Teckenförklaring JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
1.Begränsad klimatpåverkan – MYCKET SVÅRT ATT NÅ •De globala utsläppen av växthusgaser måste minska med 50–70 -procent till år 2050 jämfört med 1990, och.
Advertisements

Teckenförklaring JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att.
Namn på presentation. Ändras i Sidhuvud/Sidfot 1 Effektiv och flexibel uppvärmning som tar tillvara energiflöden som annars skulle gå förlorade.
Kort om miljön och vår konsumtion
ETAPPMÅL – STEG PÅ VÄGEN. Skiss miljömålen ETAPPMÅL – STEG PÅ VÄGEN •Steg på vägen att nå generationsmålet samt ett eller flera miljökvalitetsmål •Kopplade.
Ammie Berglund Tumba Gymnasium 2008/09
Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram med Nya skånska klimatmål Tommy Persson Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen
Når vi miljökvalitetsmålen till 2020*?
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Informationscentrum för Ekologiska Produkter
MILJÖ.
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Varuinformationsblad
Biologisk mångfald.
Miljömål och klimatstrategi
Levande skogar.
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
Miljö och. Scientific America, 1899 Bild från Naturvårdsverket.
1. Begränsad klimatpåverkan
Naturmiljön och miljömålen Lotta Andersson. Kontaktade myndigheter/organisationer.
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade.
Shahad Majeed & Jorceline Ebwa
Hållbar Utveckling Vad är det?.
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Sigtunastiftelsen 17 maj 2006
1 Regional bild av vatten- och avloppssituationen i omvandlingsområden Bernhard Jaldemark Andreas Egbäck Martin Bunn Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Göteborgs arbete med ett hållbart transportsystem.
1. Begränsad klimatpåverkan
1. Begränsad klimatpåverkan
Höstträff 2014 Christoffer Johansson, Bygg- och miljönämnden Assar Johansson – han som gör det! Martin Storm, Torsås kommun Medlemsföreningarna om vass-slåtter.
Vem ansvarar för miljön?
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET
Nationell utvärdering 2015 Tre fokusområden av stor vikt näringslivets miljöarbete hållbar konsumtion hållbara städer.
Miljömålen och förorenade områden
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Miljömålen – regional dialog Amanda Palmstierna miljömålsamordnare.
Miljömål: Levande sjöar och vattendrag
Tema: Hållbar utveckling
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Miljömålen Vems mål? Vems ansvar?
Film.
Nyttan med den svenska livsmedelsprodutionen
Försurningen Stor fråga under 1970-talet och 1980-talet
MILJÖKVALITETSMÅL OCH PRECISERINGAR De sexton miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås förtydligas genom ett antal preciseringar.
Näringslivet och miljömålen Richard Almgren Green Business AB
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Parallellt seminarium Ett rikt växt- och djurliv – introduktion  Vad har hänt hittills & vad händer härnäst?  Vad är miljömålet Ett rikt.
Miljömålen Linda Tollemark
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Myllrande Våtmarker.
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Kerstin Lundin-Segerlund Miljömålsarbete i Norrbotten Jörgen Naalisvaara ”Norrlandsmöte”, Umeå 19 oktober 2011.
Sveriges miljökvalitetsmål
Susanne Dahlberg, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Företagsträffar hösten 2011.
Hälsa i Miljömålen? Hälsofrågor, en självklar del av miljöarbetet? Området hälsa i den fördjupade utvärderingen av de svenska miljömålen 2007.
– levnadsmiljöer försvinner
Regional årlig uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård Lyncmöte 2 september 2015.
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
Ekonomistyrning i staten Gästföreläsning vid Uppsala universitet den 3 mars 2010 Ingvar Mattson.
LEVANDE SKOGAR Om skogsindustrins arbete med biologisk mångfald.
Trafikens betydelse för att nå miljömålen Fredrik Holm RUS/Länsstyrelsen i Värmland.
Miljömål och klimatstrategi
Miljö Ekonomiska Sociala
INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...)
Miljömålen består av tre slags mål
Energiförsörjningen och miljön
Fördjupad utvärdering Frisk luft 2019
Miljömålen består av tre slags mål
Miljömålen nu och framåt!
Fördjupad utvärdering Frisk luft 2019
Presentationens avskrift:

Teckenförklaring JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020. NEJ: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. POSITIV: Utvecklingen i miljön är positiv. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. NEGATIV: Utvecklingen i miljön är negativ. OKLAR: Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.

1. Begränsad klimatpåverkan ILLUSTRATIONer: Tobias Flygar. foto: Hans Geijer/JOHNER 1. Begränsad klimatpåverkan De globala utsläppen av växthusgaser ökar, liksom halterna i atmosfären. Orsaken är bland annat att fossila bränslen används i el- och värmeproduktion och transporter. Ett globalt klimatavtal krävs för att halvera utsläppen till år 2050 och sänka dem till nära noll vid seklets slut. Det kan begränsa den globala temperaturökningen till under två grader och risken för farlig klimatpåverkan.

foto: Peder Björkegren/JOHNER 2. Frisk luft Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Fler åtgärder behövs innan miljökvalitets- målet kan nås. Internationella insatser behövs för att minska halterna av partiklar och marknära ozon. Nationellt är ytterligare åtgärder angelägna för att minska utsläppen av kväveoxider liksom av partiklar från dubbdäck.

