Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas FÖRELÄSNING 2 Introduktion BNP (forts) Finansräkenskaperna Litteratur: kapitel 3 och 4 (F&J) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Individens sparande: definitioner Realkapital Maskiner, infrastruktur och lager. Realt sparande Nettot av utgifter för köp och försäljningar av reala tillgångar plus reparationer och underhåll minus kapitalförslitning Disponibel inkomst =bruttoinkomst - skatter - ränteutgifter + transfereringar © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Totalt, finansiellt och realt sparande Konsumtion Disponibel inkomst Utgifter Realt sparande Totalt sparande Finansiellt sparande © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Totalt sparande = disponibel inkomst - konsumtionsutgifter Finansiellt sparande = disponibel inkomst - konsumtionsutgifter -realkapitalutgifter. Totalt sparande = disponibel inkomst - konsumtionsutgifter © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Individens förmögenhet Nettoförmögenhet Summan av real förmögenhet och finansiell nettoförmögenhet. Nettoförmögenhet kallas också eget kapital. Finansiell nettoförmögenhet = = Finansiella tillgångar - skulder Eget kapital = finansiell tillgångar - skulder + real förmögenhet © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Betalningsbalansen Betalningsbalans Uppställning i tabellform av nationens valutaflöden så att summan av alla poster är lika med noll. I princip gäller*: Bytesbalans + Finansiell balans = 0 Û Bytesbalans = - Finansiell balans * Vi bortser från den mindre posten kapitalbalansen och restposten © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Bytesbalansen (current account) Nettoinflöde av valuta från löpande transaktioner med omvärlden Bytesbalans = nettoexporten (export – import) + nettofaktorinkomster från utlandet + nettotransfereringar från utlandet (EU-avgifter och bidrag, U-hjälp) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Nettoinflöde av valuta från finansiella transaktioner med omvärlden: Finansiella balansen Nettoinflöde av valuta från finansiella transaktioner med omvärlden: försäljning av inhemsk tillgång innebär ett valutainflöde köp av utländsk tillgång innebär ett valutautflöde minskning av valutareserven innebär ett valutainflöde Finansiella balansen = nettot av köp och försäljningar av finansiella tillgångar (portföljinvestering) nettot av köp och försäljningar av reala tillgångar (direktinvestering) nettot av lån till utlandet (portföljinvestering) minskning i valutareserven © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Varför är bytesbalans = - finansiell balans? Varje transaktion med omvärlden registreras som två poster med motsatta tecken Exempel 1: Exportförsäljning: Positiv post i bytesbalansen = valutainflöde Negativ post i finansiell balans = valutautflöde genom: köp av utländsk finansiell tillgång (negativ portföljinvestering) köp av utländsk real tillgång (negativ direktinvestering) lån till utlandet (negativ portföljinvestering) ökning i valutareserven Exempel 2: Svenskt företag säljs till utlandet Positiv post i finansiell balans = positiv direktinvestering Negativ post i finansiell balans = valutautflöde enligt ovan © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Sveriges betalningsbalans 2008, nettosiffror miljarder kronor, www.scb.se 1. Bytesbalans, netto 197 2. Kapitalbalans -5 3. Finansiell balans, netto 190 4. Restpost 382 1+2+3+4 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Nationens finansiella sparande = nationens inkomster – nationens utgifter = bytesbalansen Y = BNP F = nettofaktorinkomster + nettotransfereringar från utlandet NX = X-IM = nettoexport NX +F = bytesbalans DBNI = Y + F = Disponibel bruttonationalinkomst Bytesbalansen = nationens inkomster – utgifter, ty Addera F till bägge sidor av BNP-identiteten: DBNI = Y + F = C + I + LL + G + NX + F 2. Gör NX + F fritt: NX + F = DBNI - (C + I + LL + G) Bytesbalans Inkomster Utgifter © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Vad innebär ett bytesbalansöverskott? Överskott – nationens inkomster är större än dess utgifter. Överskottet kan användas till att: betala tillbaka lån från utlandet låna till utlandet köpa tillgångar från utlandet Þ Nationens finansiella nettoposition ökar Þ Nationalförmögenheten ökar © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Vad innebär ett bytesbalansunderskott? En analogi med en typisk student Underskott – studentens (nationens) utgifter är större än hennes inkomster: ett utflöde av kronor, vilket finansieras med ett inflöde av kronor från CSN-lån (negativ portföljinvestering) försäljning av reala tillgångar (negativ direktinvestering) försäljning av finansiella tillgångar (negativ portföljinvestering) spargrisen (minskning av valutareserven) Þ Studentens (nationens) nettoförmögenhet minskar © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur