Golv, väggar, tak. fönster och en dörr

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013
Advertisements

Sagan om Piffy.
Partikelverb hälsa på eller hälsa på?
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Satsdelar.
Bisatser © Birgitta Ryding.
Svenska som andraspråk
Pronomen.
Konjunktioner (och subjunktioner) youtube. com/watch
Cement, brädor, reglar, spik osv.
Ett Brott Är Ett Brott... Av Lovisa Wirdemo.
P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS
adjektiv och substantiv
Varför grammatik? Vad är ordklasser?
Allmän grammatik SATSDELAR
Det va en gång en katt och hund del 1
Igår var Lisa på bio..
Svenska Grammatik.
SYNTAX Allmän Grammatik.
Böja den bestämda/obestämda artikeln.
Luncha och lär! Possessiva pronomen.
Underordnade konjunktioner
ersätter substantiv ex: personliga, possessiva, reflexiva, relativa
Luncha & lär! Indirekt tal ii.
Ordklasser.
Satsdelar.
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
Beskriver vilken funktion orden har i en sats.
På andra sidan Skrivuppgift hösten 2012.
Bedömning av muntlig produktion och interaktion
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Dom, de eller dem? Förklaring.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
När ska man använda de och när ska man använda dem.
Huvudsatser och bisatser
Om konsten att bedöma trovärdigheten hos det du ser, hör och läser
Sammanfattning av sid Puls teknik
Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
De eller dem, det är frågan?
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
FRASER. En sats, som alltså kan vara antingen en huvudsats eller en bisats, består i sin tur av…
Samordnande konjunktioner- bindeord
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Ordföljden i svenskan (syntaxen)
Konjunktioner bindeord.
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Att skriva vetenskapligt
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.
Grammatik.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.
Satsschema - Hur använder man det?.
Språksystemet, huvudsats/bisats Lars-Gunnar Andersson Inst. för svenska språket.
Grammatik och språkriktighet
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Satsdelar.
Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.
Satsdelar Så här hittar du dem!.
Grammatisk terminologi I
Svensk grammatik Satslära (Del 2).
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Satsschema - Hur använder man det?
Satsschema - Hur använder man det?.
Possessiva pronomen.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Presentationens avskrift:

Golv, väggar, tak. fönster och en dörr När vi bygger ett hus kan vi tala om olika funktioner. Vi måste välja byggmaterial efter vilken funktion det ska ha. Det är inte så praktiskt att använda glas till golv eller väggar i söderläge. På samma sätt är det när vi bygger meningar. Materialen som vi gick igenom i förra dokumentet används efter vilken funktion de har i satsen. Funktionerna är lika många som vid husbygget.

Subjektet är aktivt. Det måste då innebära att det materialet måste definiera någon, något eller några. Det kan vara ett substantiv eller ett pronomen eller t o m en infinitivform av ett verb.

Predikatet beskriver aktiviteten och består alltid av materialet verb Predikatet beskriver aktiviteten och består alltid av materialet verb. Det är enkelt

Objektet är passivt, det som får ta konsekvenserna av subjektets aktivitet. Samma definition som subjektet när det gäller val av material. En bisats inledd med den underordnande konjunktionen, att, är också objekt. Med dessa tre funktioner kan vi bygga enkla meningar:

Familjen bygger ett garage. Subjekt Predikat Objekt

Subjekt Predikat Objekt Marianne målar en mur. Subjekt Predikat Objekt

Morfar kapar reglar. Subjekt Predikat Objekt

Naturligtvis blir ingen glad i längden av sådana här meningar Naturligtvis blir ingen glad i längden av sådana här meningar. Vi undrar givetvis vilken familj det är, vilken Marianne och vems morfar, och vadå för garage, vilka reglar och varför målar Marianne muren, sitter hon i fängelse, och när händer alltihop etc. Vi går vidare med husbygget i minne. Golv, tre väggar och ett tak blir väl en busskur ungefär.

All information om subjektet och om objektet kallas attribut Den glada familjen, som bor i Backhult, bygger ett stort garage av trä. attribut attributsbisats attribut attribut

Vi skrattar gott åt fästmannen som fick bo i en byrålåda! Man kan säga att attributet är en garnering av subjektet eller objektet och det måste alltid stå i direktkontakt med sitt huvudord, antingen före eller efter. Speciellt vanligt är det att man sätter en relativsats, som oftast är ett attribut, tokigt, och då blir det som följer: Hon fick en ring av sin fästman. som hon förvarade i byrålådan. Vi skrattar gott åt fästmannen som fick bo i en byrålåda!

Vår lärare Marianne, som gillar utomhusarbete, målar en Attribut Subjekt Attributsbisats Predikat nybyggd lecamur, som ska skydda blommorna. Attribut Objekt Atrributsbisats Morfar, som kallas så av alla, kapar nya fina reglar, som Subjekt Attributsbisats Predikat Attr. Attr. Objekt ska bli takstolar. Attributsbisats

Vi har satt fönster på vårt hus och nu återstår bara dörrar. Vi vill veta var, när, hur, varför, hur mycket, hur ofta, och hur länge aktiviteterna håller på. Den funktionen kallas adverbial Vi kan använda ett adverb eller ett adjektiv + t eller en preposition + ett substantiv när vi skapar ett adverbial. Vi kan även använda en bisats, inledd med någon av de underordnande konjunktionerna.

Familjen bygger ett garage i år eftersom de köpt ny bil adverbial (tid) adverbialsbisats (orsak) Marianne målade muren noggrant förra sommaren, adverbial (sätt) adverbial (tid) för att den inte skulle spricka. adverbialsbisats (orsak) Morfar kapade reglarna, innan han spikade ihop dem. adverbialsbisats (tid)

Så var garaget klart. Med denna analogi klarar du att förstå den grammatik du behöver för att kunna uttrycka dig bra skriftligt på svenska.