Respirationsfarmakologi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
BLF:s sektion för barn- och ungdomsallergologi, höstmötet i Lund 28 september 2007 Aktuell astmabehandling Göran Wennergren Avd för Pediatrik, Göteborgs.
Advertisements

Allergisk rinit i primärvård -behandling och lite utredning
Quizz.
Denna quizz är så sjukt jävla välgjord att nästan alla preparatnamn är länkade till FASS.se Om man exempelvisklickar på Cytarabin så kommer man till den.
Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
Astma behandlingsrekommendationer större barn
A s t m a Vad är astma? & t r ä n i n g
Läkemedel utan Nikotin
Symtom < 5 dagar eller förbättring därefter
Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Glukokortikoider; Farmakodynamik och farmakokinetik
Akut Koronart Syndrom – Östersund 1
Genetiska orsaker Ökat antal tillväxtstimulerande gener, ”genamplifiering” av tumörgener (onkogener) Förlust av tumörhämmande gener (tumör supressor gener),
Behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppenvård
Anti-reumatisk behandling och infektions-benägenhet Per Eriksson Reuma- och Njur-klinikerna Universitets-sjukhuset Linköping.
Vanliga ögonsjukdomar och deras behandling
Illamående vid svår sjukdom
RELENZA Relenza inhalationspulver - zanamivir ATC-kod: J05AH01 Godkänd:
Biverkningar och interaktioner av antibiotika hos äldre
Tre neuromuskulära sjukdomar, klinik och farmakologi
Allergi och anafylaxi hos vuxna
Respirationsfarmakologi
Insulinbehandling Vid typ II-diabetes.
Vasoaktiva och inotropa medel Thoraxanestesi, Hjärtcentrum, NUS
Läkemedelsinducerad rinit
Allmän farmakologi 1 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Antihistaminer Anna Zettergren avd. för Farmakologi
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Allmän farmakologi 2 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Allergenprovokationer vid astma
Astma Norrman / Pikwer © Diagnos kräver reversibel luftvägsobstruktion
Rekommendationer efter expertmöte november 2006
Påverkan på andra organfunktioner vid behandling med akupunktur
Allmän farmakologi 3 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Farmakologisk behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Behandling av feber. När Vid smärta Påverkat intag av vätska/ mat Påverkad sömn.
Psykosomatiska syndrom
Underhållsbehandling av astma hos barn
Fallseminarium: Astma och allergi
Användningen av luftvägsantibiotika minskade under början av 2000-talet. Sedan 2004 har förbrukningen dock ökat.
Binjurebarkens farmakologi
AKUT BUK Birgitta Kennedy-Olsson 2014.
Cristine Skogastierna, M.Sc, doktorand Avd. För Klinisk Farmakologi
Astma och allergier – effekter av miljön?
Vaccination mot influensa
Behandling av astma Docent Anne Lindberg, överläkare Lung- och Allergisektionen Sunderby sjukhus OLIN-studierna Institutionen för Folkhälsa och Klinisk.
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland.
” Allt som väser är inte astma” ”Astma väser inte alltid” ”Långdragen hosta kan vara astma” ”Alla med astma hostar inte ” Astmautredningens hörnstenar.
Läkemedel vid sjukdom i luftvägarna Anna Asplund Persson Linnéuniversitetet.
Lungkliniken Karolinska universitetssjukhuset Solna
Astma eller KOL? ACOS?? Asthma & COPD overlap syndrom Docent Anne Lindberg, överläkare Institutionen för Klinisk Medicin och Folkhälsa, Umeå Universitet.
DIVISION Närsjukvård Behandling vid KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Sami Sawalha, ST-läkare Lung- och Allergisektionen Sunderby sjukhus Doktorand OLIN-studierna.
Astma hos barn ASTA-dagar Gävle 2016 Gunilla Norrman BUS Gävleborg Barnläkare, Barnallergolog Gunilla Norrman BUS.
ASIT AllergenSpecifik ImmunTerapi Docent Anne Lindberg, överläkare Lung- och Allergisektionen Sunderby sjukhus OLIN-studierna Institutionen för Folkhälsa.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
DIVISION Närsjukvård Inhalationsläkemedel Dirk Albrecht.
KLINISK FARMAKOLOGI, Läkemed elsinteraktioner Anna Feldreich, sjukhustandläkare, Med dr. Institutionen för fysiologi och farmakologi, KI.
Spirometri – varför då? Maria Ingemansson
Bakgrund, klinisk bild och behandling
Den allergiska marschen – från spädbarn till vuxen
KLINISK FARMAKOLOGI Dos/effekt och farmakodynamik
”Adjuvanta” läkemedel i postoperativ smärtbehandling
Utgångsläge Det finns kroniska lungsjukdomar som har en lika dålig prognos som obotlig cancer Det finns kroniska lungsjukdomar som är förknipade med lika.
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral
Mikroundervisning akuten Kungälv
Mikroundervisning akuten Kungälv
Presentationens avskrift:

