Senior-Ekonomi Välkommen till Skatteverkets del av Senior-Ekonomi. Avsnittet är tänkt att hållas på ca 55 minuter. Vi går igenom hur pension och lön beskattas och dessutom lite tips för dig som driver egen firma. Vi går också igenom HUS-avdrag, skattereduktion vid gåva och fastighetsavgift. Vi hinner också med att titta lite på vissa inkomst av kapital främst då försäljning av privat bostad samt vart ni kan hitta information vid försäljning av värdepapper. En del folkbokföring ska också hinnas med exempelvis om det är någon som funderar på att flytta utomlands, så har vi där lite tips som kan vara bra att känna till. Slutligen informerar vi om vissa av våra e-tjänster vi tror att ni kan ha nytta av. 1 1

Program Kommunalskatt Statlig skatt Allmän pensionsavgift Grundavdrag Jobbskatteavdrag Egenföretagare Lite övrigt smått och gott Alla inkomster som en privat person har delas in i olika inkomstslag, inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet, inkomst av kapital. Beroende på i vilket inkomstslag som inkomsten hamnar ser beskattningen olika ut. Vi börjar prata om inkomstslaget tjänst ( vilken pension ingår i) men även inkomstslaget näringsverksamhet, om man driver företaget som enskild firma eller är delägare i ett handelsbolag. Driver man en egen firma som aktiebolag, är ju inkomsten en lön som hamnar under inkomst av tjänst, eller inkomst av kapital om man får en utdelning från aktiebolaget. Vi kommer att prata om de olika skatterna som finns, vi börjar med kommunalskatten, statlig skatt, vi tittar också lite kort på församlingsskatten och begravningsavgiften för att få helheten. Statlig skatt betalar man på inkomster över vissa nivåer och här är det olika nivåer beroende på om man fyllt 65 år eller inte den 1 januari. Grundavdragen ser också olika ut om man fyllt 65 år eller inte och det samma gäller jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdrag får man ju inte på pension utan på löneinkomster och på inkomst av egen näringsverksamhet, men hur man faktiskt räknar ut jobbskatteavdraget beror alltså också på om man fyllt 65 år eller inte vid årets början. Det finns några till särskilda regler när man är egenföretagare och pensionär, som vi naturligtvis också kommer att beröra.

Kommunal inkomstskatt Om man tjänar 45 000 kr/år börjar man betala kommunal inkomstskatt. Storleken på den kommunala skatten styrs av vilken kommun man var bosatt i den 1 november året innan. Den 1 nov 2012 bodde vi i Järfälla Kommun, 31,88 % kommunalskatt för hela 2013. En person som är 65 år fyllda vid årets ingång börjar betala kommunalskatt först vid inkomster överstigande 45 000 kr. Personer yngre än 65 år börjar betala kommunalskatt vid inkomster överstigande 19 000kr / år. Den skattesats ni ser på bilden är inklusive avgift till Svenska Kyrkan, utan den är skattesatsen 31,19. Man betalar alltid landstingsskatt (12,10), kommunalskatt (18,98)och begravningsavgift (0,11). Beloppen inom parantes är Järfällas siffror, som ett exempel. ( OBS! Dessa siffror avser beskattningsår 2013 det vill säga beloppen kan ändras till 2014. Det finns några andra trossamfund som man kan vara medlem i och där Skatteverket sköter medlemsavgiften via slutskattsedeln. Exempel godkända trossamfund är Svenska Missionskyrkan, Romersk-katolska kyrkan, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Syrisk-ortodoxa Patriarkatets Ställföreträdarskap i Sverige.

När betalar man statlig skatt? För personer som är 65 år eller yngre. 426 300 kr nedre brytpunkten: Kommunal inkomstskatt + 20% statlig inkomstskatt 604 700 kr övre brytpunkten: + 5% statlig inkomstskatt Detta gäller tom det år som man fyller 65 år. Dessa brytpunkter gäller alltså för personer som under 2013 fyller 65 år eller är yngre. Det spelar alltså ingen roll här vilken typ av inkomst man har utan allt bygger på vilket år man är född. Kommunalskatt betalar man på allt man tjänar men kommer inkomsten upp till något som vi kallar brytpunkter tillkommer även statlig skatt. Det finns två brytpunkter. 2013 är man född 1948 eller senare för att dessa brytpunkter ska gälla. Ibland nämns ordet skiktgräns också i detta sammanhang. Med brytpunkt avses bruttolönen, dvs så mycket kan du tjäna och med skiktgräns då menas inkomst minus grundavdrag. Skiktgränserna för 2013 är 413 200 kr respektive 591 600 kr. OBS! Andra brytpunkter och skiktgränser kan gälla för beskattningsår 2014.

