Jordens klimat.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Advertisements

KLIMAT.
Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter
Årskurs 6 Hagaskolan åk.6 Hösten 2010
Befolkning.
ENDOGENA KRAFTER.
Inre kraft: Jordbävning
Repetition geografi.
Jordens processer som formar jordytan
LANDHÖJNINGEN Det stora trycket från inlandsisen gjorde att jord- skorpan pressades ner … ända upp till 700 m. När isen dragit sig tillbaka låg därför.
Geografi - Hur har naturen har skapats.
Naturtyper, väder och klimat
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Väder, klimat och växtlighet – kap 7
Väder, klimat och växtlighet berör alla
Geografi År 7.
Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.
Jorden.
Uppbyggande/nedbrytande krafter Jordens processer som formar jordytan
Vatten.
Vulkaner Jordens ventiler.
KLIMATZONERNA.
Klimatzoner.
Jorden - Tellus En planet Rör sig i en bana runt solen
Klimat- och vegetationszoner
Väder och klimat.
KLIMAT.
Människan och naturens samverkan med varandra.
Väder.
6,44 billioner km bort. 6,44 billioner km bort.
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Biomer Naturtyper.
Planeten Jorden.
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Inre krafter Endogena krafter
Inre krafter Endogena krafter
Klimat- och vegetationszoner
Jordgloben och kartor.
Klimatzoner OCH VEGETATIONSZONER
Plattor och konvektionsströmmar
Jordens, djurens och människans utveckling
Viktiga ord och begrepp
Klimat- och vegetationszoner
Klimatförändringar.
Klimatzoner KLIMAT- ZONER Jonas Bäcklund presenterar stolt.... Något du sent kommer att glömma...
Ekologi Vetenskapen om de levande varelsernas relation till sin omvärld.
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
KLIMAT OCH VEGETATION. REGNSKOG Regnskogenligger i huvudsak runt ekvatorn.
Det geologiska kretsloppet Jordens inre krafter Endogena krafter.
Jordytan formas Inre krafter Yttre krafter Anna Samuelsson, Södra skolan, Katrineholm –
Vår jord John Östh. Hur är jorden uppbyggd? Jordskorpan ”äppleskalet” längst ut –Avkylt stelnat material (litosfär) Manteln (astenosfären) inre och.
Jordyta/Jordskorpa, Yttre- och inre mantel, Yttre- och inre kärna. Jorden - Vulkaner.
Naturtyper och klimatzoner
Jonas Bäcklund presenterar stolt....
Klimat, väder, klimatzoner
Natrresurser; Berggrunden
Var är vädret lagom? Är klimatet jordens viktigaste fråga?
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Arktisk och Alpin Tundra
Vår jord Geografi åk 4.
Momentbeskrivning Geografi Naturens förutsättningar för jordens befolkning, år 7 Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar.
Hav och land 1. a) Vad menas med världsdelar respektive kontinenter?
Vad är klimat? Vad är väder?
Klimat och miljö.
Arbetsområde 2: Geografi – Väder och klimat
Jordens inre.
Jordens processer som formar jordytan
Vad är klimat? Vad är väder?
Klimatzoner.
Presentationens avskrift:

Jordens klimat

Klimat ”Väder över lång tid” Närhet till ekvatorn - temperatur Höjd över havet – temperatur Vindar – temperatur och nederbörd Havsströmmar – temperatur och nederbörd Bergskedjor – nederbörd

Klimatzoner

Tropiska zonen Regnskog Jämnt klimat året om Fuktigt Ganska glesbefolkat Artrikt 90% av växt- och djurarterna

Tropiska zonen Skogsskövling Mindre syre Markförstöring Ökenspridning

Subtropiska zonen Savann Stäpp Öken

Subtropiska zonen Överbetning Avverkning Ökenspridning

Klimatzoner

Tempererade zonen Varmtempererad zon Lövskog Bra odlingsförhållanden Stor befolkning Ökade torrperioder

Tempererade zonen Kalltempererad zon Barrskog Glesbefolkad

Klimatzoner

Polarzonen Låga temperaturer Permafrost - tundra Inga träd Folktomt

Planeten Jorden

Planeten Jorden Den blå planeten Består till 2/3 av vatten Världshaven är i genomsnitt 5000 meter djupa

Planeten Jorden Om man jämför Jorden med ett äpple, så är jordskorpan lika tjock som skalet på äpplet Innanför skalet finns flytande lava

Planeten Jorden

Planeten Jorden Trycket från den heta lavan gör att jordskorpan spricker och att den rör sig Dessa rörelser formar Jorden inifrån

Planeten Jorden Jordskorpan består av både stora och små plattor ”Tektoniska plattor” Plattorna rör sig i olika riktningar

Planeten Jorden För ett par hundra miljoner år sedan satt alla landmassor ihop. Det är plattornas förflyttningar som förändrat Jordens utseende till det den har idag

Planeten Jorden

Planeten Jorden När jordskorpans plattor rör sig så förändras utseendet Plattorna rör sig cirka 1 decimeter om året i genom-snitt

Planeten Jorden Där plattorna går isär från varann trycks lava upp och stelnar Då bildas mycket långa bergskedjor I Atlanten finns en sådan bergskedja Oceanbotten-spridning

Planeten Jorden Där plattor krockar med varann pressas marken samman och berg bildas (bergveckning) Här förekommer också många jordbävningar

Planeten Jorden Eftersom skorpan inte är stabil i krockzonerna finns där också många aktiva vulkaner Sydöstra Asien är ett sådant exempel

Planeten Jorden

Planeten Jorden Där plattorna är som tunnast kan trycket inifrån skapa vulkaner I Stilla Havet finns många sådana vulkanöar ”Hotspots”

Planeten Jorden Sköldvulkan Stratovulkan

Planeten Jorden När en platta glider ner under en annan ute i havet bildas djuphavsgravar Kan var mer än 10000 meter djupa

Planeten Jorden När två plattor glider i varsin riktning bildas förkastningar Här är det ofta jordbävningar

Planeten Jorden Sprickor inom plattorna kan ge Förkastnings-branter Horstar Gravsänkor

Planeten Jorden Tektoniska plattor Vulkaner Förkastningar Bergveckning Endogena krafter (Inre krafter) Tektoniska plattor Vulkaner Förkastningar Bergveckning Oceanbottenspridning Djuphavsgravar ”Hotspots”

Planeten Jorden

Planeten Jorden

Hållbar utveckling Kommande generationer Rättvisare fördelning Utrota fattigdom

Växthuseffekten Naturlig och viktig Ökad reflektion Ökad temperatur

Globala uppvärmningen Naturliga förändringar Människans påverkan

Globala uppvärmningen Koldioxid Metangas

Globala uppvärmningen Transporter Industri El / värmeproduktion

Globala uppvärmningen Avskogning Minskad fotosyntes

Globala uppvärmningen Trafik Transporter Kraftig ökning

Globala uppvärmningen Energiproduktion Fossila bränslen

Globala uppvärmningen Glaciärerna smälter Havsytan höjs ≥ 50cm Viktiga områden dränks Matproduktionen minskar

Globala uppvärmningen

Globala uppvärmningen Fler torra områden Ökenspridning Minskad matproduktion Svältkatastrofer

Globala uppvärmningen Rio-konferensen 1992 Kyotoprotokollet 1997 Köpenhamn 2009 Stockholm 2013 Minskade utsläpp Ej över 2ºC ökning

Jordens befolkning

.

Typisk befolknings”pyramid”

Vad kan man säga om: Högt födelsetal Högt dödstal Låg förväntad livslängd = Ung befolkning Låg levnadsstandard Stadie 1-2 i den demografiska transitionen.

Vad kan man säga om: Lågt födelsetal Lågt dödstal Hög förväntad livslängd = Gammal befolkning Hög levnadsstandard Stadie 4 i den demografiska transitionen.

Speciella händelser WW2

Speciella händelser HIV i de sexuellt aktiva åldrarna

Pyramiden som prognos