Går psykoterapi och Alzheimers ihop? Gunilla Schiölde, leg. psykolog och fil. kand. på samhällsvetarlinjen Geriatriska mottagningen Västerås

Psykoterapi Kognitiv beteendeterapi Psykodynamisk terapi Kognitiv psykoterapi Beteendeterapi Acceptance and Commitment Therapy Relational Frame Theory Mindfulness Dialektisk beteendeterapi med flera… Psykoanalys Objektsrelationsteori Interpersonell terapi Affektfokuserad terapi Intensiv psykodynamisk korttidsterapi Anknytningsbaserad terapi med flera….

Skäl att gå i terapi Psykisk ohälsa 20-40% av befolkningen idag Andra orsaker Ångest 25% någon gång i livet Depression 20% någon gång i livet Sömn 25% av befolkningen idag Psykosomatiska besvär Beroende/missbruk Psykos Sorg Kris Självkänsla Stress Relationsproblem med flera…

Självmord bland äldre

Teman för psykoterapeutiska samtal med demenssjuka

Vill personen själv?

Tankar Beteenden Känslor

Aktivitetsdagbok Skriv kortfattat vad du gör och vilken sinnesstämning du har under de olika delarna av dagen. (Arg, ledsen, ångestfylld, glad o.s.v.)   -dag Kl. 6 Sinnesstämning Kl. 7 Kl. 8 Kl. 9 Kl. 10 Kl. 11 Kl. 12

Tankefällor, exempel Allt eller inget – tänkande Man ser antingen svart eller vitt istället för i olika gråtoner. T.ex. ”Om jag inte klarar allt, är jag totalt misslyckad.” Känslotänkande Man tror att något är sant bara för att det känns så, utan att ta hänsyn till bevis på motsatsen. T.ex. ”Jag vet att jag gör många saker bra, men jag känner mig ändå misslyckad.” Förutspå framtiden Man förutspår att det ska gå dåligt, utan att överväga andra, mer troliga händelseförlopp. T.ex. ”Jag kommer att få så mycket panik, att jag inte kommer att kunna stanna kvar.” Negativt filter Man uppmärksammar mer en enda detalj än att se helheten. T.ex. ”En person har klagat, alltså gör jag ett dåligt jobb.” Nedvärdera det positiva Man intalar sig att positiva gärningar, upplevelser eller kvaliteter inte räknas. T.ex. ”Det där gjorde jag bra, men det betyder inte att jag är duktig – jag hade bara tur.”

Hur ofta har du möjlighet? Trevliga aktiviteter   Hur ofta gör du det? Hur ofta har du möjlighet? Tycker om det? Inte alls Ibland Ofta Ja Har gjort 1 Vara ute (sitta ute, vara på landet) 2 Träffa nya vänner 3 Planera resor, titta i resebroschyrer, resa 4 Shoppa, handla till mig själv eller andra 5 Vara på stranden 6 Läsa eller lyssna på berättelse, noveller, pjäser eller dikter 7 Lyssna på musik 8 Titta på TV 9 Campa 10 Tänka på trevliga saker som ska hända 11 Utföra en svår uppgift 12 Skratta 13 Lägga pussel, lösa korsord, leka ordlekar 14 Äta tillsammans med vänner eller familj (hemma eller på restaurang.) 15 Duscha eller bada 16 Vara med djur/husdjur 17 Lyssna på pratprogram 18 Göra eller äta mellanmål 19 Hjälpa till med damning, städning, dukning, laga mat 20 Kamma/borsta håret 21 Ta en tupplur 22 Vara med familjen/släkten 23 Titta på fåglar eller djur (utomhus/i djurpark) 24 Ha speciella kläder (t ex nya/bekväma/snygga) 25 Lyssna på naturens ljud (vind, vågor, fågelsång) 26 Ha vänner på besök 27 Få/skriva brev, vykort, hälsningar Översatt efter Teri & Logsdon, 1991

Modifiering av depressionsbehandling Kortare sessioner Tätare sessioner Telefonkontakt mellan sessioner Involvera närstående Betona beteendeaktivering mer ju svårare kognitiv nedsättning patienten har Använd tänkbara minneshjälpmedel

Peaceful Mind KBT effektivt för äldre med ångest KBT är mindre beroende av abstrakt förmåga än mindre strukturerad terapi Fallstudier stöder KBT för ångest och depression hos äldre RCT stöder beteendeteknikers effektivitet vid depression och demens Forskning visar att dementa kan lära nytt

Peaceful Mind 30-60 min/vecka hemma i tre månader Kort telefonsamtal varje vecka Uppföljning per telefon 1g/v en månad Uppföljning per telefon varannan vecka i två månader En närstående fungerar som coach

Peaceful Mind Självmedvetenhet Andning Lugnande tankar Ökad aktivitet Sömnfärdigheter

Självmedvetenhet Syfte: Ökad medvetenhet om ångestskapande situationer och symptom Tillvägagångssätt: Registrering av ångest i anpassat formulär med hjälp av närstående Närståendes roll: Läsa formuläret högt och kryssa i – påminna dagligen

Andning Syfte: Komma tillrätta med ytlig och hastig andning för att öka graden av avspänning Tillvägagångssätt: Magandning tränas under sessionerna Närståendes roll: Påminna om magandningen och vid behov leda andningen

Lugnande tankar Syfte: Att hjälpa patienten att tänka i mindre ångestväckande banor Tillvägagångssätt: Kort med lugnande tankar/meningar lättillgängligt Närståendes roll: Påminna om tankarna och uttala dem vid ångest

Ökad aktivitet Syfte: Sätta dagliga mål för aktiviteter som ökar välbefinnandet Tillvägagångssätt: Ta fram tänkbara trevliga aktiviteter Bryta ner dem i små steg för att minska hinder Närståendes roll: Organisera, påminna och eventuellt delta

Sömnfärdigheter Syfte: Lindra sömnsvårigheter som hör samman med ångest Tillvägagångssätt: Utifrån patientens sömnmönster vidta anpassade sömnhygieniska åtgärder Närståendes roll: Informera om patientens sömnvanor Påminna om åtgärderna och t.ex. väcka patienten efter tupplur

Utvärdering av Peaceful Mind Högt deltagande Olika användningsgrad av färdigheterna Sömnfärdigheter minst tillämpade Andingen mest värdeful Minskad ångest och depression hos patienterna Minskad stress hos närstående

Tillämpbart för alla Andning!

Går psykoterapi och Alzheimers ihop? Ja! Vänliga hälsningar Gunilla Schiölde gunilla.schiolde@ltv.se