…och när man fyllt 65 år? För personer som fyllt 65 år vid årets början. 450 200 kr nedre brytpunkten: Kommunal inkomstskatt + 20% statlig inkomstskatt 620 600 kr övre brytpunkten: + 5% statlig inkomstskatt Detta gäller from det år man fyller 66 år. För personer som är fyllda 65 år vid inkomstårets ingång är brytpunkten för att betala statlig skatt högre än för övriga, det beror på att grundavdraget är högre för dessa än för de som är yngre. 2013 är man född 1947 eller tidigare. Skiktgränserna för 2013 är 413 200 kr respektive 591 600 kr, alltså samma som för de som är 65 år eller yngre.

Skattetabell I skattetabellerna som arbetsgivare och pensionsutbetalare använder är kommunalskatten, ev statlig inkomstskatt, grundavdrag och jobbskatteavdrag, allmän löneavgift inbakat. I de lägsta inkomstskikten blir skatteavdraget större om allmän pensionsavgift ska betalas på inkomsten. Denna avgift betalas av personer som är födda 1938 eller senare. Skattereduktionen för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag) påverkar också kolumnindelningen eftersom storleken på reduktionen är beroende av om den skattskyldige är över eller under 65 år vid inkomstårets ingång och också av hur stora inkomsterna är. Tabellerna innehåller sex olika kolumner. Samma skatteavdrag kan förekomma i vissa inkomstskikt i fler än en kolumn. Kolumn 1 avser löner, arvoden och liknande ersättningar till den som är född 1948 eller senare. Allmän pensionsavgift ska betalas och inkomsten ger rätt till jobbskatteavdrag. Kolumn 2 avser sådana inkomster (t.ex. pensioner) till den som är född 1947 eller tidigare, som inte är underlag för allmän pensionsavgift och inte ger rätt till jobbskatteavdrag. Kolumn 3 som är född 1938–1947. Allmän pensionsavgift ska betalas och inkomsten ger rätt till ett högre jobbskatteavdrag än enligt kolumn 1. Kolumn 4 som är född 1937 eller tidigare. Allmän pensionsavgift ska inte betalas. Inkomsten ger samma rätt till jobbskatteavdrag som enligt kolumn 3. Kolumn 5 avser andra pensionsgrundande ersättningar än löner m.m., t.ex. ersättning från arbetslöshetskassa och egen arbetsskadelivränta, till den som är född 1938 eller senare. Allmän pensionsavgift ska betalas på inkomsten men denna ger inte rätt till jobbskatteavdrag. Kolumn 6 född 1948 eller senare, som inte är underlag för allmän 6 6

Allmän pensionsavgift Om man tjänar 18 824 kr eller mer på ett år ska man betala allmän pensionsavgift Avgiften är 7 % och räknas på din inkomst av anställning och/eller om du driver en närings-verksamhet Den allmänna pensionsavgiften är 7 procent. Högsta allmänna pensionsavgift för inkomstår 2013 är 32 000 kronor och för inkomstår 2012, 30 800 kronor. Du ska själv betala den allmänna pensionsavgiften och den räknas på din inkomst av anställning och/eller näringsverksamhet efter vissa avdrag. Du betalar alltså inte allmän pensionsavgift på dina pensionsinkomster. Från och med inkomståret 2006 får du full kompensation för den allmänna pensionsavgiften och skattereduktionen blir 100 procent av avgiften. Samtidigt avskaffas avdragsrätten. Det här ska du inte själv räkna ut, det gör Skatteverket åt dig. Obs! Du kan inte få högre skattereduktion än summan av din kommunala inkomstskatt, statliga inkomstskatt, fastighetsskatt och fastighetsavgift. Skattereduktionen får alltså inte räknas av mot t.ex. den allmänna pensionsavgiften. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete ska därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Efter att avgiften har beräknats ska den i sin tur avrundas till närmast hela hundratal kronor. Det innebär att lägsta allmänna pensionsavgift att betala är 1 300 kr (= 0,07 x 18 800 kr).

Förhöjt grundavdrag ett extra grundavdrag För personer som fyllt 65 år vid årets början, som är bosatta i Sverige hela 2013 – eller vistats här stadigvarande hela året. Finns inräknat i skattetabellerna. Den 1 januari 2009 infördes en skattelättnad för personer över 65 år (2010 = födda 1944 eller tidigare, år 2011= födda 1945 eller tidigare, år 2012 1946 eller tidigare, 2013 1947 eller tidigare). Skattelättnaden lämnas genom att grundavdraget höjs.  Det grundavdraget och det förhöjda grundavdraget är inräknat i Skatteverkets skattetabeller som arbetsgivaren/utbetalaren använder. Du behöver alltså inte själv ansöka om det.   Hur beräknas det förhöjda grundavdraget? Grundavdraget och det förhöjda grundavdraget baseras på det prisbasbelopp som fastställts för inkomståret. Beloppen för förhöjt grundavdrag och vanligt grundavdrag räknas fram separat innan de läggs samman och avrundning till närmast högre hundratal kronor görs.

Jobbskatteavdrag För personer som fyllt 65 år vid årets början. - 100 000 kr 20% 100 000 kr - 300 000 kr 15 000 kr + 5% 300 000 kr - 30 000 kr Finns med i skattetabellerna. Storleken på jobbskatteavdraget beror på hur stora dina arbetsinkomster är och om du är över eller under 65 år vid inkomstårets ingång. Till arbetsinkomster räknas: kontant lön + förmåner, vissa forskar stipendier, utbildningsbidrag för doktorander, bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden, inkomst av aktiv näringsverksamhet, ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner. Till arbetsinkomster räknas även inkomst från utländsk arbetsgivare och utomlands bedriven aktiv näringsverksamhet under förutsättning att du beskattats i Sverige för dessa inkomster. Man får alltså inte jobbskatteavdrag för sjukpenning, pensioner, arbetsskadelivränta, sjuk och aktivitetsersättning, ersättning vid förlorad arbetsförtjänst mm. För personer som är minst 65 år är jobbskatteavdraget summan av 20 procent av arbetsinkomster upp till och med 100 000 kronor och 5 procent av arbetsinkomster mellan 100 000 och 300 000 kronor. Om man inte fyllt 65 år vid årets ingång får man naturligtvis också jobbskatteavdrag på sina arbetsinkomster. Detta beräknas dock på ett annat sätt och är, precis som för pensionärerna inbakat i skattetabellerna.

Fastighetsavgift 2013 småhus Fastighetsskatten för småhus för 2013 är 7074 kr, dock max 0,75% av taxeringsvärdet. Betalas för beskattningsåret av den som är ägare den 1 januari Endast fastigheter i Sverige Särskilda regler för nybyggda hus Kommunal fastighetsavgift ska betalas för fastigheter med bostäder. Det fasta skattebeloppet är indexbundet och höjs varje år. Det fasta maxbeloppet höjs procentuellt lika mycket som förändringen av inkomstbasbeloppet. Vid deklarationen 2014 (som avser inkomståret 2013), är det för småhus till 7 074 kronor. Om 0,75 procent av 2013 års taxeringsvärde blir lägre gäller det beloppet. Avgiftsminskning i 10 år för bostäder som är nybyggda 2011 eller tidigare Småhus, bostadshyreshus och ägarlägenheter nybyggda 2011 eller tidigare är helt befriade från kommunal fastighetsavgift de första fem åren. De får halv avgift de därpå följande fem åren. (I deklarationen 2013 är de bostadsfastigheter som vid fastighetstaxeringen har getts ett värdeår (nybyggnadsår) 2007-2011 helt avgiftsbefriade, småhus med värdeår (nybyggnadsår) 2002-2006 får halv fastighetsavgift.) Avgiftsbefrielse i 15 år för bostäder som är nybyggda 2012 eller senare Från och med deklarationen 2014 (inkomståret 2013) införs nya regler med förlängd avgiftsbefrielse för nybyggda bostäder. Småhus, bostadshyreshus och ägarlägenheter nybyggda 2012 och därefter (värdeår 2012 och senare) kommer att få hel befrielse från kommunal fastighetsavgift i 15 år.

Begränsad fastighetsavgift Skattereduktion motsvarande den del av fastighets-avgiften som överstiger 4% av inkomsten. Ägare och bosatt på fastigheten hela 2013. 65 år fyllda vid årets början eller sjuk-eller aktivitetsersättning någon del av året eller fått ersättning enligt lagstiftning om social trygghet i en annan stat inom EU/EES som är jämförbar med sjuk- eller aktivitetsersättning. Om du under hela 2013 äger och är bosatt (folkbokförd) i ett småhus eller småhus som är inrättat till bostad åt högst två familjer på en lantbruksenhet kan du få fastighetsavgiften för detta småhus (reduktionsfastigheten) begränsad till 4 % av inkomsten. Begränsningen sker genom att du får en skattereduktion motsvarande den del av fastighetsavgiften för reduktionsfastigheten som överstiger 4 % av inkomsten. Förutsättning för denna reduktion är du är född 1947 eller tidigare eller du under 2013 får sjuk- eller aktivitetsersättning eller du under 2013 får ersättning enligt lagstiftning om social trygghet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om ersättningen betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjuk- och aktivitetsersättning. Reduktionen ges inte till dödsbo efter person som avlidit under 2013 eller tidigare. Vid beräkning av skattereduktionen fastställs ett spärrbelopp, som är 4 % av beskattningsbar förvärvsinkomst och överskott av kapital. Spärrbeloppet får inte vara lägre än 3 038 kr. Om det blir lägre är således spärrbeloppet ändå 3 038 kr.

Skattereduktion för rot- och rutarbete Preliminär skattereduktion – betalat halva arbetskostnaden till utföraren Maximalt avdrag – 50 000 kr per person och år Slutlig skattereduktion – bestäms när den slutliga skatten räknats ut Skattereduktionen får kvittas mot: - statlig skatt - kommunal skatt - fastighetsavgift/-skatt Den som köper rot- och ruttjänster, får en preliminär skattereduktion direkt på fakturan genom att bara betala halva arbetskostnaden. Maximalt avdrag är 50 000 kr och man måste vara 18 år. När det gäller rottjänster måste man vara ägare till småhuset eller bostadsrätten för att kunna renovera/bygga om och utnyttja rotavdraget. För ruttjänsterna måste man inte äga sin bostad utan då räcker det med att man har haft sitt hushåll där. Under beskattningsåret kan man preliminärt utnyttja 50 000 kr men vad som slutligen blir skattereduktion för rot och ruttjänster baseras på hur mycket slutlig skatt som ska betalas efter det att övriga skattereduktioner är gjorda. Var observant på att rot och rutavdraget inte minskar alla skatter. Rot- eller rutavdraget räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Du kan aldrig få skattereduktion för rot- eller rutarbete med större belopp än vad du ska betala i slutlig skatt efter det att den slutliga skatten minskats med skattereduktionerna för allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag) och underskott av kapital. Skattereduktion för rot- eller rutarbete medges inte för den del av den slutliga skatten som rör allmän pensionsavgift, begravningsavgift och eventuell påförd kyrkoavgift.

Skattereduktion för gåvor Skattereduktion kan medges med 25 % av gåvobeloppet Varje gåva minst 200 kr Minst 2 000 kr/år i gåva för att få skattereduktion Högst 1 500 kr/person (6 000 x 25 %) Gåvomottagaren ska vara godkänd innan gåvan ges Detta är nytt from inkomstår 2012, vilket innebär att skattereduktion medges första gången i deklaration tax 2013. Läs gärna broschyren 319 utgåva 1 och på webben. Lista över godkända gåvomottagare finns på skatteverket.se. Använd sökordet ”gåvogivare” så bör ni hitta på webben.Den 5/3 2012 fanns det 26 godkända mottagare.