3. Bara naturlig försurning foto: Hans Bjurling/JOHNER 3. Bara naturlig försurning Nedfallet av försurande ämnen har minskat kraftigt de senaste decennierna. En förbättring av tillståndet kan ses i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten. Ytterligare internationella åtgärder krävs, främst för att minska utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart. Nationellt måste åtgärder vidtas, särskilt för att minska skogsbrukets försurnings- påverkan.

foto: Göran Nyrén/JOHNER 4. Giftfri miljö Vissa miljögifter minskar, men långlivade ämnen är ett problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halter i människa och miljö har förändrats. Global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökad diffus spridning av farliga ämnen. Användningen av särskilt farliga ämnen har begränsats inom EU. Styrmedel utvecklas positivt, men fler åtgärder behövs.

foto: Per Magnus Persson/JOHNER 5. Skyddande ozonskikt Uttunningen av ozonskiktet tycks ha avstannat. I bedömningen finns dock osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av ozonskiktets naturliga variationer. Det finns även ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av klimatets framtida inverkan, fortsatt användning av ozon- nedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter.

6. Säker strålmiljö foto: Kenneth Bengtsson/JOHNER Stora delar av miljökvalitetsmålet utvecklas positivt. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas.

foto: Lena Koller/JOHNER 7. Ingen övergödning Övergödningssituationen är otillfreds- ställande på många håll i hav och sötvatten. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av över- gödande ämnen har gett resultat, men det tar tid innan miljön svarar på de förändringar som sker. Om målet ska kunna nås behöver utsläppen minska, dels i länderna runt Östersjön, Skagerrak och Kattegatt dels från internationell sjöfart.

8. Levande sjöar och vattendrag foto: Annika Vannerus/JOHNER 8. Levande sjöar och vattendrag Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar sjöar och vattendrag negativt. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Många arter har gått tillbaka på grund av försämrad livsmiljö och vattenkvalitet. Restaurering av vattendrag pågår, men i långsam takt. Vattenmiljöer måste skyddas för att säkra biologisk mångfald.

9. Grundvatten av god kvalitet foto: Jeppe Wikström/JOHNER 9. Grundvatten av god kvalitet Förorenat grundvatten finns i hela landet, främst i jordbruks- och folktäta områden. Två stora problem är förekomst av nitrat och bekämpningsmedel. Arbetet med skydd av grundvattenresurser går framåt. Skärpt lagstiftning har minskat användningen av naturgrus. För att nå miljökvalitetsmålet krävs åtgärder inom bland annat miljötillsyn, samhälls- planering, vattenförvaltning och landsbygdsprogram.

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård foto: Jeppe Wikström/JOHNER 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Övergödning, miljögifter och ett intensivt fiske påverkar biologisk mångfald och havens produktionsförmåga. Fisk från Bottenhavet och Bottenviken har fortfarande höga halter av miljögifter. Bättre förutsättningar att leva och verka längs kusterna behövs. Även skydd av värdefulla områden och andra nationella åtgärder är viktiga, liksom beslut utanför Sverige som påverkar havsmiljön.

foto: Pär Brännström/JOHNER 11. Myllrande våtmarker Våtmarker växer igen som en följd av utdikning, upphörd hävd och annan påverkan. Fortfarande skadas värdefulla våtmarker. Biologisk mångfald, kulturvärden och ekosystemtjänster påverkas negativt. Klimatförändringar, främmande arter och kvävenedfall beräknas öka. Våtmarker i odlingslandskapet ökar dock långsamt. Mer hänsyn krävs, liksom att fler våtmarker skyddas, restaureras och anläggs.

Levande skogar foto: Ulf Huett Nilsson/JOHNER Tillståndet för flera skogstyper är inte stabilt och många skogslevande arter är hotade. Skydd, restaurering och naturvårdande skötsel går långsamt framåt, liksom kulturmiljövård. Miljöhänsynen vid avverkning behöver bli bättre. Åtgärder har ökat mängden död ved samt arealen äldre lövrik skog och gammal skog. Mer kunskap behövs om effekten av åtgärder och en ökad konkurrens om skogsmark.

13. Ett rikt odlingslandskap foto: Tore Hagman/Naturfotograferna/Pixelfactory 13. Ett rikt odlingslandskap Natur- och kulturvärden hotas av igenväxning och ett intensivt jordbruk. Brist på betesdjur riskeras i delar av Sverige. Flera fågelarter i odlingslandskapet som varit stabila ser ut att minska. Trots många åtgärder syns inget tydligt trendbrott inom negativa områden. Möjligheten att kunna driva ett livskraftigt jordbruk är beroende av bland annat EU:s jordbrukspolitik.

14. Storslagen fjällmiljö foto: Hans Geijer/JOHNER 14. Storslagen fjällmiljö Många intressen nyttjar naturresurser i fjällens känsliga miljöer. Vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Terrängfordon ger ökade skador på mark och växtlighet. Mer kunskap behövs om fjällens kulturmiljövärden, liksom hur mycket störningar fjällens ekosystem tål. Fjällmiljön påverkas även av pågående klimatförändringar.

foto: Göran Assner/JOHNER 15. God bebyggd miljö Stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhälls- planeringen och skydda kulturvärden. Allt fler bostäder åtgärdas mot radon och blir mer energieffektiva. Däremot ökar väg- transporterna och ger mer buller och dålig luftkvalitet, grönområdena i tätorter minskar och avfallsmängderna fortsätter att öka. Generellt behövs fler åtgärder och nya styrmedel.

16. Ett rikt växt- och djurliv foto: Kenneth Bengtsson/JOHNER 16. Ett rikt växt- och djurliv Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn när resurser nyttjas behövs, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Sverige måste även påverka internationellt. Styrmedel saknas, tillämpas inte eller saknar tillräckliga resurser för att biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska bevaras på sikt.