Patientsäkerhetslagen (2010:659) Lisbeth Löpare-Johansson

Mål med denna timme Känna till huvuddragen i den nya lagstiftningen WHY?

Ny lagstiftning 2011-01-01 Lag om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område (LYHS) Patientsäkerhetslagen(2010:659)

Vem berörs? Hälso- och sjukvårdverksamhet Vårdgivare Hälso- och sjukvårdspersonal Legitimerad personal

Varför ny lag? Stort antal vårdskador Behövs systemperspektiv och proaktivitet Regelverket i LYHS alltför individinriktat Patienternas erfarenheter inte i centrum

Viktigaste nyheterna Vårdgivaren ansvarar för ett systematiskt patientsäkerhetsarbete All vårdpersonal ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls Förstärkt yrkesansvar för vårdpersonal Klagomål hos Socialstyrelsen Disciplinpåföljder tas bort

Fler nyheter Verksamhetschef även inom tandvården. Skyldighet för apotekspersonal att anmäla missbruk av förskrivningsrätt. Patientnämndernas betydelse för patientsäkerheten tydligare. Socialstyrelsen direktåtkomst till belastningsregistret om vissa brott som föranlett annan påföljd än böter. Vid förundersökning beträffande händelse som inträffat i hälso- och sjukvården ska utredning inhämtas från Socialstyrelsen. Det finns också nyheter som inte ingår i bildspelet. De är bl.a. följande: Det införs en bestämmelse om att det ska finnas en verksamhetschef även inom tandvården. Det införs en skyldighet för apotekspersonal att anmäla till Socialstyrelsen om en legitimerad yrkesutövares förskrivning av bl.a. alkoholhaltiga och särskilda läkemedel (inkl. narkotika) skäligen kan befaras stå i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tydliggörande av att patientnämnderna ska bidra till hög patientsäkerhet, informera om sin verksamhet och uppmärksamma Socialstyrelsen på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Socialstyrelsen ska systematiskt ta tillvara information från patientnämnderna.

Vad vet vi om säkerhetsbrister i vården? Lex Maria – drygt 1 900 anmälningar per år. HSAN drygt 4 600 anmälningar per år. Patientnämnden drygt 25 000 anmälningar per år. Patientförsäkringen ca. 10 000 anmälningar per år. Siffror 2009

Vad vet vi om säkerhetsbrister i vården? 8,6% av alla vårdtillfällen inom somatisk slutenvård leder till en vårdskada = 105 000 skadas = 3 000 dör = 6 extra vårddygn/patient = mer än 20% av vårdkostnaderna. SoS Vårdskademätning 2008.

1kap. Syfte, definitioner m.m Syfte: främja hög patientsäkerhet Vårdskada = lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården Allvarlig vårdskada = vårdskada som är bestående och inte ringa eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Patientsäkerhet = skydd mot vårdskada Definitionen av vårdskada - En vårdskada kan bestå av en fysisk eller psykisk sjukdom eller skada eller ett dödsfall. Även lidande kan anses som en vårdskada – försenad diagnos leder kanske inte till att patienten drabbas av en ny skada eller sjukdom utan snarare till ett förlängt fysiskt eller psykiskt lidande till följd av att inte få vård i rätt tid. Det ska dock vara fråga om ett icke alltför bagatellartat tillstånd för att lidandet ska anses som en vårdskada i lagens mening. Lidandet, skadan, sjukdomen eller dödsfallet skulle ha kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Om en patient t.ex. söker vård för smärta i ett ben och utredningen leder fram till benet måste amputeras pga. cancer innebär det inte att det är fråga om en vårdskada, trots att konsekvensen för patienten blir en livslång funktionsnedsättning. Men om fel ben amputerades, har patienten drabbats av en (allvarlig) vårdskada dels i form av att ett ”friskt” ben tagits bort, dels i form av att rätt behandling fördröjts och därmed kan ha försämrat patientens prognos att överleva sin cancersjukdom. Det krävs inte heller oaktsamhet eller uppsåt från hälso- och sjukvårdspersonalens sida för att en vårdskada ska anses föreligga. Att en patient skadas av en annan patient anses inte som en vårdskada.

Hur riskfylld är sjukvården? Totalt antal döda per år Bergs- klättring Kemisk industri Charter-resor Bil-körning Reguljär-flyg Tågtrafik Kärnkraft Bungy-jump FARLIGT REGLERAT SUPERSÄKERT Risken: Antal utsatta i förhållande till antal tillbud Ref. Leape 100 000 10 000 1 000 100 10 1 1 10 100 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 (>1/1000) (<1/100K) Sjuk-vård

3 kap. Vårdgivarens skyldigheter Vårdgivaren ska leda, planera och kontrollera verksamheten så att kraven på god vård uppfylls Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas Involvera patienten Nytt fokus för vårdgivarens skyldigheter är att det är bättre att förebygga skador än att agera i efterhand. I kravet på planering ingår att: ha en fastställd plan med en beskrivning av vilka åtgärder som ska vidtas det ska finnas uppföljningsbara mål och en redovisning av hur uppföljningen ska göras. Att kontrollera verksamheten innebär exempelvis: att fortlöpande granska att uppdrag fullgörs att processer och rutiner finns i tillräcklig omfattning och att de efterlevs. Risker ska identifieras och analyseras. Riskinventeringar bör göras regelbundet och alltid vid införandet av ny teknik och vid organisationsförändringar. Risker för vårdskador ska undanröjas eller, om det inte är möjligt, begränsas. En risk kan vara känd genom att en vårdskada har inträffat i en liknande verksamhet eller genom att personalen har bedömt en situation eller process som riskfylld. Information kan även inhämtas exempelvis genom systematiska journalgenomgångar, intervjuer eller enkäter till patienter och anhöriga. Man kan mäta följsamhet till fastställda rutiner, nationella och kliniska riktlinjer och ta del av ärenden som behandlats i patientnämnder, hos Socialstyrelsen och av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Ansvaret för att vidta åtgärder till skydd för patienter begränsas inte till patienter i den egna verksamheten utan gäller generellt. Om en vårdgivare får vetskap om något som kan vara av betydelse för patientsäkerheten i en annan verksamhet ska vårdgivaren att vidta lämplig åtgärd, exempelvis uppmärksamma den andra verksamheten på bristerna. Patienter och närstående ska ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Patienter och närstående ser ofta sådant som hälso- och sjukvårdspersonalen missar och det är angeläget att deras kunskap används i patientsäkerhetsarbetet. Patienterna ska tas med i arbetet genom att vårdgivarna: lyssnar på patienternas synpunkter. underlättar för patienter att aktivt fråga och ifrågasätta.

Mer om vårdgivarens skyldigheter Händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska utredas för att: 1. så långt möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat det. 2. ge underlag för beslut om förebyggande åtgärder Om det inträffar vårdskador eller risker för vårdskador ska de utredas, analysera och åtgärdas. Det är inte tillräckligt att t.ex. konstatera vad som hänt, dvs. den direkta händelsen. Vårdgivaren måste dessutom försöka få en förklaring till varför det kunde ske. En utredning ska om möjligt inte bara öka kunskapen om varför det inträffade kunde ske, utan också innehålla förslag till åtgärder för att minska sannolikheten för att det ska hända igen. Om man inte åtgärdar de grundläggande orsakerna till vårdskador kommer någon annan yrkesutövare i samma situation sannolikt snart att begå samma sorts misstag igen, och en ny patient riskerar att skadas.

