Hur man känner igen symptom på oro över utseendet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR Karin Olsson, RFHL-Oberoende Göteborg
Året var 2004, i en liten stad som heter Laholm, blev en trygghet totalt omkullkastad. En liten brun nallebjörn blev helt utkastad i kylan! Och blev liggande.
Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Källkritik.
Vi utvecklar människor. Människor utvecklar företag Utvärdering Säljutbildning Öppen utbildning Vt 2010 Utbildare: Johan Skogström Plats: Consensus Utvärderingen.
Vem bestämmer - du eller chefen?
Att tydliggöra de långsiktiga målen i Lgr -11 och kunskapskravens fem övergripande förmågor för elever, föräldrar och pedagoger.
Barnanpassad utredning
Att leva med multipel skleros
Svenska som andraspråk
Patientenkät sommaren -13
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT TILL ALCOHOL UPDATE 2009 SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL.
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
Vi vill sända denna lilla saga som en extra tanke till julen
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
Slöjd Presentation! Av: Malte Bergman.
Tips för att vänskapen ska hålla i sig.
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Det va en gång en katt och hund del 1
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Syftet med en personlig handlingsplan
Översikt  Förra gången  Profetens generositet och rättvisa.
Spelar utseendet någon roll? En introduktion
Psykiska konsekvenser av missnöje med utseendet
För att ta några lektioner Om vänskap & Livet
- Vikten av att kunna sälja in sin idé
Röd & Grön Zon I RÖD ZON Pratar jag till … DIG! I GRÖN ZON
Att samtala med ungdomar om tobak
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
Ett helt normalt samtal vid frukostbordet:. Hon: Vad skulle du göra, om jag plötsligt dog?
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Ajattelee ja tuntee? Näkee? Sanoo ja tekee? Kuulee? KipupisteetOnnistumiset Tänker och känner? Hör?Ser? Säger och gör? SvårigheterFramgångar.
Vad är du för typ av person?
HaschAvvänjningsProgram
Skärp dig! – Hur svårt kan det vara att förändra?
Ta ställning och handla!
Aktivt lyssnade.
SEX och relationer Del 2. SEX och relationer Del 2.
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Om konsten att bedöma trovärdigheten hos det du ser, hör och läser
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
Att skriva efter en litteraturdiskussion
Modul 7 Kulturell medvetenhet
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Ordkunskap Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Livskarriär Din väg mot ett arbete som kommer att göra dig lycklig.
Kroppsideal & idrott Idrott, träning och kroppsuppfattning
Adam tänker 1.Han heter Adam. 2.Han tänker inte så bra. 3.Han är arg. 4.Jag tror att han kommer från USA.
Anställningsintervjun
Samhällsvetenskapliga metoder
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Det va en gång en katt och hund del 1
MAKTLEKAR.
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Socialpsykologi.
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Presentationens avskrift:

Hur man känner igen symptom på oro över utseendet

Hur känner vi igen symptom på utseenderelaterad oro? Fysiska indikationer Allvarlighetsgrad/omfattning Placering på kroppen/kroppsdel Andra indikationer Samtal ansikte mot ansikte/diskussioner Genom att observera beteenden Psykometriska metoder Vi kan ta hänsyn till fysiska och subjektiva indikationer på utseenderelaterad oro.

Fysisk allvarlighetsgrad & anpassning Anekdotisk evidens menar att allvarlighetsgrad förknippas med dålig anpassning. Men . . . Den första fysiska indikatorn är allvarlighetsgrad. Med anekdotisk bevisföring kan vi förvänta oss att människor som avviker mer från “normen” är mer oroade. Detta stämmer inte.

Vem är mest förlägen över sitt utseende? Moss (2005) har faktiskt visat att den objektiva nivån hos utseendeskillnader endast förklarar en pytteliten del av variationerna tillfredställelse över utseendet.

