Repetition inför NP i biologi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nedbrytning av plast i Naturen
Advertisements

Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Syror och baser Syror och baser.
Syror och baser.
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser:
Växthuseffekt och klimatförändringar
Klimatförändringar.
Vatten.
Luft, vatten Kapitel 2.
Termo- och Fluiddynamik
Miljöproblem: Lokalt och globalt
MILJÖ.
Luftföroreningar känner inga gränser.
Kemirepetition år 7.
Kolets kretslopp.
Hållbar utveckling.
Energikällor.
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
MILJÖ.
KLIMAT.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Hållbar utveckling Vårt hem jorden Vårt hem jorden.
LUFT.
Abiotiska faktorer Icke levande faktorer.
Försurning.
Växthuseffekten Försurning Övergödning
Väder.
Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna, följda av dikväveoxid och metan. Den växthusgas man oftast pratar om är koldioxid. Halten av.
Miljöproblem härrörande från energianvändning
- Orsaker , effekter, påverkan och förbättring!
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Syror och baser.
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
FÖRSURNING I molnen bildar svavlet och vattnet svaveldioxid och ibland svavelsyra I röken från industrin finns det svavel-föreningar. Det sura regnet faller.
Film.
Försurningen Stor fråga under 1970-talet och 1980-talet
Reningsprocessen av avloppsvatten
Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?
Både livsnödvändig och kan leda till global katastrof
Väder- och Klimatförändringar
Luft Repetition.
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Jordens energibalans.
Kvävets kretslopp.
– levnadsmiljöer försvinner
Energi Var kommer energin ifrån Vad är energiprincipen
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Klimatförändringar.
NATURRESURSER Höstterminen 2015Höstterminen 2015.
När man talar om att någonting har försurats menar man att det har fått ett för lågt pH-värde. När någonting har försurats i naturen beror det på att.
Luft och vätgas Sidorna Luften är en blandning av gaser Luft består mest av kväve, N 2 (78%) I luft finns även syre, O 2 (21%) ”Resten är” ädelgaser,
Icke förnybara energikällor Föreläsning nr 3 Sid
KLIMAT OCH VEGETATION. REGNSKOG Regnskogenligger i huvudsak runt ekvatorn.
Jordens Klimat & Växthuseffekt. Växthuset Vad är Växthus ? En byggnad av glass eller plast. Tillåta solljus att släppa in. Förhindra värm att slippa ut.
Miljö kemi.
Luft och Vatten.
- Luften är en blandning av gaser
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Ekologi: Östersjön.
Klimat och miljö.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Presentationens avskrift:

Repetition inför NP i biologi Lektion 1 Del B

Växthuseffekten Växthuseffekten är naturlig och en förutsättning för det liv som finns på jorden. Utan växthusgaser skulle jordens medeltemperatur vara ca -18˚C istället för +15˚C. Växthusgaser har förmågan att absorbera värmestrålningen från jorden och kan därför kallas växthusgaser.

Tack vare de naturliga växthusgaserna stannar en del värme kvar och värmer upp jorden. Utan denna naturliga växthuseffekt skulle så mycket värme reflekteras ut i rymden och jorden skulle bli kall.

En del av solenergin reflekteras inte utan stannar kvar och bildar som ”ett lock” av växthusgaser.

Vanligaste växthusgaser De vanligaste växthusgaser är: Vattenånga Koldioxid Metan Ozon Dikväveoxid CFC (kol-, klorfluorföreningar)

Växthusgaser Vattenånga är den vanligaste naturliga växthuseffekten och står för 90% av växthuseffekten. Ozon bildas från syre under inverkan av solljus. Ozon bryts ner till syre under inverkan av bl.a. kväveoxider.

Marknära ozon Marknära ozon bildas när solljus får verka på kväveoxider. Direkt giftiga för människor, växter och djur. Dikväveoxid härstammar från biologiska processer i mark och vatten. Lustgas, N2O bildas vid förbränning oavsett bränsleslag. Kvävet kommer delvis från bränslet men den största delen bildas då

Marknära ozon luftens kväve och syre förenas vid den höga temperaturen som råder vid förbränning. Fordonstrafiken står för en stor del av kväveutsläpp. Intensivare gödsling leder till ökad bakteriell nedbrytning som bidrar till kväveökningen. Metan bildas vid bakteriell nedbrytning av organiska ämnen.

