Nick Jarvis och Julien Moeys, SLU Fredrik Stenemo, Geosigma

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mattias Gustafsson, SGU
Advertisements

Vattenskyddsområdet norr om Uppsala, rådgivarperspektivet
Hur arbetar vi med passagerarprognoser för en Öresundsmetro? Karin Brundell-Freij, WSP Halvtidskonferens
Växtskydd i vattenskyddsområde Modul 13 C Hässleholm, 2 oktober 2013.
Hur kraft och yta samverkar
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Minskning av pesticidhalter i overfladevand i Skåne
Bilder om erosion - underlag till fosforstrategi
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Slamspridning på åkermark
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund VATTENSKYDD UR LANTBRUKARNAS PERSPEKTIV Växtskyddsrådet 19 december 2012 Ulf Wickström.
Planera för ett förändrat klimat – ansvarsfrågor Plan-, bygg och bostadsdagar, Luleå 20 november 2013
Dränering och växtnäring
Macro DB Ett användarperspektiv!. Projektfilen börjar fyllas! Den ligger i mappen Macro DB och heter ”Projects.mdb”. Den kan bli full! Tips! Direkt.
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Vatten.
Sociala medier idag – några synpunkter Peter Höglund.
Ämneskommitté Vatten Välkomna till en mötesplats för att synliggöra kunskapsbehov och för att främja samverkan i fältförsöksverksamheten inom områdena:
Minska markpackningen 24 oktober 2013
Från listor till nya MACRO-DB 4.0
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
[1] Basis för länskala digital kartering av åkermark Julien Moeys, Nick Jarvis, Grant Tranter, Mats Söderström, …
Forskningsteam Johan Stendahl1, Cecilia Akselson2*, Magnus Simonsson1, Bengt Olsson3, Ingrid Öborn4 1Mark och miljö (SLU), 2Naturgeografi (Lund), 3Ekologi.
Georgia Destouni, Klas Persson, Jerker Jarsjö
Beräkningsverktyget i klimatkollen Maria Berglund HS Halland tel
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Anders Lundholm Hanna Hallberg UHR Produktions-samordning
CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling ÖKADE FLÖDEN -BEHOV AV ÅTGÄRDER INOM VÄGHÅLLNINGEN Problemställning Skador och konsekvenser Dimensioneringsprinciper.
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Ekologiska Fotavtryck
Signatur Lars Bärring, Rossby Centre Klimatindex för avnämare Olika typer av klimatindex Vad görs på annat håll – leveranserna i ett sammanhang.
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
Påbyggnadsutbildning spol- och diskdesinfektorer
Kartläggning av Kungsbackaån GRUNDVATTEN
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Advokat Anders Linnerborg
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
Beräkningsverktyget i klimatkollen
Jordens Vatten.
Cofoten klimatberäkningar Grundkurs – info
Ingen övergödning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet 3 Miljömål 4 Problemområden Greppa Näringens moduler 1. Ammoniakavgång 2. Kväveutlakning 3.
Den framtida vattenförvaltningen och Nya Greppa Näringen Falkenberg Björn Sjöberg Västerhavets vattendistrikt.
Organiska risksubstanser och metaller

PBL 2 kap 6§ Ny bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad….hänsyn till… översvämningar och erosion.
1 Vattenskydd – vägen dit. 2 3 Två delar av ett juridiskt vattenskydd: Geografiskt område Föreskrifter.
Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering
Sören Nilsson Påledal, SGI
Gustaf Forsberg SeedGard AB ThermoSeed -Resultater for termisk bejdsning af udsaed.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Riktvärden för jord - NVs generella - beräkning av platsspecifika
MIFO fas 1 - utbildningsdag
Bertil Norén1 BERTIL NORÉN Vatteningenjörerna Kronoberg.
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
IED-Statusrapporter Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
Att skriva en projektplan Wibke Jonas VT 2016 Fri efter Cecilia Eriksson Linsmeier Fredrik von Wowern 2014.
Fjärranalys från flyg och satellit - möjligheter för detaljerad kartering och analys Mats Söderström, SLU, 2011.
Riskbedömning Länsstyrelsen i Stockholms län ”Syftet är att ge deltagarna ökad kunskap inom riskbedömning samt ge en introduktion till Naturvårdsverkets.
Krav på markvård vid ett förändrat klimat, ökande skördar och allt större maskiner? Johan Arvidsson, SLU.
Riskbedömning av föroreningsspridning. Vad vi ska gå igenom  Utlakning  Spridning till grundvatten  Spridning till ytvatten  Utspädning  Belastning.
Vatten En förutsättning för liv Vad ska vi behandla? Vattenfördelning Vattnets kretslopp Vattenverk Hoten mot Östersjön.
Hur påverkar gödslingen läckage av kväve det enskilda året? Maria Stenberg Greppa Näringen, Skara.
Gruppövning Exponeringsvägar och exponeringsparametrar Kurs Länsstyrelsen i Stockholm
Modeller, vad gör de, och vilka är osäkerheterna
Fallgropar, tips och goda råd
Grupparbete 1 – förenklad riskbedömning, riskkaraktärisering
Hållbar användning av bekämpningsmedel
Presentationens avskrift:

