Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie
Resultatet! m 3 /ton rötbart substrat 50 GWh motsvarande ca 5,6 miljoner liter bensin 8,7 miljoner mil á 0,64 Nm 3 CH 4 CO 2 reduktion ca ton. Investering ca 65 miljoner / indikationsanbud 40 arbetstillfällen (0,8/GWh enl. Biogas Mitt Gävle/Dala) Bruttovärde exkl. moms vid tankställe ca 56 miljoner
Hammerdalsprojektet
Början februari Mars –Maj 2012 Oktober Byggstart våren 2014?? Projektering Affärsplan Bygglov Upphandling Detta är inte rimligt BYRÅKRATIPROCESSEN
Biometanstrategi Jämtland
Beslutade miljömål EU:s målsättning jmf. med år 1990: målet • 20 % mindre växthusgas • 20 % mera förnybar energi • 20 % högre energieffektivitet Dessutom ska förnybar energi inom transportsektorn ökat till 10 % Nästan framme! Svensk målsättning år 2020: målet • 40 % mindre växthusgas • 50 % mera förnybar energi • 20 % högre energieffektivite t Med en fossiloberoende transportsektor år 2030! Om 16,5 år En Jämtländsk bil ”behöver” 17 år från montageband till skroten
Transporter, miljö och energin Källor Nationella biogasstrategin Biogashandböcker SLU, Skogsvårdsstyrelsen, Energimyndigheten Naturvårdsverket Biogas i alla väderstreck Envirum. (kollade upp vår egen förstudie) macklean (LRF) Högskolor och universitet Studiebesök, 7 st. Forskare (90 % CO 2 bort) Världsbanken, EU, Sverige, Jämtland
Världsbankens rapport Vad händer OM??? • Temperaturhöjning grader • Pandemier • Nya klimatzoner • Ökenutbredning • Glaciärisar smälter undan • Havsnivåhöjning med flera meter • En ny folkvandringstid • Kamp om livsutrymme • Extremoväder • Havsströmmar ändrar riktning • > 90 % av klimatgaserna måste bort i DAG Konstaterar dock att global temperaturhöjning pågår
Biometanstrategi Jämtland. Körsträckor Förutsatt att 100 % väljer gasdrift! Att Sveriges 40/50/20 mål jmf år 1990 nås med en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 KommunAntal fossila mil GWh 1990GWh 2030 Ragunda ,1 25,9 Bräcke ,6 29,3 Krokom ,8 62,9 Strömsund ,9 52,4 Åre ,8 46,2 Berg ,7 34,7 Härjedalen ,6 46,1 Östersund ,5199,5 TOTALT ,9497,0 Taxi 10 % ökning 18 Länstrafik och stadsbussar 10 % ökning 40 Bilåkandet minskar 5 % ÅR GWh Lastbilar, traktorer och fritid ??? ca 95 GWh Summa länsbehov år GWh
Biometanstrategi Jämtland. Våra resurser KommunHa 1985 Ha 2010Skillnad GWh till foderteoretiskt Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund TOTALT FRÅN GÖDSEL ?? 100 MEJERIAVFALL 15 MATAVFALL 5 Fiskrens, slaktavfall och övrigt 10 SUMMA TEORETISKT MÖJLIGT 665 GWh Allt baserat på vanlig vall!!!!! Länsbehovet 2030 ca 555 GWh Motsvarande ca ha Vi vet också att det finns ca ha utanför statistiken. Jag själv har 10 av dom. Betydande arealer utboägda.
Behoven Planeringsmål till 2030ca 555 GWh. Förutsatt 100 % gasdrift Fram till år 2030: 20 % effektivare motorer från 0,8 till 0,64 l/mil (Jmf. 20% målet) 10 % mera kollektivtrafik och Taxi 5 % mindre bilkörande från 91,8 till 87,2 miljoner mil/år Lantbruket, Energigröda och gödsel klarar detta ensam Vid 50 % andel gasfordon behövs ca 325 GWh Å då behövs ca 7 Hammerdalsanläggningar. Projektmålsättning. En anläggning i varje kommun. Ragunda och Krokom har precis startat inventeringsfasen.
