Repetition inför NP i biologi Lektion 1 Del B

Växthuseffekten Växthuseffekten är naturlig och en förutsättning för det liv som finns på jorden. Utan växthusgaser skulle jordens medeltemperatur vara ca -18˚C istället för +15˚C. Växthusgaser har förmågan att absorbera värmestrålningen från jorden och kan därför kallas växthusgaser.

Tack vare de naturliga växthusgaserna stannar en del värme kvar och värmer upp jorden. Utan denna naturliga växthuseffekt skulle så mycket värme reflekteras ut i rymden och jorden skulle bli kall.

En del av solenergin reflekteras inte utan stannar kvar och bildar som ”ett lock” av växthusgaser.

Vanligaste växthusgaser De vanligaste växthusgaser är: Vattenånga Koldioxid Metan Ozon Dikväveoxid CFC (kol-, klorfluorföreningar)

Växthusgaser Vattenånga är den vanligaste naturliga växthuseffekten och står för 90% av växthuseffekten. Ozon bildas från syre under inverkan av solljus. Ozon bryts ner till syre under inverkan av bl.a. kväveoxider.

Marknära ozon Marknära ozon bildas när solljus får verka på kväveoxider. Direkt giftiga för människor, växter och djur. Dikväveoxid härstammar från biologiska processer i mark och vatten. Lustgas, N2O bildas vid förbränning oavsett bränsleslag. Kvävet kommer delvis från bränslet men den största delen bildas då

Marknära ozon luftens kväve och syre förenas vid den höga temperaturen som råder vid förbränning. Fordonstrafiken står för en stor del av kväveutsläpp. Intensivare gödsling leder till ökad bakteriell nedbrytning som bidrar till kväveökningen. Metan bildas vid bakteriell nedbrytning av organiska ämnen.

Marknära ozon Metan bildas naturligt i våtmarker, sjösediment, risodlingar och i idisslarnas och vissa insekters magar. Dessutom läcker metan ut från kolgruvor, soptippar, oljeutvinning och naturgasutvinning.

Freoner Freoner (CFC& HCFC) består av kol-, väte-, klor- och fluoratomer. De är 10 000 – 20 000 ggr effektivare växthusgas än koldioxid. Läckage av freoner förekommer vid tillverkning och förstöring av kyl- och frysskåp, samt olika slag av skumplast. De har används sedan 40-talet i kylmedium och lösningsmedel.

Koldioxid Koldioxid, CO2 kommer från bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas i industrin, kraftverk och hushåll. Skogsskövling bidrar till koldioxidökningen eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.

Vilka är de växthusgaserna och var bildas de mest?

Vad händer när ozonskiktet tunnas ut?

Hälsoeffekter De hälsoeffekter som förväntas uppkomma till följd av ozonskiktsuttunningen är: Ökad frekvens av ögonsjukdomar Ökad frekvens av hudcancer Nedsatt immunförsvar

Klimatpåverkan Uttunning av ozonskiktet medför att mindre mängd UV-B absorberas i stratosfären och mer strålning når jordytan där den absorberas eller reflekteras. För stratosfärens temperatur innebär det en minskning och för troposfärens innebär det en ökning.

Temperaturökning Temperaturökning kommer att innebära klimatförändringar som temperaturhöjning, störd nederbördsfördelning och vindriktning, samt förskjutning av klimatzoner. Norra breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna kommer att värmas mindre än genomsnittet. Man räknar med en temperaturhöjning med 1 - 3,5°C fram till år 2100. Därmed kommer havsnivån att stiga med 15-95 cm främst pga polaris- och glaciärsmältning.

Effekter av klimatförändringen Följden skulle också bli varmare men regnigare somrar och slaskigare vintrar. Många låglänta kuster skulle drabbas av stormar och översvämningar medan andra skulle drabbas av torka. Jordbruket kommer att påverkas. Vissa skogstyper försvinner helt och djur och växter som inte hinner flytta med sin klimatzon kommer att dö ut.

Åtgärder och medeltemperatur

Försurning Försurning orsakas främst av svaveldioxider, SO2 och kväveoxider NOX samt av ammoniak NH3. Svaveldioxid bildas vid förbränning av framförallt kol och olja. Medan kväveoxider bildas vid alla typer av förbränning då temperaturen blivit tillräckligt hög. Ammoniak kommer till största delen från djurhållning och gödselhantering.

Försurning Svaveldioxiden oxideras och bildar svavelsyra. Kväveoxider omvandlas och bildar salpetersyra. Ammoniak NH3 som är en bas omvandlas till ammonium, NH4+. Både svavelsyran och salpetersyran faller så småningom ner över skogar och sjöar som surt regn. Detta kallas våtdeposition.

Försurning Men en del hinner inte omvandlas utan faller ner direkt på träd och mark i form av partiklar eller gaser. Detta kallas för torrdeposition. Dessa partiklar kan tas upp direkt av barren via klyvöppningar eller direkt via bladens yta.

Försurningens skadeeffekter I försurade sjöar dör många växtplankton vilket leder till att maten för djurplankton, fiskar och andra djur försvinner eftersom vattnet blir mycket klarare. Djur är olika känsliga för försurningen. Barrskogarna drabbas hårdast. Drickvattnet påverkas. Statyer och utsmyckningar vittrar och förstörs.

Övergödning Övergödning innebär att naturen tillförs ett överskott av näringsämnen, vanligtvis kväve och fosfor. De sektorer som bidrar mest till övergödningen av sjöar och hav är avloppsvatten och jordbruket (gödselmedel).

Övergödningens skadeeffekter I marken orsakar övergödning ändrad artsammansättning hos växter och djur. Artsammansättningen kan därigenom riskera att utarmas. I sjöar och hav medför övergödningen att tillväxten av alger och växtplankton ökar kraftigt, s.k. algblomning. Då alger dör och bryts ner förbrukas en del av vattnets syreinnehåll. Om syret helt tar slut bildas svavelväte, vilket är giftigt.