Tillämpad Fysik och Elektronik INTERNET TFE Tillämpad Fysik och Elektronik Datakommunikation I 1997 Johan Gavelin, Umeå Universitet

Introduktion Internet är det nätverk där det inte finns någon övergripande organisaton som bestämmer över allting. Ett slags anarki råder. Övergripande beslut fattas av berörda parter på frivillig basis. Nätstrukturen och applikationerna förändras ständigt så en del av det som beskrivs idag kan vara inaktuellt eller direkt felaktigt nästa vecka. Det vi går igenom här är begrepp och terminologier inom en del av de befintliga tjänster som idag finns.

HISTORIK Advanced Research Projects Agency ( ARPA ) beställer ett paketkopplat nätverk . 1969, företaget Bolt Beranek and Newman presenterar en dator för nätverkskontroll - Information Message Processor (IMP) - samt nätverksprotokollet - Network Control Protocol (NCP) - . En IMP dator installeras vid UCLA. 1970, ARPAnet det första paketkopplade nätet knyter samman UCLA, UCSB, SRI samt University of Utah ( 1971, 23st datorer ). 1972,- 40 anläggningar anslutna till ARPAnet och protokollet File Transfer Protocol (FTP) har precis fått fäste. Andra Paketkopplade nät dyker upp utanför ARPAnet. ARPA byter namn till DARPA ( Defense Advanced Research Projects Agency ) och börjar fundera hur man skall kunna koppla ihop de olika nätverken. University of Utah Stanford Research Institute University of California at Los Angeles University of California at Santa Barbara

1974, TCP och IP introduceras Transmission Control Protocol som hanterar data och Internet Protocol hanterar adressering. 1979, Startas CSnet ( Computer Science Research Network ), NSF ( National Science Foundation ) stor sponsor. 1982, En brygga kopplas upp mellan Csnet och ARPAnet Internet ett nätverk mellan nätverken är realiserat. 1983, BITNET ( Because It’s Time NETwork ) vid City University of New York, byggdes upp kring Listserv, en diskussionsform över email. Vid samma tid skapas FidoNet som gör att BBS:er kan skicka mail till varandra genom uppringda förbindelser. ARPAnet delas, MILnet och en civil del. ( 1984, 1000 datorer ) 1986, NSFnet skapas och knyter ihop de 6 superdatorcentra som byggts I USA, ihopkoppling på 56kbps-linjer ( idag 45 Mbits ). 1987, FidoNet delar email och annan trafik med internet, detta I och med att UUCP (Unix to Unix CoPy) dök upp för persondatorer ( 10 000 datorer ). 1990, NFSnet har tagit över så mycket funktion att ARPAnet läggs ner. (1992, 1000000 datorer ).

Europa 1982, EUnet (European Unix Network) startas. Institut National de Recherche en Informatique et Automatique ( INRA ) I Paris, University of Kent samt Köpenhamn Universitet ansluter sig först. Amsterdam central del 1200 baud uppringt till USA. EARN ( European Academic Research Network ) bygger upp ett 9.6kbps-nätverk I Europa. Ipnätverket EBONE (European Backbone) drar igång med både kommersiella och akademiska kunder. 1993 hade EBONE flest antal anslutna nätverk, samtidigt väljer Eukommissionen att stödja Danteprojektet (OSI-baserat) som byggde på fysiska nätet Europanet, flera kommersiella operatörer går samman och samarbetar på egen hand tex NCIX ( Nordic Commercial Internet Exchange ) och CIX ( Commercial Internet Exchange.

Sverige 1988, SUNET blir den Svenska delen av Internet, som tidigare utgjordes av EARN och EUnet . 1990, SNUS ( Swedish Networks User Society ) startas. 1991, Bildas SWIPnet ( Tele2 ) åtar sig att driva IP-tjänster efter riklinjer från SNUS, Telia lanserar TIPnet. Transpac som ägs av France Telecom kommer in och blir Internetleverantör till Svenska staten…. 1993-, fyra Internet-operatörer SWIPnet, TIPnet, SUNET och Transpac förutom dessa finns ett flertal internetleverantörer t.ex. Algonet, Kuai, Norrnod, IT-center, Obbit.