Vem är mest förlägen över sitt utseende? Moss (2005) har faktiskt visat att den objektiva nivån hos utseendeskillnader endast förklarar en pytteliten del av variationerna tillfredställelse över utseendet. DET KAN VI ÖVER HUVUD TAGET INTE VETA UTIFRÅN DESSA FOTON

Moss (2005): Allvarlighetsanalys Över 500 deltagare med problem med kroppsuppfattningen (t.ex. vikt, kroppsstorlek) och/eller synliga skillnader (t.ex. ärr, brännskador) fick bedöma sitt utseendemässiga välmående. Moss (2005) har faktiskt visat att den objektiva nivån hos utseendeskillnader endast förklarar en pytteliten del av variationerna tillfredställelse över utseendet.

Moss (2005): Allvarlighetsanalys Hälften av dessa 500 fick bedöma hur annorlunda de såg ut jämfört med normen Den andra halvan av dessa 500 blev bedömda av en plastikkirurg (utseendeexpert) om hur annorlunda de såg ut jämfört med normen Moss (2005) har faktiskt visat att den objektiva nivån hos utseendeskillnader endast förklarar en pytteliten del av variationerna tillfredställelse över utseendet.

Moss (2005): Allvarlighetsanalys När personerna själva bedömde hur allvarlig deras utseendeskillnad var – förutspådde detta faktiskt hur väl personen mådde Moss (2005) har faktiskt visat att den objektiva nivån hos utseendeskillnader endast förklarar en pytteliten del av variationerna tillfredställelse över utseendet.

Moss (2005): Allvarlighetsanalys När en kirurg bedömde hur allvarlig utseendeskillnaden var – förutspådde detta inte hur väl personen mådde Moss (2005) har faktiskt visat att den objektiva nivån hos utseendeskillnader endast förklarar en pytteliten del av variationerna tillfredställelse över utseendet.

Moss (2005): Allvarlighetsanalys Hur annorlunda någon TROR att hon/han ser ut förutsäger hur väl hon/han mår Hur annorlunda någon FAKTISKT ser ut förutsäger INTE hur väl han/hon mår Moss (2005) har faktiskt visat att den objektiva nivån hos utseendeskillnader endast förklarar en pytteliten del av variationerna tillfredställelse över utseendet.

Exempel: Adam känner att han inte kan umgås med sina jämnåriga. När han deltar i ett samtal döljer han ofta sin mun med handen och när det är möjligt undviker han helt att prata. Han är förlägen: “eftersom jag brukar ha min mun öppen har min underläpp blivit riktigt tjock.” Andra uppfattar inte hans mun som annorlunda. Erik jobbar som butiksbiträde i sin hemstad. Han gillar att träffa stamkunder och nya människor. Han är medveten om att han har ärr på sina läppar till följd av en infektion, och ibland blir han frågad om det. Han är emellertid van vid detta och ser det inte som någon direkt betydelsefull del av hans liv.

Exempel: Caroline har ett födelsemärke på sin hals som är ca 3 cm i diameter. Hon oroar sig mycket över att det är tydligt för alla hon träffar och över att de ska tro att det är ett sugmärke, och därför anta att hon är promiskuös. På grund av detta undviker hon andra människor så mycket som möjligt och om hon behöver lämna hemmet så har hon alltid på sig en sjal (som hon ständigt rättar till). Ulrika blev som barn skållad av ånga när hon öppnade kylaren på sina föräldrars bil. Hon har omfattande synliga ärr på sina armar och sin hals. Hon har dock lärt sig acceptera uppmärksamheten som hennes ärr ibland väcker och är bra på att svara på frågor. Hennes arbete som lärare och hennes personliga förhållanden har inte påverkats överdrivet mycket av hennes känslor för sitt utseende.