Dokumentation Dokumentation om fördelning av det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet inom verksamheten. Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Av den ska framgå: - hur arbetet bedrivits - vilka åtgärder som vidtagits - vilka resultat man uppnått Ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Fördelning av ansvaret - Vårdgivaren får själv besluta om vem eller vilka som i vårdgivarens ställe ska svara för att kraven i 3 kap. fullgörs. Hänsyn måste tas till bestämmelser om verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Syften: säkerställa att t.ex. Socialstyrelsen, men även andra kan få kännedom om hur ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat. Det ska också säkerställa att organisationen för patientsäkerhetsarbetet både är genomtänkt och transparant. För att en delegering ska vara giltig i ansvarshänseende krävs bl.a. att den eller de personer som har fått uppdraget till fullo har förstått uppdraget och att de har erforderlig kompetens. Det krävs också att de har fått de befogenheter och de resurser som behövs för fullgörandet av uppdraget. Patientsäkerhetsberättelse – Den ska finnas den 1 mars varje år och redovisa vad som har hänt under föregående kalenderår. Kravet gäller redan 2011. Den innebär att vårdgivarna redan den 1 mars 2011 ska redovisa det som hänt under 2010. Syften: förstärka vårdgivarens kontroll över patientsäkerhetsarbetet i verksamheten, underlätta Socialstyrelsens tillsyn över verksamheten, tillgodose informationsbehov hos andra intressenter, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer. I patientsäkerhetsberättelsen ska anges vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten, exempelvis att rutiner har förändrats, att utbildnings- och träningsmöjligheter har tillskapats eller att nya tekniska stödsystem har införts och beskrivning av vilka resultat som uppnåtts, exempelvis att följsamheten till rutiner har ökat, om fallskador och vårdrelaterade infektioner ökat/minskat. (Jämför detta med arbetsmiljölagen (1977:1160) 3 kap. 2 a § 2 st.)

Säker vård Systemsyn Individsyn

Systemsyn

Vad är en barriär? Något som är planerat och verkställt för att bryta ett speciellt oönskat händelseförlopp. (Risken behöver vara känd). Rosness 2006

Barriärgenombrott J.Reason

Säkerhetskultur ”En god säkerhetskultur grundläggs i ett etisk förhållningssätt med fokus på att värna om människor och utifrån detta utveckla den kompetens och den organisation som krävs för att undvika eller minimera risken för olyckor” Rollenhagen KTH 2008

Proaktivitet betonas

Lite vård kan väl inte skada!? / Lisbeth Löpare Johansson

Lite vård kan väl inte skada!? / Lisbeth Löpare Johansson

Lite vård kan väl inte skada!? / Lisbeth Löpare Johansson

Lite vård kan väl inte skada!? / Lisbeth Löpare Johansson

- medvetna och långsamma Automatiska Handlingar - omedvetna och snabba Problemlösande handlingar - medvetna och långsamma Lite vård kan väl inte skada!? / Lisbeth Löpare Johansson

” Allt som människan gör verkar förnuftigt just när hon gör det”

Patientens ställning stärks Hälsa Delaktighet / självbestämmande Tillit Integritet Valfrihet Kvalitet Bra bemötande Säker vård Hälsofrämjande miljö Öppenhet Rätt att klaga Kunskap/Kompetens Forskningskonsument Reflektion Eget yrkesansvar Etiskt förhållningssätt Bra arbetsförhållanden Inflytande Lön Karriär Rätt att arbeta i ett system som förhindrar skador Lite vård kan väl inte skada!? / Lisbeth Löpare Johansson

Skyldighet informera patienter Patienter och närstående ska ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Patienten ska informeras om: - att det inträffat en händelse som medfört en vårdskada - vilka åtgärder vårdgivaren vidtar - möjlighet att klaga hos Socialstyrelsen - möjlighet att begära ersättning - patientnämndernas verksamhet Informationen ska antecknas i journalen Vårdgivaren har en skyldighet att snarast informera patienten om att han eller hon drabbats av en vårdskada. Detta behöver inte alltid vara uppenbart för patienten. Bestämmelsen är avsedd att säkerställa att patienten får information om vad som hänt, och om möjligt varför, samt annan information som möjliggör att han eller hon kan tillvarata sina rättigheter på olika sätt. Vården måste bli bättre på att visa att den faktiskt kan hantera fel, misstag, risker m.m. på ett seriöst och förtroendeingivande sätt. Om patienter får bra och ärlig information om vad som hänt, hur vårdgivaren utreder händelsen, varför händelsen inträffat, vilka åtgärder som vidtas och också själv får möjlighet att vara delaktiga kan man vinna mycket. Om patienter och närstående känner att de blir tagna på allvar, att de lyssnas på och att vården inte försöker dölja eller nedvärdera det som hänt, kan behovet av upprättelse genom anmälningar till Socialstyrelsen och också till polisen, minska. Om ett avskaffande av disciplinansvar leder till ett ökat antal polisanmälningar har vården misslyckats med att ta sitt ansvar.