Vad är Internet Internet är en stor samling av nätverk (som alla använder kommunikationsprotokollet TCP/IP) som är sammankopplade så att användare på något av nätverken kan använda tjänster via TCP/IP för att nå användare på vilket annat nätverk som helst. För att ansluta sig till Internet behöver man bara koppla upp sig mot någon annan som är det: Internetleverantör uppkopplad till någon som är uppkopplad Internetoperatör egen internetkapacitet ( internationellt )

IP adresser Ett IPnummer är delat I två delar: nätnummer och datornummer. Man ansöker om nätnummer hos InterNIC, Internet Network Information Center och sedan fördelar man datornummren över sina datorer. I realiteten ansöker man hos sin Internetoperatör TIPnet, SWIPnet o.s.v. som I sin tur ansöker hos InterNIC. IPnummerserierna har delats in I adressklasser, A- B- och C-adresser. Klass A, Stora nätverk; 120 nätverk med ca 17 miljoner datorer Klass B, Medelstora nätverk; 16 000 nätverk med drygt 60 000 datorer I varje. Klass C, Små nätverk; Över 2 miljoner nätverk med 250 datorer I varje. IPv4 räcker inte till längre utan IPv6 ses som nästa generation

DNS ( Domain Name System ) Adresseringen sker alltid med Ipnummer (130.239.117.80) men användaren anger oftast adresser I form av namn (www.ing.umu.se). DNS systemet är hierarkiskt uppbyggt och går att jämföra med en vanlig postadress: Om man läser adressen bakifrån så kan man söka sig till adressaten: Gå först till Sverige.. Sedan till umeå.. Sedan till teknikhuset.. Och slutligen till johan Johan Gavelin Teknikum 901 87 Umeå Sweden

De generella domänerna är sju och har alltid tre tecken. Min Internetanslutna dator skulle på det viset kunna ha host-namnet: johan.teknikum.umu.se Den hierarkiska adresstrukturen hos Internet hanteras av DNS:er som svarar på vilken IPadress som datorn du frågar efter har. Toppdomänerna hanteras av InterNIC Resten av strukturen är uppdelat I zoner. En zon är en del av trädet som administreras separat och är ofta uppdelad I underzoner Landsdomänerna utgår från landskoder ( ISO 3166 ) består alltid av två tecken. De generella domänerna är sju och har alltid tre tecken. Rot .fi .no .se …. .com .net .edu .gov …. umu uu …. .ing .teknikum johan

Email Elektronisk post är en av de mest universella och grundläggande funktionerna I ett nätverk. byggs upp enligt: jonas.back@Ing.UmU.SE Felaktiga Emailadresser får till följd att emailet “bounce”:ar dvs studsar tillbaka med ett felmeddelande till avsändaren. ( RFC 822 ) användarnamn Förbjudna tecken är: komma (,) mellanslag ( ) kolon (:) semikolon (;) underdomän underdomän toppdomän

Säkerheten I ett okrypterat mail är som ett vykort på posten. Email distribueras ungefär som vanliga postsystemet fungerar. Mottagaradressen styr vägen för brevet och de olika mailservrarnas beslut om vilken väg de skall skicka brevet vidare eftersom de vet åt vilket “håll” en viss domän ligger. På detta vis skickas emailet vidare mellan mailservrar på Internet tills det når fram till rätt lokal mailserver. För att inte få loopar I färdvägen lägger varje mailserver till sin ipadress I mailpaketet. Säkerheten I ett okrypterat mail är som ett vykort på posten. Hur hittar man adresser ? Ring personen och fråga… Finger ger UNIXanvändare I känd domän. Whois ger domännamn och ansvarig. X.500 är en katalogtjänst för användare I X.400-systemet. Postmaster@”domän”.se sök hos någon av de epostkatalog som finns.. AU systems..

Mailing listor är distributionslistor via email Skicka filer RFC 822 anger bara vanlig text som filtyp. 1992 kom RFC 1341 -Multipurpose Internet Mail Extensions, ( numera ersatt av RFC 1521 ). MIME tillåter flera delar I emailkroppen och kan innehålla information som inte är text, samt icke amerikansk teckenuppsättning. Mailing listor är distributionslistor via email Skicka email till andra nät läs dokumentet som finns att hämta på: ftp://ftp.rtfm.mit.edu/pub/usenet-by-group/comp.mail.misc/ Emailprogram innehåller oftast fält som: To: ( Till mottagaren ) From: ( Från .. dig.. ? ) Subject: ( innehåll i ditt mail ) Cc: ( Carbon Copy ) Bcc ( Blind Carbon Copy ) visar inte vilka du skickat mailet till

SMTP (Simple Mail Transfer Protocol ) SMTP används för att skicka brev till och mellan servrar.. När en SMTPserver har post som skall skickas så vill den skicka den omedelbart. SMTP har inget stöd för att lagra post på mailservern “innan” den slutgiltiga leveransadressen. ESMTP är en bättre version av SMTP (Extended SMTP) klient server server klient SMTP SMTP

POP3 (Post Office Protocol ) POP är det protokoll som används för att kunna hämta ner email från en emailserver till en klient. POP kan välja att tanka hem alla mail lokalt samt inte radera dessa på servern eller att tanka hem de lokalt och radera dem från servern. IMAP är ett nytt protokoll som skall möjligöra hantering för att spara mail i mappar på servern. klient server server klient POP SMTP SMTP

NNTP ( Network News Transfer Protocol ) NNTP är det protokoll som används för att leverera och komma åt Usenet News över Internet. News klienterna använder det för att läsa och skriva till servrar. Servrarna använder det sinsemellan för överföring. NNTP är mycket likt SMTP förutom att det överför nyhetsartiklar istället för elektronisk post.

NEWS Nyhetsgrupper är världsomspännande diskussionsgrupper som är öppna för alla som vill ansluta sig. Fungerar liknande en anslagstavla där du kan läsa och skriva det du tycker och tänker. News distribueras på nätverket Usenet och det brukar göra att det benämns Usenet eller Usenet News. Usenet är inget fysiskt nätverk utan ingår dels i Internet och dels i andra nät. Skillnaden ligger i vilket protokoll som används. News är indelad i grupper där olika topics (ämnen) behandlas. vissa grupper är binära grupper här återfinns körbara filer ljud och bilder.

en del är modererade inlägg måste gå via gruppens “godkännare”. Att slösa bandbredd är en synd på Usenet skicka bara meddelanden till de grupper de hör hemma. flame är en mer eller mindre oprovocerad förolämpning som skickas ut på Usenet ( eller mer sällan via email ). Reklam är inte uppskattat i newsgrupper som inte uttryckligen är upsatta för reklam. Vill du testposta så använd någon testgrupp.. Innan du postar bör du tänka på netiquetten och sedan eventuellt skriva om ditt mail och sedan läsa om netiquetten igen......

Netiquette Ett försök till att ha inoficiella regler på ett annars totalt anarkistiskt media, den viktiga bottentanken är att vi själva kan försöka vara trevliga även om andra visar total oförmåga till hyfs.. Smileys visar en underförstådd mening av humor/ironi :-) Humor skall man vara försiktig med.. tips är att besöka rec.humor Det anses som ofint att använda versaler FÖR DÅ SKRIKER MAN !!

Telnet Telnet är ett mycket enkelt protokoll som från början var tänkt att användas mellan ett tangentbord och en skrivare. Det är en standard som specificerar hur övrföring av text mellan två olika datorer skall gå till. FTP, SMTP och POP3 använder telnetprotokollet som stödprotokoll när de arbetar med klartextkommandon. Telnet kan användas som fristående protokoll för textkommunikation då behövs en telnetklient som ansluter sig till en telnetserver. Telnet används oftast som det verktyg du ansluter dig med mot en server för att köra program över en textbaserad prompt.

FTP ( File Transfer Protocol ) Är det filöverföringsprotokoll som dominerar idag. FTP arbetar med klartextkommandon. FTP skickar lösenord i klartext över nätet. Arbetar med dubbla TCP-förbindelser: en kontrollkanal och en datakanal. I regel syftar man på anonym FTP när man talar om FTP, det innebär att man kan komma in som: anonymous och som lösenord skall man ange sin emailadress.

NFS ( Network File System ) Sun:s Network File System förser oss med en transparent filaccess över nätverk så att fjärrfilystem uppfattas som lokala. NFS designades för att användas inom LAN och används ofta inom just såna miljöer. Det är också designat med tanke på användning med flera typer av operativsystem, inte bara UNIX.

HTTP ( Hyper Text Transfer Protocol ) Grundläggande protokollet för att överföra hypertextdokument i WWW, reglerar all överföring mellan webserver och webklient. Tidigare var HTTP förbindelsen kortlivad, den stängde förbindelsen efter att den svarat på klientens förfrågan på varje dataobjekt, numera håller den en “oavbruten” förbindelse uppe. HTTP och TCP har vissa samarbetssvårigheter, vilket leder till problem med prestanda. I och med version 1.1 förbättras det något. URL:er ( Uniform Resource Locator ) används allmänt för att definiera filers position på Internet eftersom man anger åtkomstmetod och en adress för att komma åt det objekt man vill ta hem eller titta på. t.ex. http://www.ing.umu.se/index.html ( ftp://.. eller gopher:// är inte en del av HTTP utan visar bara att dagens webläsae klarar flera accessmetoder ).

