Mitt arbete om förändringar av Markus och Vilgot

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Det första du bör göra är att rita horisonten
Advertisements

Onsdagen den 29/ åkte klass 3A och 3B till Gamla Linköping.
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Varför förlorade jag mitt favoritjobb?
Syror och baser Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad det här, hur allt funkar och vad för olika syror och baser det finns mm.
Lee Esselström 2002 Min egen julkalender - stickade sockor på rad
Atomer och kemiska reaktioner
Sorteringslek i skogen
Varför sjunker stenar när en kork flyter?
Kemi.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Mitt arbete om förändringar av Elias och Elliott.
KKME – Livsfrågor Oktober 2007
De tre aggregationsformerna
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Mobilskal med högtalare!!
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Nu har våren kommit till Pollux
Slöjd Presentation! Av: Malte Bergman.
Tekniskrapport Båt vt.14 Av Lukas Edin 9a.
Rena ämnen och blandningar
Den magiska tråden. Jag har gjort en höst halsduk. Den skulle vara varannan varm färg och varannan kall färg. Jag har bytt färg flera gånger.
Vattnets kretslopp.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Dagens upplägg Kemiförsök
Kemi.
Varför nio träbitar? Barnens funderingar - Jag ska tänka - Tavlan (whiteboard) Tror ni den fastnar där, undrar Annika. Annika provar och den trillar ner.
Vi värmer våra pulver.
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Värme och väder del 1.
Så här ser brännaren ut.
Mitt arbete om förändringar Av Frida E och Isabella.
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
De fyra elementen.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Mitt arbete om förändringar av Pontus och Matilda
Materia "allt som har både massa och volym"
Mitt arbete om förändringar av Klara och Natalie.
Grupparbete kuddfodral – sociala medier
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Naturvetenskaplig undersökning
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Av Lucas Sjöborg och Hugo Gripestam.
Arkitektur.
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är alltså en form av energi.  En viss temperatur hos ett.
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
KEMI Vad är det egentligen?.
Ämnen och vatten.
Mitt arbete om förändringar av Ida och Alicia
Kemi finns överallt runtomkring oss.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Experiment med vatten Densitet.
Att skriva en beskrivande- och instruerande text
Naturlandskap blir kulturlandskap
Salter och metalloxider Kap 5
Jordens, djurens och människans utveckling
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
På den här bilden, marken (vattnet) stannar där linjen är
Syns inte men finns ändå
Blandningar och lösningar
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Lösningar Salt Na+ Cl- Vatten.
Uppdrag 8 Testa med rödkålssaft
Separation av ämnen Sedimentering och dekantering Filtrering
Kemi – första terminen.
Presentationens avskrift:

Mitt arbete om förändringar av Markus och Vilgot

Uppdrag 1 Vi skulle lägga en tablett i ett glas med vatten. Vattnet var flytande, genomskinit, och tunt. Det luktade inget. Tabletten var len, vit, kornig och hård. Den var luktfri. När vi la tabletten i vattnet sjönk den till botten. Det blev många bubblor och tabletten löstes upp.

Uppdrag 2 Vi skulle smälta en isbit på kortast tid. Det tog ungefär 4 minuter. Vi höll isbiten i handen, vi gnuggade den, vi blåste på den och vi höll den mot elementet.

Uppdrag 3 Vatten har tre tillstånd: fast – flytande – gas Fast: molekylerna vibrerar lite och håller ihop. Flytande: molekylerna rör sig snabbare och hoppar runt. Gas: molekylerna rör sig så snabbt att de hoppar iväg. Föreställ dig att du poppar popcorn i en kastrull utan lock 

Vattnets kretslopp

Uppdrag 4 Vi la gruskorn på ett svart papper och undersökte dem med hjälp av ett Förstoringsglas. Kornen hade olika form och olika färg. De var blanka. De var luktfria. Vi gjorde likadant med saltkorn. De var fyrkantiga, små och vita.

Vi blandade saltet och gruskornen Vi blandade saltet och gruskornen. Saltet sjönk ned till botten och gruskornen hamnade överst. Kan vi separera vår blandning? Vi satte ett nät på vår blandning. När vi höll bägaren upp och ned rann saltet ut. Vi hade separerat blandningen!!

Uppdrag 5 Försvinner något? Vi undersökte tre fasta ämnen. Grus: Blandade färger (vit, grå, svart och beige). Det känns lent. Har olika former (oval, runt, kantigt). Det är luktfritt. Papper: Det är gråvitt. Det känns strävt och mjukt. Det luktar papper. Salt: det är vitt. Det känns hårt. Det är kornigt Det är luktfritt.

Grus och vatten Före omrörning Efter omrörning Gruset är på botten. Gruset är på botten och vattnet har blivit smutsigt.

Papper och vatten Före omrörning Efter omrörning Först flöt pappret. Sedan sjönk det sakta för att sedan hamna överallt. Pappret fyller ut muggen och löser upp sig.

Salt och vatten Före omrörningar Efter omrörningar Saltet hamnar på botten. Saltet löser upp sig.

Uppdrag 6 Vi tog blandningarna från förra uppdraget och hällde dem i ett filter. Då kunde vi separera gruset och pappret men inte saltet. Blandning: de ämnen som blandats går att se och ämnena har inte förändrats. Lösning: ämnena blandas, de enskilda delarna går inte att se och ämnena har inte förändrats.

Uppdrag 7 vilken sockerform vinner? Vi studerade sockerbiten. Den är hård och fyrkantig. Den känns skrovlig. Den är vit. Vi studerade strösockret. Det är små korn. Kornen är fyrkantiga och vita. Förutsägelse: Om vi blandar båda sockerformerna med vatten tror vi att strösockret löser sig snabbast.

Sammanfattning: När vi blandade båda sockerformerna med vatten upptäckte vi att strösockret löste sig snabbast. Det beror på att de kornen var isär från början. I sockerbiten satt de ihop.

Uppdrag 8 kromatografi Vi använde en svart och en grön tuschpenna och målade en prick på ett kaffefilter. Sedan droppade vi vatten, en droppe i taget, på pricken. Vattnet drog med sig de olika färgerna i tuschpennan utåt och vi fick ett fint mönster.

Uppdrag 9 Det bubblar och fräser Vi hade två bägare, en med vatten och en med ättika. Vi hällde bikarbonat (bakpulver) i båda bägarna. I bägaren med ättika blev det en reaktion, det började bubbla och fräsa. När man blandar vissa ämnen, t.ex. ättika och bikarbonat bildas ett nytt ämne, en gas. Gasen ser man som bubblor.

Vi tog en tom plastpåse och fyllde den med lite vatten Vi tog en tom plastpåse och fyllde den med lite vatten. Vi stoppade i en brustablett och fick en reaktion, det bildades en gas. Vi kunde se att gasen bildades eftersom påsen fylldes och utvidgades.

Vad har vi lärt oss? Om man blandar vatten och salt kan man separera delarna med hjälp av avdunstning. Vi har lärt oss att ättika och bikarbonat ger en reaktion. Det bildades en gas. När man ska separera ämnen kan man sila eller filtrera också. Man kan separera färgerna i en tuschpenna. Ämnen som är lösa (ex. strösocker) löser sig snabbare i vatten än fasta ämnen (ex. bitsocker).

Det roligaste var… Vi tycker att tuschpennan och kaffefiltret var roligast. Vi tog tuschpennan på kaffefiltret och fick färger av tuschpennan.