Respirationsfarmakologi Lydia Melchior HT 2004

Respirationsfarmakologi: Astma Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Luftvägsallergi

Astma: Multifaktoriell: genetisk predisposition/ miljö Folksjukdom (8%), ökar i prevalens Debut i barndomen vanligast Intermittent, reversibel bronkkonstriktion Kronisk luftvägsinflammation Allergisk/icke-allergisk

Astma: Symtom: dyspné Kliniska fynd: rassel och ronki Diagnos: Spirometri Reversibilitetstest Provokationstest (metakolin) Ansträngningstest PEF

Mastcell Eosinofil

Allergen Mastcell Eosinofil

Mastcell Eosinofil Allergen Histamin och andra inflammatoriska mediatorer Andra faktorer, tex Cytokiner Leukotriener Mastcell Eosinofil

Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma Allergen Histamin och andra inflammatoriska mediatorer Andra faktorer, tex Cytokiner Leukotriener Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma Mastcell Eosinofil

Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma Allergen Histamin och andra inflammatoriska mediatorer Andra faktorer, tex Cytokiner Leukotriener Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma PAF Trombocyt - aktivering Mastcell Eosinofil

Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma Allergen Histamin och andra inflammatoriska mediatorer Andra faktorer, tex Cytokiner Leukotriener Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma Neuro- peptider PAF Trombocyt - aktivering Mastcell Eosinofil Autonoma nerver

Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma CELLACKUMULERING I LUNGAN Allergen Autonoma nerver Histamin och andra inflammatoriska mediatorer Andra faktorer, tex Cytokiner Leukotriener Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma Neuro- peptider PAF Trombocyt - aktivering Mastcell Eosinofil

Farmakologiska principer vid behandling av astma: Antiinflammatorisk underhållsbehandling Bronkdilaterande anfallskupering

Bronkdilaterare Adrenerga stimulanter ß2-agonister Antikolinergika Teofyllin

ß2-agonister: Exempel på substanser: Salbutamol (ex. Ventoline) ochTerbutalin (Bricanyl) Verkningsmekanism: dilaterar bronkerna genom en direkt verkan på ß2-adrenoceptorer i den glatta muskulaturen. Ger dilatation oavsett vad konstriktionen beror på Hämmar frisättning av mediatorer från mastceller och monocyter Kan öka mukociliär clearance, vilket leder till ökad transport av segt slem. Effekt kan blockeras helt av oselektiva ß-blockerare.

ß2-receptorn 1 2 3 4 5 6 7 410 aa N-terminalen Extracellulärt C-terminalen Intracellulärt 7 hydrofoba intramembranösa avsnitt NH2 Extracellulärt 1 2 3 4 5 6 7 Intracellulärt HOOC

ß-agonister aktiverar adenylylcyklas vilket leder till ökad mängd cAMP, aktivering av PKA, fosforylering av intracellulära kinaser vilket leder till minskat cytosoliskt kalcium och därigenom relaxation av glatta muskelceller. ATP cAMP AMP Adenylyl- Cyklas Fosfodiesteras ß-agonist PKA Bronkdilatation

ß2-agonister: Alla astmapatienter får kortverkande Ges oftast som inhalation, men kan ges oralt el. i.v. Kortverkande: Maxeffekt efter 30 min. Effektduration 4-6h tas vid behov (anfallskupering) eller i förebyggande syfte Långverkande: Effektduration 12 h. Tas 2ggr/dag. Metaboliseras i levern. Utsöndras ffa i njuren Bieffekter beror på systemisk absorption. Vanligaste bieffekter är tremor, palpitationer och takykardi. Dos-beroende.

Antikolinergika: Ipratropriumbromid (Atrovent) Inhiberar acetylkolins verkan på muskarinreceptorer i luftvägarna. Relaxerar Vagus-medierad bronkkonstriktion. Ses finns oftast vid astma som utlöses av irritanter. Få användningsområden vid astma: MAO-hämmare hjärtarrytmier och instabil angina Bronkkonstriktion efter intag av beta-blockare Akut astma som inte svarar på ß-agonister

Antikolinergika: Ges som inhalation. Lågt systemiskt upptag Effekt e. ca 15 min, maxeffekt e. 1-2 h, t1/2 = 3-4h Bieffekter: muntorrhet, ögontorrhet Bättre effekt vid kronisk bronkit än vid astma, troligen en större vagal komponent.

Metylxantiner (teofyllin) I gruppen metylxantiner ingår exv. koffein som är svagt bronkdilaterande. Mindre effektivt än ß2-agonister. Relaxerar glatt muskulatur, troligtvis genom hämning av PDE (fosfodiesteras) vilket leder till ökat cAMP.