HTML ( Hyper Text Markup Language ) HTML är det dokumentformat som används på WWW HTML beskriver en informationsmängd. Grundtanken var att man inte exakt talade om hur det skulle visas på användarens skärm. I HTML kan man definiera hyperlänkar som gör det möjligt att “hoppa” till andra delar i det dokument man befinner sig i, till ett nytt dokument/objekt eller till en ny server. HTML möjligör att lägga in andra dataobjekt än bara text t.ex. kan man lägga in bilder och ljud. HTML är dock ett textformat och innehåller därför inte själva bilden eller ljudet utan erbjuder bara en länk till objektet.

VRML ( Virtual Reality Modeling Language ) Programmeringsspråk som beskriver hur uppbygnad av tredimensionella, geometriska objekt skall ske i datorer. Vanligtvis kan man komma åt VR-världar genom en plugin till sin browser annars finns klientprogram för särskillda VR-världar För den hugade finns hela VR-världar att besöka.. www.worlds.net kika på deras alphaworld....

IRC ( Internet Relay Chat ) Gör att man kan “prata” med andra människor över hela världen via tangentbordet. När man loggar in sig på en IRC-server så sitter man ihop i den trädstruktur IRC-servrarna samt alla klienter utgör. Varje server är ansluten till många andra, men alla är inte kopplade direkt till varandra. När du kommit in så kan man välja en bestämd kanal och ett användarnamn för att identifiera sig. det finns en mängd kanaler som behandlar olika ämnen IRC är realtid ocd det som blev skrivet igår dyker bara upp om någon bestämmer sig för att upprepa just det.

Söka information De största sökmotorerna går att nå via World Wide Webwww.altavista.digital.com www.infoseek.com www.lycos.com och så vidare...... Gopher Teckenbaserat program, relativt användarvänligt, finns som webklient. Kan länka till andra gophers, WAIS databassökningar ellerinloggning på andra datorer med telnet. WAIS Distribuerande databas, informationen utspridd bland många datorer, WAIS har ett omfattande index över alla dokument och filer som är lagrade i databaserna.

RealAudio RealAudio använder sig av streaming audio, vilket innebär att det spelas i real tid RealAudio-servern och RealAudio-spelaren överlägger med varandra så servern vet vilken hastighet som användaen ansluts med: långsam anslutning = de skickade filerna görs mindre, snabb anslutning = större filer och högre kvalitét. Filen skickas i IPpaket som använder UDP istället för TCP. UDP skickar inte om de paket som kommit fel eller saknas som TCP gör. Paketen skickas till en buffert på den lokala datorn. När paketen överskrider buffertens kapacitet skickas de till ljudspelaren som då spelar upp filen.

Streaming Video Syftar till att man skall kunna se video “live” på Internet. Du spelar upp videon medans den skickas till din dator. Innan videofilmen “postas” på Internet komprimeras och kodas den. Paketen skickas med IP-protokollet och med UDP. VIdeopaketen går till en buffert som är mellan 5K och 30K stor. Servern känner av hur stor den är genom hur fort bufferten fylls med den anslutningshatighet du har till servern. Hög hastighet smidigare och mer naturtrogen video. Lägre hastighet ger mindre skickad data från servern vilket gör kvalitéten lidande.

Annat smått och gott Det finns en mängd RFC-dokument och FAQ:er för den som vill sätta sig in i specifika delar av Internets uppbyggnad och funktion komprimerade filer kan sluta på: .tar .z (UNIX), .zip .arj .lha (PC), .hqx (MAC) + många fler.. hitta en uppackningsprogramvara och packa upp Vilken information finns det på Internet: offentliga handlingar, shareware/freeware program, reklam, personliga hemsidor, universitetsrelaterad forskning och doktorsavhandlingar, tal artiklar pressmeddelanden samhällsinformation, distansundervisning, o.s.v. Disclaimer : Jag tar inget ansvar för det jag beskrivit… Jag tar heller inget ansvar för vad ni tror jag beskrivit - johan Johan, Umeå Universitet 1997