Jonas Andersson, Ph.D. i medie- och kommunikationsvetenskap jonas.andersson@sh.se Sociala medier – en fortsättning Sociala medier och idealen om transparens och informell kommunikation

”spindelnät” ”fisknät”

uppdragsgivare kommunikatör publik Var vaksam på myterna! (Samtidigt finns myterna där av en orsak.) Syfta mot att skapa gemenskaper. Notera vikten av informell kommunikation.

Ger de nya sociala medierna nya förutsättningar? Den sociala nätverkslogiken… - bloggar - mikrobloggar (Twitter) - sociala communities (Facebook, fan-nätverk etc) - användardrivna fototjänster (Flickr) - användardrivna videotjänster (YouTube) …men internet har alltid varit socialt! - hemsidor - IRC (chat) - sociala communities (MUD, MMORPG) Mindre formella strukturer Mindre möjlighet till total överblick eller kontroll …samtidigt bättre möjlighet till att spåra och mäta enstaka frågor Mer transparens?

Informell kommunikation Interaktion och roller Nyheter som sociala objekt Hur de olika sociala medierna innebär olika förutsättningar

Informell kommunikation ► Sker utanför de föreskrivna ramarna/reglerna ► Är avhängigt individernas självintresse, är ad hoc-mässigt ► Är betydelsefull för deltagarna, utgör ett informationsutbyte SÄNDARE MOTTAGARE Rituellt perspektiv (James Carey) ► Gällde länge endast personliga möten, men sker nu på nätet ► Den nya tekniken innebär en ny kontext! Rogers & Agarwala-Rogers (1976), Kraut et al. (2002)

Interaktion och roller formellt informellt Arbetsdelning, tilldelning av roller: Spontant, ”från nedan”? Påkallat, ”från ovan”? Erving Goffman (1959) ”fildelare” ”bloggare” ”mediekonsument” ”väljare” ”spridare” ”medkommunikatör” ”snyltare” ”spelare” ”omedveten hjälpare”

Interaktion och roller formellt informellt Arbetsdelning, tilldelning av roller: Spontant, ”från nedan”? Påkallat, ”från ovan”? ► Finns det en uttalad strategi? Finns det en samstämmighet? Behöver man ha samstämmighet? Uppmuntrar man anställda att falla in och ut ur roller på en mer informell basis? ► Varför ser vi informell kommunikation som ett ideal? Kan det inte ofta vara mer effektivt med mer formell kommunikation?

Nyheter som sociala objekt Jyri Engeström, IT-entreprenör: ► De medier som klarar att skapa sociala objekt (utifrån t.ex. artiklar, sånger eller videor) blir mer värda än medier som konsumeras och glöms bort utan återkoppling. ► Nyheter som folk pratar om och själva vidarebefordrar blir alltså mer relevanta än de nyheter som inte skapar samma diskussioner i de sociala medierna. Mattias Östmar, PR-strateg: 1. Är det emotionellt engagerande? 2. Hotar, bekräftar eller spelar det ingen roll för din världsåskådning? 3. Får det mottagaren att fundera på alternativ och upplösning?

Nyheter som sociala objekt Få bidrar aktivt – det stora flertalet är konsumenter snarare än producenter.

Nyheter som sociala objekt ”the long tail” (Chris Anderson) 1000 500 250 100 50 tweets antal personer

Nyheter som sociala objekt ► Hög grad av intresseväckande innehåll (komplexitet snarare än redundans) ► Hög grad av person-till-person-interaktivitet (Kan jag fråga angående nyheten och få svar?) ► Hög grad av möjlighet att lägga till egen ”metadata” (egna kommentarer och bilagor) ► Hög grad av statushöjning för användaren att vidarebefordra nyheten (exklusivitet / åtråvärd information, emotionellt engagerande, eller moraliskt beundransvärd)

De olika sociala medierna innebär olika förutsättningar!

Utmaningarna när vi kommunicerar strategiskt Ser vi till att utnyttja mediernas förutsättningar? Ger vi möjlighet att samla, dela, inspirera, svara och lyssna? Kanaliserar vi användarnas olika roller på ett vettigt sätt? Samla Dela Inspirera Svara Lyssna De olika sociala medierna innebär olika förutsättningar!

Utmaningarna när vi kommunicerar strategiskt Ser vi till att utnyttja mediernas förutsättningar? Ger vi möjlighet att samla, dela, inspirera, svara och lyssna? Kanaliserar vi användarnas olika roller på ett vettigt sätt? En balans mellan redundant och komplex kommunikation?

entropi redundans ansikte mot ansikte telefon e-post personliga dokument (brev, PM) opersonliga skrivna dokument numeriska dokument (Daft & Lengel, 1980-t)

entropi redundans Exempel på gränssnitt:

entropi redundans ”Galleria-internet” ? ”spotifiering” ?

entropi redundans ”Galleria-internet” ? ”spotifiering” ? myllret - värdet på de enstaka bitarna går mot noll portalen - värdet på infrastrukturen går mot enorma summor Varian & Shapiro ”Information rules” (1998)

Jonas Andersson, Ph.D. i medie- och kommunikationsvetenskap jonas.andersson@sh.se Tack för mig!