Klagomål Inga krav på vem som kan anmäla Måste inte pröva alla anmälningar Soc. kan utreda och pröva omständigheter som inte åberopats i anmälan Anmälningar bör vara skriftliga samt ange vårdgivare eller personal, händelse, tidpunkt och anmälares namn och adress Den anmälde har rätt att yttra sig över anmälan Om kritik (åtgärd strider mot lag/föreskrift eller olämplig ur patientsäkerhetssynpunkt) rätt att yttra sig över förslag till beslut i förväg F.n. inte möjligt klaga på beslut (utredning på gång)

6 kap. Vårdpersonalens skyldigheter Personligt yrkesansvar kvar Alla ska bidra till att hög patientsäkerhet Rapportera vårdskador och risker för vårdskador

Erinran och varning borttagna Större fokus på riskindivider

Disciplinpåföljder i HSAN borttagna Varför? Inte effektivt ”straffa” personer som gör oavsiktliga misstag Erinran/varning administrativ påföljd som inte följs upp Hämmar avvikelserapportering Anmälningar utreds olika – inte rättssäkert Svårt för patienter att anmäla ”rätt” HSAN prövar inte helheten!

Anmälningar till HSAN 2009 Inkomna ärenden 4563 Därav från Socialstyrelsen 85 Antalet anmälda personer 6 821 av dem har 338 fått en diciplinpåföljd HSAN återkallade 10 läkar leg. och 7 leg. för sjuksköterskor och barnmorskor Prövotid förskrevs för 8 läkare och 24 sjuksköterskor och barnmorskor

Prövotid Oskicklig vid yrkesutövning och den befaras få betydelse för patientsäkerheten I eller i samband med yrkesutövning gjort sig skyldig till brott som är ägnat att påverka förtroendet Uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot någon föreskrift som är av väsentlig betydelse för patientsäkerheten Andra omständigheter som medför olämplighet Sjukdom el. likn. omständighet Prövotidsplan, om möjligt i samråd med den legitimerade I den nya lagen utvidgas möjligheterna att föreskriva tre-årig prövotid. Prövotiden betraktas som ett första led i den skyddsåtgärd som återkallelse av legitimationen utgör. Nytt: Brott - Situationer där den legitimerade i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne, exempelvis vållande till annans död, misshandel, innehav av barnpornografi på arbetsgivarens dator, rattfylleri vid transport mellan arbetsställen, stöld av läkemedel, falska eller osanna intyg. Krävs det inte att yrkesutövaren utgör en fara för patientsäkerheten. Brottslighet utanför yrkesutövningen kan inte läggas till grund för beslut om prövotid. Om sådan brottslighet är allvarlig kan legitimationen återkallas. Brott mot föreskrifter m.m. – exempelvis att yrkesutövaren har gjort sig skyldig till upprepade regelöverträdelser. Kan också bli prövotid redan efter en överträdelse om den är så allvarlig att lämpligheten kan ifrågasättas. Om yrkesutövaren underlåtit att vidta åtgärder för att begränsa eventuella effekter av en inträffad vårdskada eller underlåtit att rapportera det inträffade till vårdgivaren lämpligheten att utöva yrket ifrågasättas. Föreskriften som överträtts ska vara av väsentlig betydelse för patientsäkerheten. Det ska ha varit en konkret fara för patientsäkerheten. Prövotiden kan kombineras med prövotidsplan. Den ska innehålla de krav som Socialstyrelsen anser att yrkesutövaren ska ha uppfyllt vid prövotidens utgång. Exempelvis krav på kompetensutveckling, missbruksbehandling eller regelbunden kontakt med Socialstyrelsen.