Är du egenföretagare? Egenavgifter Har du fyllt 65 år vid årets ingång betalar du egenavgifter med 10,21%, istället för 28,97%. 10,21% i egenavgifter har du också om du är under 65 år men har tagit ut hel ålderspension och premiepension under hela året. Detta kan du göra från och med den månad du fyller 61 år. Om du driver en enskild firma eller är delägare i ett handelsbolag betalar du dina sociala avgifter själv. Sociala avgifter är arbetsgivaravgifter om du är anställd och då betalar ju din arbetsgivare dessa till Skatteverket. Om du är egenföretagare och är godkänd för F-skatt måste du själv betala dina sociala avgifter och då i form av egenavgifter. Både arbetsgivaravgifter och egenavgifter är olika stora beroende på den anställdes/egenföretagarens ålder. De sociala avgifterna är med och finansierar vår välfärd, som till exempel sjukvård och skola. Om du uppfyller något av följande villkor betalar du bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent: Du är född 1938–1947, du är under 65 år men har tagit ut hel ålderspension från det allmänna pensionssystemet under hela inkomståret, vilket du kan göra från och med den månad du fyller 61 år (från 2011 krävs också att du har tagit ut hel premiepension). Eftersom man måste ha tagit ut hel ålderspension under hela året betyder det i de allra flesta fall att om man uppfyller kraven betalar man 10,21% från det år man fyller 62 år. Du har haft hel sjukersättning eller aktivitetsersättning under någon del av året. Om du inte är 65 år fyllda vid årets ingång eller tar ut hel ålderspension är egenavgifterna 28,97%.

Informationsträffar för företagare Skatteverket har en mängd informationsträffar för dig som egenföretagare. Om du har en enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag finns träffar om att driva företaget och hur du deklarerar företaget. Du anmäler dig via skatteverket webbplats, skatteverket.se. Under fliken företagare hittar du Skatteverkets informationsträffar som finns över hela landet. Det är också där som du göra din anmälan.

Flera pensionsutbetalare och/eller arbetsgivare? Varför kan det bli kvarskatt? Ofta beror det på att de alla drar enligt skattetabell, som om denna pensionsutbetalning/arbetsinkomst var den enda och då får du för stort grundavdrag och i förekommande fall jobbskatteavdrag. Detta gör då att underskott av slutlig skatt kan uppkomma. För att slippa att behöva betala in kvarskatt, eller underskott av slutlig skatt som det egentligen heter kan du under året begära en jämkning/ändrad beräkning. Man ansöker enkelt med en e-legitimation på skatteverket.se. Naturligtvis finns ansökan på papper också, och då heter den SKV 4302.

Arbetsgivaravgifter Du vet väl att du är billigare att anställa från det år du fyller 66 år? Arbetsgivaravgifter: 65 år eller yngre 31,42% 66 år eller äldre 10,21% 75 år eller äldre 0% Arbetsgivaravgifter är något som en arbetsgivare betalar för sina anställda och beräknas på den lön inklusive förmåner som utbetalats. Våra politiker har ju bestämt att arbetsgivaravgifterna ska vara olika beroende på hur gammal den anställde är. Från och med det år de anställda fyller 66 år betalar en arbetsgivare bara ålderspensionsavgiften för dem. Det man brukar kalla sociala avgifter är dels arbetsgivaravgifter som en arbetsgivare betalar för sina anställda och egenavgifter som den som driver enskild firma eller är delägare i ett handelsbolag betalar på sitt överskott från firman. De sociala avgifterna är med och finansierar vårt välfärdssystem. Även egenavgifter är olika beroende på hur gammal den som driver firman är. För inkomstår 2013 är egenavgifterna för en som är 65 år eller yngre 28,97% och för en som är 66 år eller äldre 10,21%.

Avdrag eller inte avdrag? Avdragslexikon finns på www.skatteverket.se Spara kvitton Den som begär avdrag i deklarationen ska kunna visa sina kostnader Privata levnadskostnader är aldrig avdragsgilla Viktigt att komma ihåg är att du bara får avdrag för de utgifter som varit nödvändiga för att utföra ditt arbete. Det betyder att privata levnadskostnader inte är avdragsgilla. Avdragslexikon finns på hemsidan under Avdrag & förmåner på skatteverket.se. Exempel på avdrag kan vara resor till och från arbetet, dubbel bosättning eller facklitratur. I avdragslexikonet kan du läsa om vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att avdrag ska kunna medges i deklarationen.

Något annat som man kan göra på skatteverket Något annat som man kan göra på skatteverket.se är att själv räkna ut sin skatt. Där hittar man ett skatteuträkningsprogram, man knappar in sina inkomster, pension, vilket födelseår man har. Ingenting sparas så man kan ändra hur som helts för att se hur olika det kan bli beroende på hur gammal man är eller hur stor inkomst man har tex.