Biometanstrategi Jämtland. Nötflytgödsel213 Svinflytgödsel268 Hönsgödsel247 Fast gödsel250 Fårgödsel250 Hästgödsel170 Vall, Rörflen etc. 300 Halm207 Potatis/blast411/317 Sockerbeta/blast413/337 Majs351 Spannmål Äggmassa520 Frityrfett757 Mejeriavfall520 Matavfall från olika håll460 –650 Deg/Bröd290/350 Slaktavfall Fiskrens930 Detta vet vi! Nm 3 CH 4 /ton Vs utifrån Sydsvenska förutsättningar Men inte det här! Ts, Vs, Kol, Kväve, pH, före och efter, metanhalt och CO2 innehåll utifrån Jämtländska förutsättningar. Och definitivt inte samrötningseffekten Antas vara 2 till 4 gånger ??????
Varje försök minst 40 dagar å vi borde göra kanske 100 försök = 4000 dagar eller 13,5 år med ett lab. 55,4 % skillnad mellan bästa och sämsta försök Biometanstrategi Jämtland Saknad kunskap/samrötningseffekten. Demonstrations- och försöksanläggningar med systemtänkande för god energieffektivitet, där råvaror används optimalt, måste uppmuntras.
Länsstrategiplan Privatfordonens miljöbelastning KommunInv.Mil 2 Fossila bilar Mil /bil /1000 inv. SA: mil Ton CO 2 Ton CO2 /inv. Konc. Ton /mil 2 Strömsund , ,8 181 Östersund , , Stockholm , , Län Jämtland , ,6 377 Stockholm , , Växthusgaser totalt Sverige ca , Absorption från mark och vatten ca , ”Nettoutsläpp” ca ,
Produktion Nm 3 CH Fraktkostnad / mil200 kr Avstånd t.o.r.Arlanda mil 107 Fraktvolym/leverans = 3*5500 Nm 3 CH Leveransvolym100% Antal transporter 313 Transportkostnad till Arlanda kr Gaspris Göviken exkl. moms9,49 kr Gaspris Arlanda exkl. moms10,89 kr Prisskillnad1,40 kr Intäktsökning kr Fraktkostnad kr Meromsättning minus frakt kr Marknaden var finns den?
Biometanstrategi Jämtland En Europeisk pilotregion och föregångare ? Varför just Jämtland? Stort län, plats för många anläggningar, omställningen kräver med fysisk nödvändighet arealer Har resurser så det räcker och blir över till ”export” Saknar produktion och infrastruktur Lagom stor ”experimentverkstad” att börja med. Bör få såväl Nationell som Europeisk uppbackning Resurscentrum för tillämpad forskning kring samrötning. Håll koll på skogsavfall Glest befolkat, stort bilberoende
Länsstrategiplan Vad kostar det här då? Ca kr/GWh eller ca Kr för 555 GWh tillkommer infrastruktur Vindkraft Ca Kr/GWh eller för 555 GWh Inkl. infrastruktur Källa: Daehlie kraft AB Sysselsättningseffekt totalt: 0,8 jobb/GWh = 450 st. Källa: Biogas Mitt, Gävle/Dala
Vi vet redan varför … … och vart vi ska. Nu ska vi ta reda på hur … … och komma till skott! Avgränsningar till faktorer inom energitillförsel och energianvändning som påverkar resultatet. Metangasutsläpp från boskap och avfallstippar samt metan- och dikväveoxidutsläpp från odling av marker ingår inte.
• Politiskt mod och visionär kraft • `å inte bara prat, konferenser, rapporter och utredningar • Samsyn på vad som behövs och fokus på rätt sak • Beslut i dag! 16,5 år till 2030 • Resurser avsättas • Folk besjälade av uppgiften • Tillstånd att misslyckas ibland • Legitimitet • Projektledning Om vi vill krävs: Matavfallet är ett moraliskt bekymmer Avloppsslam ett kvittblivningsproblem Båda marginella som biometanråvara Länsstrategiplan