Återkallelse Grovt oskicklig vid yrkesutövning I eller utanför yrkesutövning gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet På annat sätt uppenbart olämplig Sjukdom el. liknande omständighet Misskött prövotid Underlåtit följa prövotidsplan Egen begäran Nytt: Allvarlig brottslighet - Bestämmelsen har förts in för att förtydliga att även allvarlig brottslighet som saknar samband med yrkesutövningen kan utgöra grund för återkallelse. Skälet för återkallelse är inte primärt patientsäkerhetshänsyn utan att värna legitimationen som ”garantibevis” . T.ex. brott mot annans liv eller hälsa, narkotikabrott, sexualbrott, barnpornografibrott, förfalskningsbrott, osant intygande och mened. Helhetsbedömning av samtliga relevanta omständigheter, såsom brottslighetens art, straffvärde, påföljden, eventuella förmildrande eller försvårande omständigheter och gärningsmannens motiv för brottet. Uppenbar olämplighet – Samma som idag. Men med tillägg i förarbetena med exempel om att systematiskt undanhålla sig Socialstyrelsens tillsyn. Prövotidsplan - Har det i planen exempelvis uppställts krav på att den legitimerade ska genomgå behandling för sitt missbruk och han eller hon inte följer detta ska legitimationen som huvudregel återkallas.

Vårdgivarens ansvar- riskindivider ny anmälningsplikt Vårdgivaren ska anmäla till Socialstyrelsen om det finns skälig anledning att befara att en legitimerad vårdpersonal kan utgöra en fara för patientsäkerheten. Propositionen: Får inte bygga enbart på spekulation el. allmänna bedömningar, utan ska vara grundade på faktiska omständigheter, t.ex. iakttagelser av bristande kompetens, bristande vilja att följa rutiner eller missbruk. Men, det kan också bli aktuellt med en anmälan till Socialstyrelsen enligt en ny bestämmelse. När det gäller legitimerad personal finns det ett intresse för staten att få vetskap om sådant som kan påverka ett tidigare beslut att anförtro en yrkesutövare legitimation. Staten har genom utfärdandet av legitimation gått i god för att yrkesutövaren har de kunskaper som krävs för yrket och att personen i övrigt inte är olämplig. För anmälan krävs skälig anledning att befara att yrkesutövaren kan utgöra en fara för patientsäkerheten, exempelvis att hans eller hennes oskicklighet eller missbruksproblem kan leda till att patienter drabbas av vårdskador. Begreppet ”skälig anledning att befara” innebär att oron för att yrkesutövaren kan utgöra en fara för patientsäkerheten inte får bygga enbart på spekulationer eller allmänna bedömningar, utan ska vara grundad på faktiska omständigheter, exempelvis iakttagelser om bristande kompetens, bristande vilja att följa i verksamheten fastställda rutiner eller missbruk. Anmälningsskyldigheten gäller både den legitimerade personal som vid tillfället för anmälan är verksam hos vårdgivaren och personal som inte längre finns kvar där men som tidigare varit verksam hos vårdgivaren. Bestämmelsen fångar upp dem som undviker att bli anmälda genom att byta arbetsgivare.

Säkerhetskultur ”En god säkerhetskultur grundläggs i ett etisk förhållningssätt med fokus på att värna om människor och utifrån detta utveckla den kompetens och den organisation som krävs för att undvika eller minimera risken för olyckor” Rollenhagen KTH 2008

Viktigt för att lyckas ändra kulturen! VARFÖR? Det är professionellt att fråga, säga ifrån och vara öppen med misstag! Patient och närstående blir bra bemötta vid en vårdskada och deras erfarenheter tas tillvara- så att ingen annan behöver drabbas

”Modet är inte alltid högröstad Ibland är modet den stilla röst som vid slutet av dagen viskar Jag försöker igen imorgon” Mary Ann Radmachter

Tack!