Syfte Ge en översiktlig historisk bild av skola och samhälle i Sverige. Att utifrån några modeller och begrepp söka redovisa en del av de sammanhang skola och undervisning ingår i.

Socialisationsprocessen INDIVID INDIVID (natur – barn – elev) kontroll frigörelse disciplinering socialisation tanke språk identitet makt SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola) - Familj, stat, kyrka, skola och massmedia år 1800 och år 2000? Barn, socialisation och skola år 1800 och 2000?

INDIVID - SAMHÄLLE Social struktur Samhälle g Värderingar – normer – regler – lagar Individer Politisk struktur Försörjning Ekonomisk struktur Försvarsstruktur Kunskap

SAMHÄLLE - KUNSKAP SAMHÄLLE/KULTUR KUNSKAP A. KROPPSLIG B. SPRÅKLIG NARRATIV C. TEORETISK VETENSKAPLIG A och B relaterar nära till en konkret livsvärld C är ett abstrakt symbolisk sammanhang

Läroplansteori Sammanhangen mellan utbildning och samhälle Läroplan Formuleras Transformeras Realiseras Läroplansfrågor: Vad? Hur? Varför? Svarsnivåer: Politisk , ideologisk, religiös nivå. Vetenskaplig nivå. Skol och klassrumsnivå. Läroplanskoder

Läroplanskoder Ingen läroplan kan förstås utanför sitt historiska sammanhang 1 Fram till industrialiseringen. Feodala strukturer. Utbildning för de privilegierade. 2 Industrialiseringen. Utbildningen en rättighet och skyldighet... ...kopplad till den ekonomiska och social utvecklingen. 3 Fram till 2:a världskriget. Utbildningen en ekonomisk faktor, länkad till den industriella utvecklingen. 4 Fram till 70-talets början. Utbildningsexplosion. Utbildningen fick nya funktioner. 5 Idag? IKT?

Olika läroplanskoder Klassiska kod Realistisk kod Moraliska koden Gamla bildningsideal för de privilegierade. Klassiska lärdomsskolor. Realistisk kod Naturvetenskapliga ämnena och industrialismens genombrott. En vetenskaplig förståelse av världen. Realskolan. Moraliska koden Nya samhällets moraliska utmaningar. Moraliska principer och maktens värderingar. Folkskolan. Rationell kod Efterkrigstidens utvecklingsoptimism . Den moderna människan och det nya samhället. Grundskolan. Alternativa koder: medborgerlig kod, aristokratisk kod, demokratisk kod.

TVÅ UTBILDNINGSTRADITIONER Ett mer informellt för folkets undervisning Ett mer formellt för blivande präster och tjänstemän. Parallellskolesystemet – från medeltiden fram till 2.a världskriget. Motstånd mot båda traditionerna.

Hemundervisning Hemundervisning för överklassen/adel ända in på 1900-talet. Att arbeta med hemundervisning blev en väg för kvinnor ut i yrkeslivet. Adeln - privata riddarakademier

Folkundervisning Medeltid – prästen – katekesen – kontroll – bikten. Reformation - Luthers katekes; med förklaringar till de kyrkliga texterna. Kristendomen blev en bokreligion. 1686 kyrkolag: Husbönder ansvarade för att barn och tjänstefolk lärde sig läsa. Läsa krävdes för nattvarden - att bli vuxen Folk började också läsa ”fel” saker. 1726 konventikelplakatet förbjöd sammankomster med läsning.

Den obligatoriska skolan 1842 allmän skolplikt och staten tog över: I varje församling/socken minst en skola och en lärare, 6 års skolgång, närvaro ca 30 %. Ca 60 skoldagar/år, tog 100 år att genomföra. Socknarna hade svårt ekonomisk och ett folkligt motstånd Pedagogik: växelundervisning (lärare–elev), åskådningsundervisning. Småskolan: Mindre folkskolor, provisorier, halvårsläsning, förberedelse till folkskolan, inga krav på lärarna, samhällets utpost i glesbygden.

1919 års undervisningsplan: mindre kristendom, mer räkning, arbetsskolepedagogik, handens arbete. 1936 ett sjunde skolår. Hela 1900-talet en debatten om en gemensam bottenskola. 1962 grundskola. 1969 gemensamt högstadium: tillval, mindre stoff , elevcentrering, varierat arbetssätten.

70-talet : en skola för alla, utveckla reformen. Lgr 80: lokala arbetsplaner temastudier, detaljstyrningen minskar 90-talet: revision, kommunalisering, mångfald, valfrihet, marknad. Idag: uppstramning, utvärdering, kontroll.

Fram till 40-talet: Tyskland förebild, Gud och fosterlandet, tjäna samhället. Senare USA progressivismen : barnet i centrum, söka kunskap själv, individualisering, psykologisering, individens utveckling grunden för samhällets utveckling. Skinner. Dewey. Piaget. Vygotskij.