Moss (2005): Placeringsanalys Fysisk placering förutsäger dåligt hur en person mår Områden som normalt inte syns påverkar lika mycket som områden som normalt syns – se diagramet nedan Hos kvinnor är känslighet över mage/bröst det som förknippas mest med dåligt välbefinnande På samma sätt förväntar vi oss kanske att den mesta förlägenheten förknippas med fysisk placering. Det finns bevis som visar att problem med normalt sett osynliga delar av kroppen kan skapa lika mycket oto som synliga delar av kroppen. Hos kvinnor är det torson som förknippas mest med höga orosnivåer (kanske på grund av dess sexuella betydelse, men också på grund av att man då har en “hemlig” del av kroppen som är förlägen över).

Moss (2005) Placeringsanalys Oro över utseendet Högre kolumner betyder mer ångest i samband med känslighet över denna kroppsdel

Moss (2005) Placeringsanalys Sexuell betydelse, Är vanligtvis dolda Sexuell betydelse, Är vanligtvis dold Oro över utseendet Låga siffror, otillförlitligt Högre kolumner betyder mer ångest i samband med känslighet över denna kroppsdel

Moss (2005): Placeringsanalys Icke-synliga områden med skillnader (såsom storleksskillnader, hudåkommor, ärr o.s.v.) kan förknippas med MER oro än vanligtvis synliga områden Icke-synliga områden skapar problemet “jag har en hemlighet” När, och för vem, kan “hemligheten” avslöjas? Särskilt relevant i romantiska/sexuella förhållanden På samma sätt förväntar vi oss kanske att den mesta förlägenheten förknippas med fysisk placering. Det finns bevis som visar att problem med normalt sett osynliga delar av kroppen kan skapa lika mycket oto som synliga delar av kroppen. Hos kvinnor är det torson som förknippas mest med höga orosnivåer (kanske på grund av dess sexuella betydelse, men också på grund av att man då har en “hemlig” del av kroppen som är förlägen över).

Bedömning Diskussion ansikte mot ansikte? Lämpligt för lärare Observera beteenden? Psykometriska bedömningar? Lämpligt för lärare Lämpligt för psykologer Tre bedömningsmetoder som bedömer mer subjektiva åsikter kommer att tas upp.

Diskussion ansikte mot ansikte ÖVNING – identifiera möjliga fördelar/nackdelar hos ansikte-mot-ansikte-bedömningar Fördelar Nackdelar Klinska intervjuer har fördelar och nackdelar.

Diskussion ansikte mot ansikte Fördelar Nackdelar Flexibilitet Djup – kan täcka en mängd tidpunkter och områden Individualistisk Högutbildade Tid Opålitlig bedömning Möjligt att vara partisk Klinska intervjuer har fördelar och nackdelar.

Observera beteenden Ångestsymptom Undvikande av sociala situationer Nervositet Rodnad Social tafatthet Dessa symptom orsakas inte nödvändigtvis av ångest över utseendet Beteendeobservationer – kan identifiera vanliga ångestsymptom, även om dessa inte nödvändigtvis är orsakade av utseendeångest.

Observera beteenden Fokus på utseendet Är upptagen med sitt utseende, både i beteenden och i samtal Döljer delar av kroppen (gester/kläder) Kollar sig i spegeln mer än nödvändigt Oro över utseendet stör förmågan att fungera normalt (kommer sent, ställer in möten, osv.) Upptagenhet med utseende syns ofta genom att personen börjar prata om utseende (sitt eller andras) under samtal – som ett försöka att “neutralisera” ämnet innan någon annan tar upp det. Detta kallas “stake innoculation” och kommer av en rädsla att utvärderas negativt. Ett annat tydligt tecken som man ska vara medveten om är när någon döljer/maskerar kroppsdelar, genom klädval eller gester/kroppshållning.

Observera beteenden Fördelar Nackdelar Individualistiskt Kan analysera det sociala samspelet på djupet Högutbildade Tid Vilka beteenden? Missar vissa kontextberoende beteenden På det hela taget överväger nackdelarna fördelarna.

