Mötesplats inför framtiden, Borås 13-14 oktober 2004 Nina Ström, projektledare Fråga biblioteket Ulf-Göran Nilsson, systemansvarig Jourhavande bibliotekarie.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Advertisements

Att förstå anonymiteten (översättning från
1 Handelshögskolan i Stockholm 2 Lunds universitet
DIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER Daniel Gunnarsson, distansbibliotekarie Ulf-Göran Nilsson,
NÄTBIBLIOTEKET Daniel Gunnarsson, kontaktbibliotekarie för distansstudenterna Magnus Ilvered, projektledare Ulf-Göran Nilsson, bitr bibliotekschef.
Finnes: Två filialbibliotek Knappa resurser Några tappade sugar Positiva besökare Önskas: Två huvudbibliotek Utrymme för förändring Entusiasm Fler positiva.
Kvalitetssäkring - det digitala referenssamtalet
Biblioteksservice till Sveriges nätuniversitetet Jan Hagerlid KB/BIBSAM Överbibliotekarie vid SLU (tjl)
Policy för miljö och hållbar utveckling
1 Sociala medier inom juridiken Mark Klamberg, doktorand.
Nationella Nätverket NATIONELLA NÄTVERKET NAVIGATORCENTRUM • april 2010 Nationella Nätverket Med bidrag från Ungdomsstyrelsen 2008,
Videokonsultation med medborgare
Från bokmagasin till diversehandel
Talböcker idag och imorgon
Så förverkligar vi 24-timmarsmyndigheten i Nacka Kommunalråd Mats Gerdau (m), Nacka.
Arbetsplan för skolbiblioteket
Bibliotekens service till distansstudenter Jakob Harnesk, PrioInfo IKONER, 7 nov
Sidnummer1 Nationell katalog – i nationens tjänst 3 maj 2011 Maria Hedenström.
Svenskt Lantmäteri en viktig grund för det goda samhällsbygget
Bibliotekens utveckling och behovet av samordning Mötesplats inför framtiden Borås, 13 oktober 2004 Gunnar Sahlin.
IT-utbildningar på distans Gunnar Peterson Malin Pongolini.
Personalmöte Handlingsplaner Värdegrund.
Utveckling av frågetjänsternas gemensamma plattform och kompetenskluster Den mänskliga sökmotorn – Göteborg maj Ulf-Göran Nilsson, Högskolebiblioteket.
LOPAC - ett samarbetsprojekt Göteborgs UB, Växjö, Lund, Uppsala LIBRIS.
Specialbiblioteken i den nationella biblioteksstatistiken Christine Lindmark Avdelningen för nationell samverkan Kungl. biblioteket 6 oktober.
Kartläggning Barn-Bibliotek-IT våren 2010 Visby
Arbetssätt och inflytandestrukturer Nationella referensgruppen 29 mars 2007 Gunnar Sahlin.
SATSA II Regional cykelstrategi. Vi arbetar tillsammans för att öka cyklandet i Stockholms län. Vi vill skapa snabba och effektiva stråk för cykelpendling.
Aina Svensson, Ultunabiblioteket, Elektronisk publicering och Open Access Nya alternativ för vetenskaplig kommunikation.
Elektronisk publicering - Epsilon, Open Access och juridiska avtal Presentation vid Forskarutbildningsrådet Aina Svensson, SLU-biblioteken,
Aina Svensson, Ultunabiblioteket Elektronisk publicering vid SLU Open Access och nya alternativ för vetenskaplig kommunikation Biblioteksnämnden
LUPP – lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP är myndigheten Ungdomsstyrelsens verktyg för lokal uppföljning av ungdomspolitiken – en kvalitetsmätning.
Kinda och Linköping i samarbete med KK-stiftelsen
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Avdelningen för nationell samverkan och inflytandestrukturen.
HelGe-biblioteken NIO KOMMUNER – ETT BIBLIOTEK
Tillgänglighet och den nya bibliotekslagen Göteborg 1 september 2014 Örjan Hellström,
Lära Använda Testa 1 september 2013 – 31 augusti 2014 Offentliga tjänster - Lokalt - Regionalt - Nationellt Internetfonden – Regionförbundet Kalmar län.
1 Mötesplats för framtiden oktober 2005 Speciella tjänster för speciella frågor - att skapa ”virtual desks” – eller virtuella tjänster: Elektronisk.
Projektets grundtanke GIS Västra Götaland Kommuner Myndigheter Övriga Allmänhet Organisationer Skolor Förvaltningar.
Folkbibliotek och e-böcker i KB:s uppdrag
Visioner och verklighet Planeringsdagen Verkligheten  Universitetet blöder  Studenterna försvinner  Sparbeting och hyreshöjningar 2007  Nya.
Skräddarsytt bibliotek Presentation av Bibliotek
ERM och bibliotek.se – två aktuella frågor Lisa Petersen, Avdelningen för LIBRIS, Kungl. biblioteket.
Vad krävs av de bibliotek som går med? LIBRIS - det nationella biblioteksdatasystemet Tomas Friberg – ”Biblioteksportalen”
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
Funktionsentreprenad med helhetsåtagande – mer väg för pengarna
1 Från Dagens Nyheter till China Daily EBSCO Söderhamn Henrik Åkerfelt
ECE-skolans utvecklingsplan några nedslag med fokus på KTHB Avdelningsmöte KTHB 24 september 2013.
SVEP Sollentuna Stefan Andersson, Uppsala universitet DP1 och DP2 Stefan Andersson, Eva Müller Enheten för digital publicering, Uppsala universitetsbibliotek.
Kommunerna och Kontaktcenter Framtida utmaningar Kommer offentlig sektor i framtiden att växa i samma takt som nu ? Vad tyder på motsatsen ? Befolkningens.
Luleå Luleå eLäkekonst Hur kan IT förändra vården? Nils Schönström Center för eHälsa i samverkan Luleå.
Strategiska perspektiv på verksamheten
Förenkla för företagen Företagsträffar Hösten , 9 och 11 november, Malmö.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Oktober 2009 NETinfo Samordnat IT-stöd vid LU Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow, bitr. PL Anders.
Andra nordiska mötet, 5-6 oktober 2004, Uppsala Jessica Lindholm, Lunds Universitets Bibliotek SVEP delprojekt 3-5 Jessica Lindholm, Lunds Universitets.
IT utvecklar sociala tjänster! 1 KommITS 9 november 2011, Göteborg Åke Svenson, utredare, f d socialdirektör Järfälla,
PedagogGuiden - ett biblioteksstöd på nätet för lärarstuderande på distans och campus Mötesplats inför framtiden Borås 13-14/ Maria Cederblad &
Sidnummer1 Dewey i Sverige Användarmöte Dewey 9 april 2013 Harriet Aagaard Svenska Deweyredaktionen.
Vård utan omvägar - en del av programmet för ökad patientsäkerhet
Biblioteksstämma 2007 Viktiga frågor ur KB:s perspektiv 23 november 2007 Gunilla Herdenberg och Gunnar Sahlin.
Axiell Arena – hur vad var när Ingrid Julén Welander - Product Manager.
Mötesplats inför framtiden pedagogik - en studie av det instruktiva arbetssättet i chattbaserad referenstjänst Magisteruppsats.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Mars 2010 NETinfo-möte Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow,
Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB Karin Ohrt Biblioteksdirektionen.
Välkommen VIRTUELLA REFERENSTJÄNSTER, LUND, 19 MAJ 2016.
Koha – ett öppet bibliotekssystem Göteborg 8 december 2015.
Regionkommun i Dalarna 2019
Omställningen av hälso- och sjukvården
Presentationens avskrift:

Mötesplats inför framtiden, Borås 13-14 oktober 2004 Nina Ström, projektledare Fråga biblioteket Ulf-Göran Nilsson, systemansvarig Jourhavande bibliotekarie NATIONELL DIGITAL REFERENSTJÄNST - folkbibliotek och forskningsbibliotek i samverkan

Bakgrund Mitten av 90-talet: starkt ökande nätanvändning 1995 - 1997: Ökning av antalet referensfrågor 1998: kraftig minskning av antalet referensfrågor på traditionell väg - och minskningen fortsätter… För de svenska biblioteken har vi inga jämförelser över tid som ARL kan redovisa över antalet referensfrågor. 2003 hade högskolebiblioteken totalt 517.758 referensfrågor varav 24.758 var på elektronisk väg, alltså ca 5%. För specialbiblioteken var motsvarande siffror totalt 96.365 frågor varav 30.972 var på elektronisk väg, omkring 31%! Källa: ARL Statistics. Referensfrågor ARL-bibl. 1995-2003

Riktlinjer Enligt regeringsformen är: "…varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad… informationsfrihet; frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden." Referensarbete är den professionella hjälp besökaren får av bibliotekarien i syfte att få adekvat information, där bibliotekariens yrkeskunskaper ger frågeställaren ett större utbyte av bibliotekets resurser än vad han/hon skulle fått på egen hand. (fritt översatt från Denis Grogan / Practical reference work, London, 1979) En referensfråga är en informationskontakt som omfattar kunskap, användning, rekommendationer, tolkning eller instruktioner mellan någon i personalen och användaren om hur man använder en eller flera informationskällor. Referensfrågan kan ställas personligen eller via telefon, post, fax eller elektroniska media såsom e-post, ICQ, chatt mm. (Information and documentation - International library statistics ISO 2789:2001E / Handbok i utvärdering. Svensk Biblioteksförenings specialgrupp för kvalitetsarbete och statistik)