Nick Jarvis och Julien Moeys, SLU Fredrik Stenemo, Geosigma MACRO-DB Nick Jarvis och Julien Moeys, SLU Fredrik Stenemo, Geosigma

Vad är MACRO-DB? Verktyg för bedömning av bekämpningsmedelstransport till yt- och grundvatten Verktyget baseras på en simuleringsmodell (MACRO) och databaser (DB) för ex. bekämpningsmedelsegenskaper och väder Verktyg för beslutsstöd Liknande verktyg används exempelvis inom registrering (nationella scenarier)

Bakgrund: tillståndsprövning i vattenskyddsområden Hjälpmedel från SNV och KemI Den s.k. ’lättrörlig-listan’ och utlakningskänsliga jordar Stöds inte längre Tveksam vetenskaplig grund Trubbig och ofullständig Svårigheter att hålla uppdaterad Stort behov av ett nytt hjälpverktyg

Faktorer som avgör risken för utlakning Substansegenskaper (t.ex. halveringstiden för nedbrytning, sorptionsbenägenhet) Markegenskaper (textur, struktur, mullhalt) Modermaterialets genomsläpplighet och grundvattendjup Klimat, väder Tidpunkt för besprutning, dos MACRO-DB

MACRO-modellen: historiken 1991: MACRO utvecklas (forskningsverktyg) Vattenflöden och ämnestransport i en markprofil 1997-2001: FOCUS grupper (EU direktiv 91/414) Registreringsverktyg MACRO in FOCUS (2001) Den godkända listan inom EU (a.i.) Svenska nationella grundvattenscenarios (2003) produktregistrering 2004: MACRO-GV utvecklas (SLF finansierad) Flexibla platsspecifika riskbedömningar Tillståndsprövning i dricksvattentäkter Rådgivning (modul 13B i ’Greppa Växtskydd’) 2007-2011: CKB Ny version av MACRO-GV utvecklas (omdöpt till MACRO-DB)

Processer som behandlas i MACRO-modellen

Översikt processer Full vattenbalans för ett fält Infiltration, ytavrinning, avdunstning, rotupptag, perkolation till grundvatten, dräneringsflöden Nedbrytning och fastläggning av bekämpningsmedel sorptionskoefficient, halveringstid

Makroporflöde

Pesticidprocesser (1) Sorption (fastläggning, bindning): Fördröja läckage genom att minska koncentrationen i markvattnet Antas ske i huvudsak till organiskt kol i marken Beskrivs genom ämnesegenskapen Koc (ml/g) Beskriver hur starkt ämnet fastläggs till organiskt kol Den faktiska fastläggningen beror alltså både på ämnet och kolhalt i marken Underskattar adsorption i alven = säkerhetsfaktor

Pesticidprocesser (2) Nedbrytning beräknas enligt ’halveringstiden’ Påverkas av marktemperatur och fuktighet Hastigheten avtar med djupet 30-60cm, hälften av värdet för matjorden 60-100cm, 30% av värdet för matjorden 100+cm, ingen nedbrytning Mängd Tid

MACRO-DB Förluster av bekämpningsmedel till vattenmiljön i Sverige: ett beslutsstödsverktyg

Indata i MACRO-DB Användaren anger: Jordart (textur, mullhalt) Modermaterial (SGU klasser) Avgör vart överskottsvatten tar vägen Vissa substrat utgör ingen läckagerisk till grundvatten Markanvändning/Jordbearbetningssystem Gröda Klimat (zon) 26 års väderdata Nederbörd, potentiell avdunstning Aktiv substans (FOOTPRINT databasen) Applicering (metod, tidsfönster, dos)

Statistiska estimeringsrutiner Textur Mullhalt i marken Sorptionskonstant Volymvikt Vattenhållandeförmåga Genomsläpplighet Y = A + Bx1 + Cx2 …..+ 

Utdata i MACRO-DB 20 års tidserier (dygnsbasis) D.v.s. sex års ’uppvärmningsperiod’ utesluts Utlakning till grundvatten medelkoncentration i vatten som lämnar profilen enkel beräkning av utspädning Jmf. med gränsvärdet för dricksvatten Förluster till ytvatten (dränering, ytavrinning, erosion) Värsta-falls-flöden (99 och 97 percentiler) Jmf. med ekotoxikologiska riktvärden Utspädningsrutin som tar hänsyn till ett beräknat basflöde Ackumulerade förluster

MACRO - validering ’Modeller har alltid fel, men ibland kan de vara nyttiga’ Validerad = ’lämplig för ändamålet’ Upprepade tester mot kolonn- och fältförsök Ett visst mått av kalibrering brukar ingå MACRO anses vara välvaliderad för utlakning Översikt av Köhne m.fl. 2009, J. Cont. Hydrol., 104, 4-60 Exempel: Scorza Jn. m.fl., 2007, Pest Manag. Sci., 63, 1011-1025 MACRO-DB körs utan kalibrering Säkerhetsmarginal behövs