Kapital Tex. Uthyrning av fastighet, försäljning av privatbostad, försäljning av aktier, ränteutgifter Överskott beskattas med en statlig inkomstskatt på 30 % Underskott ger rätt till skattereduktion med 30% upp till 100 000 kr, över 100 000 kr är skattereduktionen 21% Till inkomst av kapital hänförs sådana inkomster och utgifter som inte ska hänföras till näringsverksamhet eller till tjänst. Till kapital hör t.ex. uthyrning av privata tillgångar, utdelning på aktier, vinst vid försäljning av tillgångar och ränteutgifter. Det saknar betydelse om inkomsterna/utgifterna är löpande eller tillfälliga. Det är endast fysiska personer (människor) och dödsbon som beskattas för inkomst av kapital. Inkomstslaget kapital utgör en egen beräkningsenhet och därmed får kapitalförluster och utgifter kvittas mot alla slag av intäkter i detta inkomstslag. Redovisning av löpande inkomster och utgifter sker enligt kontantprincipen (= när avkastningen kan disponeras eller när utgiften betalas eller man på annat sätt har kostnaden). Kapitalvinster beskattas vid avyttringen (= vid försäljning, byte och liknande). Kapitalvinster beräknas nominellt och är med några undantag skattepliktiga till 100 procent. Överskott beskattas med en separat statlig skatt på 30 procent. Kapitalförluster är i regel bara avdragsgilla till 70 procent. Underskott ger rätt till skattereduktion med 30 procent upp till ett underskott på 100 000 kronor. På belopp över 100 000 kronor är skattereduktionen 21 procent.

Försäljning av privatbostad Redovisas för det år köpekontraktet är underskrivet. 22/30 av vinsten beskattas Uppskov med beskattning av vinsten 50% av förlusten är avdragsgill I broschyrerna ”Försäljning av bostadrätt” (SKV 321) och ”Försäljning av småhus” (SKV 379) finns mer att läsa. Om du säljer ditt småhus eller din bostadsrätt och skriver på köpekontraktet ska du redovisa försäljningen i deklarationen. Enklast gör du det via internet. Deklarera småhuset på blankett K5 och försäljningen av bostadsrätt ska redovisas på blankett K6 om det är så att det är fråga om privadbostadsfastighet/privatbostadsrätt. Är det en näringsfastighet deklarerar du det i stället på blankett K7. Har du en så kallad oäkta bostadsrätt ska den deklareras på blankett K12. Läs mer på skatteverket.se under Försäljning av andel i oäkta bostadsföretag. Du kan deklarera försäljningen av småhus och bostadsrätt på internet. Du måste då ha en e-legitimation. När du har loggat in för att deklarera får du hjälp i hjälpavsnitten. I broschyren Försäljning av småhus och Försäljning av bostadsrätt hittar du också information om hur du fyller i blanketterna med många bra exempel. Säljer du en privatbostad ska 22/30 av vinsten beskattas medan 90 procent av vinsten beskattas om det är en näringsfastighet/näringsbostadsrätt. En förlust får dras av med 50 procent för en privatbostadsfastighet och med 63 procent för en näringsfastighet/näringsbostadsrätt. Med uppskov menas att hela eller delar av vinsten inte beskattas det år köpekontrakten undertecknades utan beskattas ett senare år. Man kan plocka fram delar av vinsten i samband med att man deklarerar vilket år som helst men dock senast då man säljer den nya privatbostaden man köpt. Nedan ser du de förutsättningar som krävs för att du ska kunna få uppskov. Ansöka gör du samtidigt som du deklarerar försäljning. Uppskovsbeloppet är minst 50 000 kronor. Bostaden du säljer är en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt. Bostaden du säljer är en permanentbostad, normalt där du är folkbokförd. Du måste ha köpt en ny bostad och bosatt dig i din nya bostad inom en viss tid. Den gamla och/eller den nya bostaden ska vara belägen i Sverige eller i ett EES-land (EU + Island, Liechtenstein och Norge) Läs mer i broschyrerna som finns med i bilden eller på Skatteverkets webbplats.

Försäljning av värdepapper SKV 332 Vid redovisningen ska du ta upp vad du fick betalt för tex aktien, det vill säga försäljningspriset. Detta belopp framgår av avräkningsnotan och kontrolluppgiften och är oftast redan minskat med det courtage som du fått betala till banken vid försäljningen. Från försäljningspriset gör du sedan avdrag för vad du betalat för aktierna, det vill säga omkostnadsbeloppet. Hur mycket du betalat framgår av avräkningsnotan för inköpet. Det är därför viktigt att du sparar dina notor. Omkostnadsbeloppet kan räknas fram enligt en schablonmetod eller verklig anskaffningsvärde. Det verkliga anskaffningsvärdet får du fram genom en genomsnittlig omkostnadsberäkning (GOB). Om du inte köpt aktierna, utan istället förvärvat dem genom gåva, arv eller bodelning, så övergår den tidigare ägarens omkostnadsbelopp till dig. Om du till exempel har ärvt aktier, så saknar alltså aktiernas värdering i bouppteckningen betydelse för din vinstberäkning, det är i stället arvlåtarens omkostnadsbelopp som du ska använda. Vinst och förlust på utländska aktier beräknas på samma sätt som för svenska aktier. Värdepapper är ju inte bara aktier eller andelar, det kan vara konvertibler, obligationer, optioner mm. Det finns olika regler om hur vinster får kvittas mot förluster vid försäljning av värdepapper, vissa får kvittas fullt ut medan för andra finns det begränsningar. Mer information finns i broschyren SKV 332 Försäljning av värdepapper. Denna broschyr finns också inläst på vår webbplats för den som hellre lyssnar till de olika reglerna eller exemplen.

Aktiehistorik Klicka på A i listen A – Ö I rullisten under A finns Så här hittar du aktiehistoriken På aktiehistorik hittar du ovärderlig information om vad som hänt med en aktie genom åren, splittar, emissioner etc. Detta måste man veta för att kunna beräkna sin genomsnittliga anskaffningsutgift. Klicka på A i listen A – Ö I rullisten under A finns Aktiehistorik

Folkbokföring Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. I folkbokföringen registreras uppgifter om vilka som bor i Sverige och var de bor. Många rättigheter och skyldigheter som du har är beroende av att du är folkbokförd var du är folkbokförd. Till exempel är rätten till bostadsbidrag beroende av att du är folkbokförd. Var du ska betala din skatt och rösta beror på var du är folkbokförd. Spridning av folkbokföringsuppgifter Skatteverket sprider de uppgifter som finns om dig i folkbokföringen till övriga delar av samhället. Det betyder att du inte själv behöver meddela att du exempelvis har flyttat eller bytt namn. Det sker i stället automatiskt. Skatteverket överför dagligen nya uppgifter från folkbokföringen till bland annat Försäkringskassan Migrationsverket Lantmäteriet Centrala studiestödsnämnden (CSN) Transportstyrelsen med bl.a. bil- och körkortsregister

Folkbokföring Tillfälliga vistelser – högst 6 månader på annan ort än där man har sitt egentliga hemvist På församling skriven – tex om ena maken flyttar till serviceboende medan den andre maken bor kvar i den gemensamma bostaden Tillfälliga vistelser – Om en person under en på förhand bestämd tid dock högst sex månader regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan lägenhet/fastighet än den där han eller hon har sitt egentliga hemvist anses detta inte leda till ändrad bosättning. Med bestämd tid menas en i förväg tidsbestämd vistelse. Personen ska dessutom ha för avsikt att återvända till den ursprungliga bostaden efter utgången av denna tid. Detta kan tex var en kortare vistelse utomlands (se särskild postadress på nästa bild) eller om man för en kortare tid ska läggas in för operation eller behandling. Frågan om personen ska vara folkbokförd i Sverige eller inte är en bedömning som måste göras i varje enskilt fall. På församling skriven – Den som för vård eller tillsyn vistas i ett servicehus för äldre människor i en annan församling än den, där han eller hon rätteligen var eller borde vara folkbokförd när han eller hon flyttade till servicehuset, kan välja att fortsätta vara folkbokförd i sin gamla församling. De särskilda bestämmelserna om servicehus för äldre är tillämpliga på förutom kommunala servicehus även på privat drivna hem för äldre som med hänsyn till upplåtelse av plats och vårdtillgång kan anses som jämförbara med kommunala servicehus. Vid registrering av personer under beteckningen ”på församling skriven” kan inte bostadsadress registreras, normalt har man en särskild postadress antingen till servicehuset, godman eller den adress som man var folkbokförd på innan flytten till servicehuset då make eller maka bor kvar där.

