Energieffektivisering av miljonprogrammets

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Hur gör vi med skolhuset?.  Nuläget i förhandlingarna med Vännäs kommun om eventuellt köp  Fakta om eventuellt köp – kostnader, intäkter, möjligheter,
Klimatförändringarna är vårt största miljöhot
ByggaL – metod för byggande av lufttäta byggnader
Energieffektivisering i befintliga fastigheter
Värme i villan.
ENERGIEFFEKTIVISERING I BOSTADSSEKTORN
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!
Passivhus.
Ett energieffektivt samhälle Våra flerbostadshus.
Enhetschef Fastighetsutveckling
Värmetransporten i ett fönster
Värme i villan.
Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090
Byggnadsvårdsföreningen
Ny kostym och respirator
Kostnadsfri och opartisk kommunal service
Bittermandeln 1 Grupp K Malin Johansson, Lisa Rehn,
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Vad är ett bra ombyggt flerbostadshus
Tomt AB Kommunalt fastighetsbolag • Skolor • Förskolor • Högskola • Industrilokaler • Drygt m2 Dennis Nyström Energi- och Miljösamordnare
Välkomna! Anna Bäckstäde Energi- och klimatrådgivare i Gotlands kommun
en produkt i tiden? Anders Eriksson, vd, Glommershus AB
NCC Bygger Stockholms första Passivhus lägenheter
Energismarta produkter teknisk isolering
Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Årskurs 8 Fysik – Energi.
Trio Enterprise Corporate and Concept Presentation
Fukt och Mögel BETSI- Fuktskador som kan ha betydelse för inomhusmiljön Förslag till delmål för fukt och mögel Enstegstätade regelväggar Olle Åberg
Solvärme&Solel Björn Karlsson.
Telestörningsnämnden TSN
Galgvreten, Enköping.
Mitt Hus! Jag började med min skiss och bestämde att huset skulle va 20 cm långt 13 cm brett och 10 cm högt tills taket började. Jag följde inte min ritning.
Vad man kan få ut av statistik över alumnerna - några exempel
Profu Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. Profu är ett oberoende forsk- nings- och utredningsföretag.
Morgondagens fjärrvärme
Kort om | Funktionsmembran
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
NCC Komplett Industriellt bostadsbyggande NCC Komplett
Förslag till upplägg: ” Tekniköversikt, Strategimodell” för BeBo-projekt Styrelsemöte BeBo
Energibesparing i växthus - rådgivarkurs oktober 2012
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
HSB BÅTEN 2011 Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund.
Chalmers EnergiCentrum 1 Jan-Olof Dalenbäck Milparena Miljonprogramsarena CEC- SP - CERBOF Jan-Olof Dalenbäck Koordinator Byggd Miljö CEC Professor Installationsteknik.
Energieffektiviserings direktivet
Energi i tillsynen - ett gott exempel
El- och värmeeffektiva installationstekniska lösningar i flerbostadshus Lennart Jagemar Docent Installationsteknik Energi och Miljö Chalmers Göteborg Docent.
Lönsam energieffektivisering LÖNSAM ENERGIEFFEKTIVISERING Galären och hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt,
VÄLKOMNA Deltagare Thomas Hvitfeldt, Ytterman Projekt AB
Hållbara Ålidhem- ett unikt pilotprojekt för hållbar stadsutveckling Goda exempel inom affärsdriven miljöutveckling AC-lst Jörgen Carlsson Umeå.
Luleå tekniska universitet
1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.
Tekniska system Spisplatta.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Nooil. Fossilbränslefri region Klimatmål för regional utveckling Med fokus på kommunala FASTIGHETER.
Institutionen för hälsa, vård och samhälle MEDICINSKA FAKULTETEN L U N D S U N I V E R S I T E T
Samarbetsaktörer & projekt Länets alla 12 kommuner Från ord till handling Energibalanser Energi- effektiviserings- strategier Klimat- och energistrategier.
Dag Glebe - SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bo i Ro
Välisolerade ytterväggar eller solel? – Hur ska nybyggda småhus bäst klara kommande energikrav? Carl-Fredrik Klåvus, Aksel Osmanovski Examensarbetare 15.
Metod för produktion av lufttäta byggnader
Tekn. Dr. Per Kempe Projektengagemang BeBo Resurspool
Tilläggsisolering på vinden Välkommen till framtidens 50-tal
Kort om | Funktionsmembran
Tekniska system.
EU:s energieffektiviseringsdirektiv
Vendelsö. Vendelsö Norge                                               
HSB Brf Hamnen i Stockholm, kontakt:
Rekrytering med lokala jobbspår
Presentationens avskrift:

Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem Miklós Molnár1, Johan Jönsson1, Kenneth Sandin1och Carl-Magnus Capener2 1Lunds tekniska högskola 2Saint-Gobain Byggprodukter AB+SP Lund University

Problemställning I typiska hus från efterkrigstiden sker cirka 20 % av energiförlusterna genom ytterväggarna Tilläggsisolering kan halvera energiförlusterna genom ytterväggarna, vilket ger 10 % lägre energiförbrukning Svårt att räkna hem företagsekonomiskt Tilläggsisolering kan motiveras om ytterväggarna lider av fuktproblem – torra, välisolerade väggar ger både energi- och komfortvinster Tilläggsisolering rationellt att kombinera med byte av fönster – ger vinster även i form av bättre lufttäthet Bevarandeaspekter Lund University

Problemställning Viktigt att lösningarna har bra långsiktiga beständighetsegenskaper Läckande isolering ger sämre energiprestanda än beräknat + fortsatta fuktproblem Studerade lösningar: Tjockputs på isolering av mineralull Putsad ventilerad skiva med isolering av mineralull Dagens presentation handlar om tjockputs på isolering av mineralull Lund University

Systemuppbyggnad tjockputs på isolering av mineralull Källa: Weber - System Serporoc Lund University

Motstånd mot slagregn Slagregn kan ta sig in i systemet genom sprickor i putsen samt glipor vid anslutningar Vatten från slagregn som har tagit sig in i systemet kan transporteras: i håligheter (”kanalsystem”) mellan putsen och isoleringen I vertikala skarvar mellan isoleringsskivorna Lund University

Vatteninträngning genom sprickor Hur mycket slagregn kan tränga in genom sprickor med olika vidd? Labbundersökning på provkroppar med kontrollerad sprickvidd: Putstjocklek 15 mm Tre olika sprickvidder: 0.2 mm, 0.5 mm och 1.0 mm Vattentryck: 50 Pa (motsvarar 50 mm vatten) Försökstid: 60 minuter Ingen skarv i isolering Spricka i puts Lund University

Slutsatser: - Begränsa uppkomsten av breda sprickor i putsen samt runt fönster, dörrar och balkonger Lund University

Mineralisk puts buffrar fukt Slutsatser: Mineralisk puts buffrar fukt Ju tunnare puts desto mer slagregn kan tränga in i systemet Tjock mineralisk puts är att föredra framför andra alternativ Lund University

Hur begränsar vi vatteninträngning genom putsen? Dubbelarmerat stålnät Enkelarmerat centriskt stålnät Lund University

Putsarmeringens inverkan på sprickvidden Enkelt centriskt Dubbelt Stålnät 0,20 mm 0,08 mm Glasfibernät 0,23 mm 0,13 mm Slutsatser: - Nätarmering effektiv för att begränsa sprickvidder och därmed även vatteninträngning Lund University

Andra åtgärder för att hålla vatten borta Mineralullssivor som appliceras i fler lager Mineralullsskivor med ytskikt som kan buffra vatten Hantverksmässigt utförande Lund University

Sammanfattning Puts på mineralull är en relevant lösning vid renovering av efterkrigstidens bestånd Valt system bör kunna buffra fukt som tränger in genom sprickor och glipor Sprickvidderna kan begränsas genom bland annat nätarmering och hantverksmässigt utförande Maximal sprickvidd är ett möjligt kriterium för att få önskad fuktsäkerhet och energieffektivitet Fler resultat presenteras utförligt i handbok som kommer ut i oktober 2012 Lund University

Projektdeltagarna tackar Finansiärerna CERBOF bidrag 2008-59 FoU Syd genom SBUF bidrag 12211 Weber - Saint-Gobain Byggprodukter AB Bostadsbolaget i Göteborg för studieobjektet i Kyrkbyn Lund University

Huset i Kyrkbyn 2010 idag Lund University