Gymnasie- eller läroverkstraditionen Inleds under medeltiden. Lärdomsskolor. förberedelse för akademier och universitet, präster och tjänstemän, katedralsskolor i stiftstäderna, provinsskolor i större städer, latin, kristendom, teologi. 1864 studentexamen: berättigar till universitetet , djäknarnas/studenterna status höjdes.

1927 på lika villkor även för flickor. Endast för pojkar. 1927 på lika villkor även för flickor. 1800-talet flickskolor erbjudit en liknande undervisning, En skola för borgarskapets söner. Parallellskolesystemet: Uppstod mellanformer; yrkeskolor, realskolan, flickskolor. 1925 25% av 14-åringar gick i skolan 1969 alla går i skolan. 1900 tar 5000 studentexamen - 1960 10 000st. Idag går nästan i gymnasieskola. Under 1960 den nya gymnasieskolan : Olika program (hum, sam, ek, nat och tek;). Studentexamen tas bort.

FOLKHÖGSKOLEUNDERVISNING Folkrörelserna Arbetarrörelsen, väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen. Folkrörelserna grundar egna folkhögskolor. Utvecklad folkbildningen Utbildning åt dem som inte passat in i de andra traditionerna .

LÄRARUTBILDNING- två traditioner AKADEMI SEMINARIER - ämnesstudier - yrkesstudier - lokalt styrd - centralt styrd - inriktad mot akademin - inriktad mot skola - litet studiesocial ansvar - studiesocialt ansvar - kunskapsmottagare - kunskapssökande - forskningsanknytning - yrkesanknytning En dragkamp mellan: Ämnesrationalitet – kunna ämnet. Didaktisk rationalitet – kunna undervisa. Omsorgsrationalitet - kunna barn.

Den nya diskursens ordning Utbildningsdiskursens ordning : De som kan (lärare, lärarutbildare, pedagoger) eller De som inte kan (marknaden, byråkratiska, politiska, ekonomiska teknologiska strukturer,) Idag: Betydelsen av undervisning reduceras. Nyckelord: verksamhet, information, projekt, självständigt arbete, fri forskning. Läroplanen pekar mot teoretisk förståelse men elevers resultat pekar i motsatt riktning.

Vad är skolans genuina uppdrag? Att reproducera en kulturs kunskapsgrund Kunskap som ger reellt kulturellt tillträde. Idag handlar det om teoretisk kunskap på vetenskaplig grund. Skärningspunkten mellan eleven och människans historiskt strukturerade kunskaper

Hur får vi då lärare som klarar av att leva upp till dessa krav. Ja, faktum är att det har vi redan. men: Läraryrket var tidigare ett mer ”konstnärligt”, kreativt och skapande yrke. Idag är det ett mer mekaniskt, byråkratiskt, instrumentellt tjänstemannayrke. Idag är det svårare för en lärare att utveckla eller upprätthålla sin förtrogenhet med den didaktiska professionaliteten.

Didaktisk kompetens Didaktisk kompetens grundar sig på förtrogenhet med några centrala områden. FÖTROGENHET MED: Undervisningens innehåll Kommunikation och gestaltning Psykosociala aspekter Läroplansteori, betyg och bedömning Teoretiska perspektiv på undervisning

Ur Skollag: … alla elever skall … utveckla kunskaper – har rätt till kunskap. Undervisningen (mål, innehåll och metoder) - ska vila på vetenskaplig grund. Kunskapsuppdrag - kunskapsrätt.

Kursplaner Kursplanerna är strukturerade efter syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syfte Anger i generella termer vad undervisningen ska syfta vad det gäller innehåll, kunskapsformer och kunskapskvaliteter.

Centralt innehåll Är det konkreta ämnesinnehåll som ska behandlas. Däremot står det inte: Hur mycket? Hur länge? Eller hur?

Kunskapskrav Anger med vilka kvaliteter eleven ska kunna det centrala innehållet.

UPPDRAG SOM LAGTS PÅ SKOLAN Förutom de som regleras i styrdokument: Exempel som formulerades under en enda dag genom massmedia: Våldet bland barn- och ungdomar. Konsumtionen av alkohol och tobak Ungdomars problem med den självbild - anorexia, anabola steroider. Nya könsroller. Minska ”destruktivt” IT-användande. Öka IT-användandet Ungdomars bristande trafikmoral.

Pratingångar Malmö latin Nykvarn Skolkod Ramfaktorer Förändring Från regel till mål- och resultatstyrning 2000-talet sker en allt starkare återgång till statlig styrning med ökade befogenheter, främst genom nationella mätningar och genom instiftandet av Skolinspektionen Givet företräde Synen på skolan Synen på kunskap Synen på eleven Förändringar Synen på styrning Skoldebatten Förämdringar statiskt vad har hänt på 50 år Vad styr lärarenVad påverkar undervisningen Bedömning Skolans mål o målkonflikter