De sysselsättningspolitiska reformerna •Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts? •Vi tar inte ställning till om åtgärderna varit önskvärda – sysselsättning vs fördelning •Bedömning utifrån tidigare forskning och modellkalkyler

Generell slutsats •För tidigt att hänvisa utvecklingen till reformerna – vi vet inte ännu! •Sysselsättningsuppgången beror till största del på konjunkturen •En eventuell ökning av arbetslösheten i en kommande lågkonjunktur betyder inte att regeringens politik misslyckats

Komponenter av arbetad tid per person

Källa: Arbetskraftsundersökningarna

Utveckling för prioriterade grupper •Ungdomar, äldre, lågutbildade, utrikes födda 1.Utveckling av samtliga komponenter 2.Relativt den genomsnittliga utvecklingen i befolkningen 3.Jämförelse mellan och Positiv siffra = denna konjunktur relativt bättre än förra för gruppen

bättre än för ungdomar och lågutbildade ÄldreUtrikes föddaLågutbildadeUngdomar Arbetskraft/ befolkning-1,8 1,92,0 -1,0 Sysselsatta/ arbetskraft-1,0-2,4-0,6 1,4 I arbete/ sysselsatta-0,2-0,3 0,61,5 Arbetad tid/ i arbete-0,9-0,4 1,84,9 Arbetad tid/ befolkning-3,9-1,2 3,87,2

Varför intressant? •Vår bild skiljer sig från bilden i VåP Vi relaterar till gruppens storlek och den genomsnittliga utvecklingen i befolkningen 2.Annan tidsperiod •Mycket svårt att göra ”objektiv” och heltäckande beskrivning av arbetsmarknadsläget •Sysselsättningspolitiska mål enligt VåP 2008

Jobbskatteavdraget och sänkningen av a- kassa ändamålsenliga •Betydande positiva sysselsättningseffekter av lägre a-kassa och jobbskatteavdrag på sikt •Effekterna på arbetskraftsdeltagandet inte lika entydiga •jämviktsarbetslöshet ned med en procentenhet på sikt

Jobbskatteavdrag mer effektivt än alternativ •Jobbskatteavdraget ändamålsenligt om målet är fler i arbete •Bättre än att fasa ut med högre inkomst •Men för krångligt konstruerat •En höjning av inkomstgränsen för statlig inkomstskatt har en hög självfinansieringsgrad men inkomstskillnaderna skulle öka •Finns det kvar ”fördelningspolitiskt utrymme”?

Inga fler selektiva skattesänkningar •Riktade skattesänkningar mot olika •grupper (ungdomar, äldre, nystartsjobb) •Branscher (hushållsnära tjänster) •Goda motiv, kan höja sysselsättningen •Men gränsdragningsproblem och svåröverskådligt skattesystem •Regeringen bör vara mycket restriktiv med ytterligare selektiva skattesänkningar

Misslyckade reformer av a-kassans finansiering •Sannolikt positiva, men små, effekter på sysselsättningen av differentierade avgifter •Men höjningen av avgifterna i genomsnitt har kraftigt minskat anslutningen till a-kassorna •Därmed står många utan försäkringsskydd mot arbetslöshet i kommande lågkonjunktur

Bristande samordning mellan olika reformer •Höjda egenavgifter skulle finansiera i förväg bestämd storlek på jobbskatteavdraget •Men motverkar jobbskatteavdraget –Undantag för arbetslösa och sjukskrivna •Varför inte lägre jobbskatteavdrag och inga höjda a-kasseavgifter? •Obligatorisk a-kassa en möjlig lösning –Politiskt genomförbart?

Sjukförsäkringsreformerna ger små effekter •Reformerna ökar antalet personer i arbete •Men alltför ensidig inriktning på incitamenten för de sjukskrivna •Sannolikt för svaga ekonomiska incitament för arbetsgivarna

Misslyckad reform av fastighetsbeskattningen •Skatten hade små negativa bieffekter •Brott mot principerna i 1990/91 års skattereform •Missgynnar investeringar i näringsverksamhet •Större ojämlikhet (slopad förmögenhetsskatt) •Inget forskningsstöd, beräkningar i efterhand •Anmärkningsvärd kontrast mot regeringens ambitioner på andra områden om forskningsstöd

Regeringens beslutsunderlag •Generellt hög kvalitet på Finansdepartementets analysarbete •Bättre dokumentation internt och externt behövs •Låt tjänstemännen publicera analyser under eget namn i skriftserie •Publicera analyser av alternativa förslag •Ambitionerna att grunda politiken på forskningsunderlag måste gälla alla områden

Rapportens viktigaste slutsatser •Regeringen gör rätt i att ha stora överskott de närmaste åren •Men en omformulering av överskottsmålet bör övervägas •Jobbskatteavdraget och den sänkta a-kassan kan väntas öka sysselsättningen på sikt •Men reformerna av a-kassans finansiering och fastighetsskatten har varit misslyckade