Metylxantiner hämmar troligen fosfodiesteras, vilket leder till att mängden cAMP ökar. ATP cAMP AMP Adenylyl- Cyklas Fosfodiesteras PKA Teofyllin Bronkdilatation

Teofyllin Smalt terapeutiskt fönster. Dosering efter kroppsvikt. p.o. behandling. 2ggr/dag. Toxiskt i höga doser. Risk för arytmi. Droginteraktioner. Vid förlångsammad elimination (feber, viros, hög ålder, hjärtsjukdom) risk för ackumulation. Individuell dosering! Plasmakoncentrationsmätning!

Teofyllin Systemeffekter CNS: Centralstimulantia, tremor, ångest, sömnstörningar. Cirkulation: kronotrop och inotrop effekt. Vasodilatation. Njure: Svagt diuretiskt. GI: anorexi, illamående, kräkningar.

Teofyllin Koffein

Antiinflammatorisk behandling: Glukokortikosteroider Antileukotriener Natriumkromoglikat

Glukokortikoider: exv. Budesonid (Pulmicort) Kraftig lokal antiinflammatorisk effekt. Effekter genom ändrat uttryck av gener. Minskad frisättning av inflammatoriska mediatorer, hämning av cytokinmedierat immunsvar. Hämmar obstruktion under tidig och sen allergisk fas. Minskar histamin- och metakolinreaktivitet hos hyperreaktiva patienter. Ges ffa som inhalationsbehandling. P o behandling till svårt sjuka patienter.

Glukokortikoider: Börjar med högre dos som sedan trappas ner. Effekt efter några timmar, full effekt efter veckor. Underhållsbehandling. Administrering 2ggr/dag. 1:a passage metabolism är i lever ca. 90%, låg systemeffekt. Bieffekter: Candidainfektion i munhåla/ svalg, heshet, tillväxthämning hos barn? Vid p. o. behandling, ökad mängd systemeffekter.

Steroidreceptor homodimer binds till DNA Cytoplasmatisk steroid- hormonreceptor, med bundet HSP Kärna transkription Translokation av Cytoplasmatiskt Receptorkomplex Till kärnan mRNA aktivering Nytt protein Biologiskt svar

ANTILEUKOTRIENER Arakidonsyra Cyklooxygenas 5-lipoxygenas LTA4 PGI2 LTC4 Tx2 LTB4 PGE2 CysLT1r LTD4 PGF2 LTE4

Leukotrienreceptorantagonister: Montelukast (Singulair) Hämmar CysLT1-receptorn. Tilläggsbeh. el. profylax vid astma där ansträngningsutlöst bronkkonstriktion är den dominerande komponenten. Tas 1-2 ggr/dag, p.o. Kan ofta minska dosen ß2-agonist, men ej steroiddosen. Biverkningar vanligen milda.

Natriumkromoglikat: (Lomudal) Inhiberar frisättning av mediatorer från mastcellen. Föreslagen verkningsmekanism: genom fosforylering av ett cellmembranprotein inhiberas frisättning av mediatorer även om det finns en antigen-IgE-interaktion. Inte effektiv vid akuta astmasymtom. Mindre effektivt än glukokortikoider. Stor skillnad i effekt mellan individer. Bättre på barn.

Natriumkromoglikat: Minskar svårighetsgrad och frekvens av astmasymtom Minskar symtomen på pollenallergi Tar 2-3 v till full effekt. Men kan tas profylaktiskt 15-20 min innan exp. Få biverkningar Administration: inhalation.

Behandlingstrappa: Utvärdera ofta! Kortverkande Beta-2-agonist v.b. + Inhalations- Steroider Låg-medelhög Inhalationssteroider Medelhög + tillägg Inhalationssteroid Högdos + tillägg p.o. Steroider Som tillägg Utvärdera ofta!

Läkemedel som bör undvikas: ASA och NSAID Betablockerare ACE-hämmare

Arakidonsyra Cyklooxygenas 5-lipoxygenas LTA4 PGI2 LTC4 Tx2 LTB4 PGE2 CysLT1r LTD4 PGF2 LTE4

Akut behandling av astma: Syrgas 4-6 l/min (mindre vid misstanke om KOL) Inhalation av ß2-agonister i högdos. Om ej kan inhalera: ges intravenöst Steroider p. o. el. i. v. Teofyllin vid svårare anfall

KOL: behandling Rökstopp! Ipratropium (atrovent) el. tiotropium (spiriva) om symtom. Även långverkande ß2-agonister kan prövas. Avbryt behandling om ej effekt. Inhalationssteroider kan prövas vid täta exacerbationer. Antibiotika vid exacerbationer. Syrgas vid resp. insuff. Kirurgi, transplantation

Luftvägsallergi: Inhalationsantigen såsom pollen, pälsdjur. Rinit Konjunktivit Astma

Luftvägsallergi: peroralt antihistamin (ex. cetirizin, Zyrlex) lokala antihistaminer (nässpray, ögondroppar) natriumkromoglikat (nässpray, ögondroppar) lokala steroider (nässpray, ögondroppar)

lydia.melchior@pharm.gu.se