Marknära ozon Metan bildas naturligt i våtmarker, sjösediment, risodlingar och i idisslarnas och vissa insekters magar. Dessutom läcker metan ut från kolgruvor, soptippar, oljeutvinning och naturgasutvinning.

Freoner Freoner (CFC& HCFC) består av kol-, väte-, klor- och fluoratomer. De är 10 000 – 20 000 ggr effektivare växthusgas än koldioxid. Läckage av freoner förekommer vid tillverkning och förstöring av kyl- och frysskåp, samt olika slag av skumplast. De har används sedan 40-talet i kylmedium och lösningsmedel.

Koldioxid Koldioxid, CO2 kommer från bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas i industrin, kraftverk och hushåll. Skogsskövling bidrar till koldioxidökningen eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.

Vilka är de växthusgaserna och var bildas de mest?

Vad händer när ozonskiktet tunnas ut?

Hälsoeffekter De hälsoeffekter som förväntas uppkomma till följd av ozonskiktsuttunningen är: Ökad frekvens av ögonsjukdomar Ökad frekvens av hudcancer Nedsatt immunförsvar

Klimatpåverkan Uttunning av ozonskiktet medför att mindre mängd UV-B absorberas i stratosfären och mer strålning når jordytan där den absorberas eller reflekteras. För stratosfärens temperatur innebär det en minskning och för troposfärens innebär det en ökning.

Temperaturökning Temperaturökning kommer att innebära klimatförändringar som temperaturhöjning, störd nederbördsfördelning och vindriktning, samt förskjutning av klimatzoner. Norra breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna kommer att värmas mindre än genomsnittet. Man räknar med en temperaturhöjning med 1 - 3,5°C fram till år 2100. Därmed kommer havsnivån att stiga med 15-95 cm främst pga polaris- och glaciärsmältning.

Effekter av klimatförändringen Följden skulle också bli varmare men regnigare somrar och slaskigare vintrar. Många låglänta kuster skulle drabbas av stormar och översvämningar medan andra skulle drabbas av torka. Jordbruket kommer att påverkas. Vissa skogstyper försvinner helt och djur och växter som inte hinner flytta med sin klimatzon kommer att dö ut.

Åtgärder och medeltemperatur

Försurning Försurning orsakas främst av svaveldioxider, SO2 och kväveoxider NOX samt av ammoniak NH3. Svaveldioxid bildas vid förbränning av framförallt kol och olja. Medan kväveoxider bildas vid alla typer av förbränning då temperaturen blivit tillräckligt hög. Ammoniak kommer till största delen från djurhållning och gödselhantering.

Försurning Svaveldioxiden oxideras och bildar svavelsyra. Kväveoxider omvandlas och bildar salpetersyra. Ammoniak NH3 som är en bas omvandlas till ammonium, NH4+. Både svavelsyran och salpetersyran faller så småningom ner över skogar och sjöar som surt regn. Detta kallas våtdeposition.

Försurning Men en del hinner inte omvandlas utan faller ner direkt på träd och mark i form av partiklar eller gaser. Detta kallas för torrdeposition. Dessa partiklar kan tas upp direkt av barren via klyvöppningar eller direkt via bladens yta.

Försurningens skadeeffekter I försurade sjöar dör många växtplankton vilket leder till att maten för djurplankton, fiskar och andra djur försvinner eftersom vattnet blir mycket klarare. Djur är olika känsliga för försurningen. Barrskogarna drabbas hårdast. Drickvattnet påverkas. Statyer och utsmyckningar vittrar och förstörs.

Övergödning Övergödning innebär att naturen tillförs ett överskott av näringsämnen, vanligtvis kväve och fosfor. De sektorer som bidrar mest till övergödningen av sjöar och hav är avloppsvatten och jordbruket (gödselmedel).

Övergödningens skadeeffekter I marken orsakar övergödning ändrad artsammansättning hos växter och djur. Artsammansättningen kan därigenom riskera att utarmas. I sjöar och hav medför övergödningen att tillväxten av alger och växtplankton ökar kraftigt, s.k. algblomning. Då alger dör och bryts ner förbrukas en del av vattnets syreinnehåll. Om syret helt tar slut bildas svavelväte, vilket är giftigt.