Psykometri – bedömningar av certifierade psykologer Yrkeslärare kan hänvisa till psykologer för att få en formell bedömning Yrkeslärare kan behöva tolka/förstå psykologers formella bedömningar Den bästa metoden är en psykometrisk metod. Valet av mått kräver tydliga tankar i förväg om det som ska mätas, och måttet måste både vara tillförlitligt och giltigt.

Psykometri – bedömningar av certifierade psykologer Definieras noggrant – Vad ska vi mäta? Har känd validitet – Bedömer faktiskt det vi tror att vi bedömer Är tillförlitligt – Konsekvent över en längre tid Den bästa metoden är en psykometrisk metod. Valet av mått kräver tydliga tankar i förväg om det som ska mätas, och måttet måste både vara tillförlitligt och giltigt. .

Vad mäter vi när vi mäter kroppsuppfattning?

Övning: Fundera på vad ditt utseende betyder för dig, och hur det påverkar dina tankar, känslor och beteenden. Vilka frågor skulle du behöva bli frågad för att förmå dig att kommunicera detta till någon annan?

När man mäter oro över utseendet med psykometriska metoder finns det en mängd olika skalor, som ofta mäter saker som låter likadant.

Kroppsuppfattning Tillfredsställelse över vikten Dysfori över kroppen Kroppsförvrängning Oro över kroppen Tillfredsställelse över utseendet Kroppsuppfattning “Kroppsschema” Utvärdering av utseendet (Thompson, Heinberg, Altabe, & Tantleff-Dunn, 1999) Tillfredsställelse över kroppen Kroppsfixering När man mäter oro över utseendet med psykometriska metoder finns det en mängd olika skalor, som ofta mäter saker som låter likadant. Självkänsla över kroppen Intryck av kroppen Utseendeattityd Riktighet i uppfattningen av kroppsstorlek

När man tolkar psykometriska bedömningar av kroppsuppfattning och oro över utseendet är det viktigt att veta vad testet BEDÖMDE och INTE BEDÖMDE.

Subjektiv bedömning: Psykometri Fördelar Nackdelar Giltig och tillförlitlig bedömning Använder kända modeller Snabbt/lätt Kan spåra förändringar och resultat Vilken modell/vilket mått? Kan förenkla för mycket Språk/ läs och skriv färdigheter Data kunskaper På det hela taget överväger fördelarna med psykometriska metoder nackdelarna, för de flesta användningsområden – men nackdelarna måste man aktivt ta hänsyn till innan bedömningarna.

Män tenderar att utvärdera och diskutera kroppen som en enhet “Jag gillar, typ min, hela delen som är ganska smal, och allt hänger ihop så att säga, ingenting är inte som det ska … områden jag inte gillar, hmm, speciellt min mage, när den hänger ut över byxkanten” (Man, 33) “Jag är nöjd med den, ja ... det är en helhetssak” (Man, 39)

Kvinnor föreställer sig kroppen som många distinka delar “Jag har en ganska naturligt platt mage, som jag gillar mycket, och jag har piercat magen eftersom jag gillar hur den ser ut med den … Jag är nöjd med min mage och försöker göra situps bara så att den ska fortsätta vara okej ... Jag har inget emot min rygg, jag tycker den ser okej ut, jag gillar inte mina ben speciellt mycket eftersom jag tycker att de ser knubbiga ut. Hmm … jag tycker också att de, de verkar inte ha så mycket form … de ser ut som pinnar, tändstickor (skrattar) … hmm Jag gillar mina armar jag tycker att de är bra hmm ... min rumpa är okej (skrattar) lite gropig ibland och jag hade förmodligen valt större bröst om jag kunnat” (Kvinna, 24)

Övning: Vem kan behöva känna igen ”symptom” på oro över utseendet? Är ordet “symptom” ett problem? Vilka associationer/undertoner förmedlar det?

Sammanfattning Fysiska egenskaper är inte bra på att förutsäga om en person är förlägen över sitt utseende Metoder som ansikte mot ansikte och observation är ett sätt att bedöma förlägenhet Psykologer kan använda mer systematiska, psykometriska metoder