Om du flyttar utomlands… Gör en anmälan till Skatteverket! Vid flyttning till utlandet i mer än ett år, anmäl flyttning till utlandet på blankett SKV 7665. Det är viktigt att man anmäler ny utlandsadress även när man flyttar under utlandsvistelsen. Då finns en annan blankett som heter SKV 7842. Det är viktigt bland annat för inkomstdeklarationen och röstkort. Om man flyttar tillbaka till Sverige besöker man ett av Skatteverkets servicekontor och anmäler inflyttning till Sverige (man måste personligen besöka servicekontoret och ha med sig giltig legitimation eller pass). Blanketten som ska fyllas i vid inflyttning finns inte att ladda ner från skatteverket.se utan den får man när man besöker servicekontoret. Vistas man utomlands mindre än ett år kan man anmäla särskild postadress om man vill (blankett SKV 7844). Särskild postadress är ett komplement till folkbokföringsadressen, din folkbokföringsadress ändras inte. Viktigt att inte glömma är att avanmäla den särskilda postadressen som alltid gäller tillsvidare. Du använder då samma blankett som när du anmälde den särskilda postadressen.

Betala skatt i Sverige? Om skatt ska betalas i Sverige och hur mycket efter det att man flyttat från Sverige bestäms av svensk lagstiftning skatteavtal med andra länder Om man ska betala skatt i Sverige eller inte när man flyttar utomlands bestäms av svensk lagstiftning men också av skatteavtal som Sverige har slutit med andra länder. Faktorer som man väger samman kan vara hur länge man ska vara bosatt utomlands, hur länge man bott i Sverige innan man flyttade. Man tittar också på hur stark anknytning man har kvar till Sverige efter utflytten, minderåriga barn, driver företag, permanentbostad kan vara sådan saker som vid en samlad bedömning ger någon stark anknytning till Sverige. Det många olika förhållanden som måste vägas in för att kunna svara på om en inkomst ska beskattas i Sverige eller inte. Hör av dig till Skatteverket med dina frågor om internationell beskattning. Du kan också läsa vidare på vår webbplats under fliken Privat och sedan klicka vidare på skatter/arbetsinkomst/internationellt.

Använd våra E-tjänster A-skattsedel Flyttanmälan Husarbete Inkomstdeklaration Skattekonto Personbevis För att kunna utnyttja alla de fördelar som skatteverkets e-tjänster erbjuder måste man ha en e-legitimation. En e-legitimation får man av sin bank, betalar du räkningar vi banken så är halva jobbet gjort! Gör du inte det kan du bara besöka din bank. Det finns olika lösning på e-legitimationen, vissa är en fil på datorn men andra banker har kortlösningar. Flest e-tjänster har vi för den som är företagare men också som privat person har man mycket nytta av tjänsterna. Du kan skriva ut en A-skattsedel som du ska lämna till din arbetsgivare, flyttanmälan för hela familjen om alla flyttar samtidigt till samma adress, förfrågan om hur mycket rot och rut-pengar man hittills utnyttjat under året. Givetvis kan man deklarera elektroniskt och de riktigt stora fördelarna med det är att om man ska ha pengarna tillbaka får man dem före midsommar men också om man sålt aktier eller privatbostad så får man mycket extra hjälp med information, förtryckta uppgifter och summeringshjälp. Att hålla koll på sitt skattekonto kan också vara till mycket hjälp.

Fler frågor? Hur får du kontakt med Skatteverket? Det finns flera olika sätt att kontakta Skatteverket, beroende på vad du behöver hjälp med. Webbplatsen skatteverket.se Här kan du hitta svar på dina frågor, ladda ner broschyrer och blanketter och använda våra e-tjänster – i stort sett dygnet runt. Servicetelefonen Om du vill beställa broschyrer, blanketter och personbevis, kan du också göra det per telefon. Då ringer du Servicetelefonen (020-567 000). Skatteupplysningen Om du har allmänna frågor om skatter eller folkbokföring kan du ringa Skatteupplysningen (0771-567 567) för personlig service. 29 29