Marknaden – ett enkelt exempel Varian kap 1

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kreditmarknad, Arbetsmarknad, Aktiemarknad
Advertisements

1. Varför finns det pengar?
När är penning- respektive finanspolitik effektiv?
Prisbildning i en marknadsekonomi
FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.
Enhetschef Fastighetsutveckling
SAMHÄLLSEKONOMI.
Ruttplanering Vad är det??.
Teknologi Varian kap 18 9/2 – 2010 Tommy Lundgren
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Klusterurval, forts..
- Konsten att ge feed-back
FL 2 kap 3 Prismekanismen Fokus för kapitel 3 :
Några viktiga begrepp Marknad Efterfrågan Utbud Jämviktspris
EFTERFRÅGAN PÅ iPad. Pris Mängd
Disposition för närmaste föreläsningarna
Behövs det pengar? Byteshandel.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Föreläsning 12 Sammanfattning
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
Fullständig konkurrens
Samhällsekonomi Del 1.
Introduktion Samhällsekonomi
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Samhällets ekonomi.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.
Fyra viktiga element i konsumentbeslut
Var det bättre förr eller Är det sämre nu? Mina ”dryga” 30 år som upphandlare Gunnar Stålberg mars 2009.
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Föreläsning 7 Marknadsmisslyckanden: • Imperfekt konkurrens
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Föreläsning 5 Tekniker för riskhantering Portföljval Hedging
Föreläsning 5 • Den grundläggande konkurrensmodellen (en gång till!)
Föreläsning 2.
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Privatisering eller offentligt ägande? Privatisering tar sin utgångspunkt i New Public Management (NPM), och är (var) en reaktion på svårigheten att finansiera.
Den långsiktiga modellen-tillväxt Tillväxttaktens betydelse: Ex1. Antag att real BNP i Sverige växer med 1.5% i 40 år BNP = (1.015)^40= 1.8 ggr BNP idag.
IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans.
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
{ Ekonomiska system Olika sätt att försöka styra samhällets ekonomi.
Socialt blandat boende
Den Svenska bostadsmarknaden – En bubbla som håller på att spricka?! Oslo 14 oktober, 2015 Mats Wilhelmsson.
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
K12: sid. 1 Kapitel 12 Fakta om tillväxt Tillväxt och levnadsstandard – definitioner Tillväxt i utvecklade länder de senaste 50 åren. Ett längre och vidare.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Ekonomi II Prissättning. Samhällskunskap 1bEkonomi II2 Pris Priset på en vara som säljs på en marknad bestäms av köparens efterfrågan och säljarens utbud.
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället?
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Du kan ge ett bidrag till miljön som kompenserar för de utsläpp som din flygresa orsakar. Finnairs hemsida.
Högre brödpris gör att antalet bagerier nu ökar för första gången på decennier. Sveriges bagare och konditorer Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi.
Monopolistisk konkurrens
There is no such thing as a free lunch!
En värld i förändring Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Sveriges bagare och konditorer
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Monopolistisk konkurrens
Att analysera med hjälp av matematik
There is no such thing as a free lunch!
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Monopsoni Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
HSB Norr och Bostadsbyggandet i Skellefteå
I-linjen Vt Detta är en mall för att göra PowerPoint presentationer. Du skriver in din rubrik på första sidan. För att skapa nya sidor, tryck.
Sveriges bagare och konditorer
Presentationens avskrift:

Marknaden – ett enkelt exempel Varian kap 1 8/2 – 2010 Tommy Lundgren Center för miljö- och naturresursekonomi www.cere.se

Lägenheter i en universitetsstad – en modellmarknad (Kap. 1, Varian) Modellen är en förenkling av verkligheten. (som alla ekonomiska modeller) Antag att alla lgh är identiska. Vissa är nära universitetet, andra längre ifrån. Hyran är högre nära universitetet (den ”inre cirkeln”) och är endogen. Hyran längre från universitetet exogent given.

Ekonomiska huvudprinciper Optimeringsprincipen – folk gör bästa möjliga konsumtionsval givet vad de har råd med (budgetrestriktion) Jämviktsprincipen – priser anpassar sig till den punkt där mängden efterfrågade varor (lgh) är lika med mängden som bjuds ut på en marknad

Att konstruera en efterfrågekurva – sortera efter betalningsvilja

Många köpare –”jämn” efterfrågekurva

Utbudet av lägenheter Beror på tidshorisont – kort eller lång sikt Vi antar kort sikt, dvs det går inte att ändra antalet lägenheter På lång sikt går det dock att bygga nya lägenheter om t ex efterfrågan ökar

Jämvikten på kort sikt Antalet efterfrågade lägenheter är lika med de lägenheter som just nu finns på marknanden Priset hamnar precis på den nivå som ”klarerar” marknaden (fig tavla)

Komparativ statik Hur förändras jämvikten när ekonomiska förhållanden förändras ”Komparativ” – jämför två jämvikter ”statik” – titta bara på själva jämvikterna, inte anpassningen från en jämvikt till en annan Exempel 1 - ökat utbud minskar priset Exempel 2 - gör om hyreslägenheter till bostadsrätter; potentiellt ingen effekt på priset

Ex. 1 - Ökat utbud

Ex 2 – Vissa hyreslägenheter blir bostadsrätter

Andra sätt att allokera lägenheter Diskriminerande monopolist – tar ut max betalningsvilja av varje hyresgäst Vanlig monopolist – väljer att bjuda ut den mängd lgh och det pris som maximerar vinsten Hyresreglering – ”pristak” på hyran

Hur ”mäta” effektivitet i dessa alternativa metoder En allokering är Pareto-effektiv om det inte finns nåt sätt att få en grupp att få det bättre utan att få en annan grupp får det sämre Analogt; om något inte är Pareto-effektivt så kan en grupp att få det bättre utan att någon annan grupp får det sämre

Effektivitet i allokering Fri marknad – Pareto-effektiv Diskriminerande monopolist – Pareto-effektiv Vanlig monopolist – ej Pareto-effektiv Hyresreglering – ej Pareto-effektiv