Historik Fråga biblioteket e-post 1998: ett samarbetsprojekt mellan folkbibliotek för att svara på allmänhetens frågor Bibliotekarie direkt chatt 2001 Gemensamt namn: Fråga biblioteket 2003 Jourhavande bibliotekarie 2003: ett samarbetsprojekt mellan universitets och högskolebibliotek för att ge pedagogisk sökvägledning åt framför allt distansstudenter. Samverkansprojekt mellan Fråga biblioteket och Jourhavande bibliotekarie 2004

Projektuppdrag Fråga biblioteket 2003-2004 Projektpengar från Kulturrådet till Örebro stadsbibliotek Tre projektledare: Marita Kristiansson, Åke Nygren, Nina Ström Fördubbling av deltagande bibliotek Fördubbling av antalet användare Marknadsföring och utveckling av tjänsten

Webbplatsen - nytt utseende

Nyhetsbrev varje månad

Inspirationsdagar i Örebro 21-22 april – Vad är ett bra svar?

Nytt projektuppdrag Fråga biblioteket 2004-2005 Intern kommunikation, information och marknadsföring Utbildning i ny programvara – VRLplus KVALITETSSÄKRING: Ett bra svar = ett rätt svar? Eller kanske något mer? Gemensam policy – trygghet för operatör och användare Kommunikation – ”mänsklig virtuell beröring” Pedagogisk vägledning Upphovsrätt och integritet Utvärdering av de svar vi ger leder till förbättring

Projektuppdrag - Jourhavande bibliotekarie 2003-2004 SYFTE: överföra campusbibliotekens pedagogiska förhållningssätt i informationssökning till en virtuell miljö. HUR? via en chattjänst erbjuda studenter stöd och vägledning av en bibliotekarie i frågor som handlar om hur man lägger upp en sökstrategi och utför informationssökningar i databaser och andra elektroniska resurser. NÄR? Tjänsten kommer att vara bemannad kvällstid på vardagar och ett antal timmar på lör- och söndagar. MÅL: bilda en gemensam tjänst så att det virtuella biblioteket kan hållas öppet 24 timmar sju dagar i veckan. Allteftersom nuvarande traditionella distanskurser utvecklas mot allt större oberoende i tid och rum ska biblioteket utveckla samma flexibilitet.

Erfarenhetsdagar för systemansvariga 25-26 augusti: utbildningsdagar för alla systemansvariga vid de bibliotek som deltar i Jourhavande bibliotekarie. Innehåll: föreläsningar av Mats Ericson och Eva Lunneborg och erfarenhetsutbyte om statistik, marknadsföring, användning av systemet samt presentation av systembryggan och kommande huvudmannaskap för tjänsten.

Operatörswebb som hjälp och stöd Hjälp och stöd till operatörerna uppdelade på ämne, bibliotek och hjälp/tips. Hur de viktigaste resurserna ser ut inom varje ämnesområde, hur systemet skall hanteras och dokumentation av utbildningar

Jourhavande bibliotekarie 2005 Från projekt till en etablerad tjänst inom ramen för BIBSAM:s ansvar Styrgrupp, användargrupp och arbetsgrupper utses

Jourhavande bibliotekarie, delprojekt 2005 Medel för att utveckla plattformen för konsortierna Jourhavande bibliotekarie och Fråga biblioteket som skall leda till… en hållbar lösning för drift, underhåll och utveckling en plan för en kostnadseffektiv lösning för hantering av installationer inom och mellan konsortierna en organisation för effektiv informationsspridning till och inom konsortierna utveckling av en modell för hantering av kunskapsbank lokalt, regionalt och nationellt

Vad har hänt?

Stark ökning av antalet frågor och bibliotek FB: Ca 12 nya bibliotek sedan november 2003 Stark ökning av antalet frågor Chatten: ökning med 76% JB: 11 nya bibliotek sedan starten i september 2003 E-post: från 291 frågor (ht-03) till 1406 frågor (vt-04) Chatt: från 171 frågor (ht-03) till 658 frågor (vt-04) E-posten har ökat från 291 frågor ht 03 till 1406 frågor vt 04 och chatten har ökat från 171 ht 03 till 658 vt 04

Varför en nationell digital referenstjänst?

Biblioteksperspektivet Synliggöra biblioteket – våra resurser och vår kompetens Kompetenshöjande och utvecklande Lokal kompetens blir en nationell resurs - tillsammans klarar vi mer Ett sätt att nå icke-användarna – de som inte vet om att de behöver oss Lunarstorm – nästa generations biblioteksanvändare

Nästa generation användare

Användarperspektivet Komplement till det fysiska biblioteket En tillgänglighetsfråga lika självklar som handikappanpassade bibliotekslokaler Minska ”den andra digitala klyftan” Ge en mänsklig, virtuell beröring och pedagogisk sökvägledning Erbjuder kvalitet, är neutral och pålitlig – och alldeles gratis!

Samhällsperspektivet När ”allt annat” finns på nätet, varför skulle biblioteket inte finnas där? Biblioteket ska vara där användarna är och när användarna är där. För ökat öppethållande krävs samarbete Förbättrad lärandekapacitet genom bra media- och informationsförsörjning Demokrati och folkbildning

Framtid i samverkan

Bakgrund Länkar från ex. -Kulturnät Sverige - folkbiblioteken –LIBRIS -högskolebiblioteken Samma system = direktkommunikation mellan operatörer och användare kan flyttas sömlöst mellan installationerna Mitthögskolan Malmö Stockholm Örebro Göteborg Chalmers Nacka Jönköping Stockholm Lund

Modell för systembryggan

Systembryggan möjliggör samverkan på avancerad nivå 1 april Projektstart, systemutveckling, programmering 20 augusti Pilotbibliotek startar (Sthlms länsb., Örebro SB., Malmö SB och Högskolebibl. i Jönköping) Okt – nov Tester i mer publik miljö Okt – nov Tester på fler lärosäten 31 oktober Slutrapport klar för systembryggan 1 feb 2005 Start för nationell e-referenstjänst med nya plattformen ”Library administrators must not only realize that chat is here to stay, but also that it is the beginning of a new era of digital reference services.” Barr, B., Conley, J., Goode, J.: Chat is now :administrative issues. Internet Reference Services Quarterly. Vol. 8, No. 1/2, 2003, pp. 19-25.

Vad gör vi med ett gemensamt verktyg? ”En samordning av chattjänsten på nationell nivå ger inte bara kostnadseffektivitet utan också driftsäkerhet samt möjlighet att utveckla en kunskapsbank för att tillvarata och ”återanvända” den kunskap som skapas vid referenssamtalen. En nationell lösning ger möjligheter att arbeta lokalt, regionalt och nationellt i ett gränsöverskridande samarbete mellan olika biblioteksorganisationer. En referenstjänst på webben ökar tillgängligheten till bibliotekens tjänster. Att delta i ett arbete med nationell chattjänst är också kompetensutvecklande.” Inger Edebro: Vilka motiv finns för kommunal medverkan i nationell chattjänst, 040829 >>> Forts.

Vad får vi med ett gemensamt verktyg? Ett flexibelt system för hantering av alla e-frågor En kollaborativ lösning som även innebär fristående tjänster lokalt Möjlighet att skapa helt nya tjänster för samverkan. Scenario följer på nästa sida En väl utvecklad managementdel med bl.a. uttag av rapporter på lokal, regional och nationell nivå och möjlighet att skapa enkäter på olika nivåer Full frihet att själv skräddarsy layout och texter med exempelvis egna loggor Möjlighet till uppföljning av alla frågor när som helst Funktioner för back office mellan samtliga bibliotek av alla bibliotekstyper

Scenario Bibliotekarier från Internationella biblioteket, Ordbron och Världsbiblioteket deltar via sina bibliotek i bemanning av Fråga biblioteket och sina lokala tjänster i Stockholm och Malmö. Nu vill man skapa en helt ny specialtjänst med det internationella perspektivet. Arbetsnamnet är InterForum och kollaborativt ansvariga för Fråga biblioteket lägger upp en ny sk Virtual Desk (virtuell tjänst) i systembryggan. Bemanning av tjänsten specificeras likaledes i systembryggan. Ansvarig för InterForum formger sajten och lägger upp loggor, rubriker och hjälptexter på de språk som önskas. När bibliotekarier från de utvalda biblioteken går online (startar bemanningen) väljer man vilka tjänster som skall bemannas!

Hosting av VRLplus 2005 Installationerna av VRLplus för Fråga biblioteket och Jourhavande bibliotekarie kommer att från januari 2005 med all sannolikhet ligga i LIBRIS driftsmiljö. Server för co-browsing för alla svenska installationer kommer likaledes att ligga hos LIBRIS. LIBRIS ansvarar därmed fortsättningsvis för drift och support på system och hårdvaran.

Övrigt samarbete Kunskapskanalen – en ny, digital folkbildande kanal (SVT och UR i samarbete) Kunskapsspaning mot marknadsföring och imagefilm – Möt framtidens bibliotekarie!

Tack! Nina Ström nina.strom@nacka.se Ulf-Göran Nilsson niug@bibl.hj.se