Dissociation hos barn och ungdomar Margareta Friberg, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Föreläsning i Stockholm EMDR- föreningens årsmöte 15/4 2005 Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 ”Trauma,Memory and Dissociation” - Ed. J. Douglas Bremner & Charles A. Marmar,1998. ”Dissociation in Children and Adolescents - a developemental perspective – Frank W. Putnam, 1997 Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 ”Through the Eyes of a Child” – Robert H. Tinker & Sandra A. Wilson, 1999. ”The Developing Mind” – Daniel J. Siegel,1999. Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Dissociation –definition enl. DSM IV En störning av (”avbrott i”) de vanligtvis integrerade funktionerna av medvetande, minne, identitet eller perception av omgivningen. (Det kursiverade är min egen översättning !) Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Dissociation som försvarsmekanism Automatisering av beteendet inför något psykologiskt övermäktigt. Avskiljande av smärtsamma minnen o känslor (”vattentäta skott”). Ett slags avlägsnande från självet inför hotet om tillintetgörelse/ upplösning av självet. Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 Av-spjälkning kan ske till en eller flera psykologiska delar eller till olika kroppsliga funktioner Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Dissosiativa symtom hos barn Minns inte eller förnekar traumatiska eller smärtsamma händelser man vet har hänt. ”Försvinner bort” Snabba skiftningar i sin personlighet (ex blyg- utåtriktad, maskulin-feminin) Ovanligt glömskt eller förvirrat om saker det borde veta (ex namn på viktiga personer, tappar saker, går lätt vilse) Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 Dålig tidsuppfattning, kan t.ex. tro att det är morgon när det är eftermiddag, bli förvirrad över vilken dag det är eller när något hände. Starkt växlande kunskaper, färdigheter eller preferenser för t.ex. mat från dag till dag eller timme för timme. Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 Plötslig regression från åldersadekvat beteende. ”Svårfostrat” – ljuger, påverkas inte av förklaringar eller normal uppfostran. Talar om sig själv i tredje person eller kräver att bli kallad ett annat namn Snabbt skiftande kroppsliga klagomål Ovanligt sexuellt försigkommet Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 Drabbas av oförklarliga skador el skadar sig självt. Hör röster som talar till honom/henne. Mycket levande låtsaskamrat Intensiva utbrott av ilska utan synbar orsak Går ofta i sömnen Ovanliga nattliga upplevelser, trasiga leksaker mm som barnet inte kan redogöra för Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 Barnet talar hela tiden med sig själv eller har en annan röst eller grälar med sig själv Barnet har två eller flera tydliga och åtskilda personlighet som tar kontrollen över barnets beteende. Upprepande, icke bearbetande ,lek (också i PTSD) Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Dissosiativa symtom hos ungdomar Starka känslor de inte upplever som sina egna. Luckor i tiden Röster i huvudet Overklighetskänslor Känner inte igen sig själv i spegeln Kan få fysisk smärta att försvinna Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 Vet inte om saker verkligen hänt eller om de bara ”drömt”. Gör saker de vet är fel fast de eg. inte vill. Beter sig ibland som om de var en annan person. ”Väggar inuti mitt huvud”. ”Relationerna till min familj och vänner ändras plötsligt utan att jag förstår varför” Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 ”Min kropp känns som den inte tillhör mig” Mycket växlande färdigheter och prestationer. Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Differentialdiagnostik ADHD Beteendestörning Snabb-växlande bipolär störning Schizofreni eller annan psykos Krampsjukdomar Borderlinestörning Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 OBS! EMDR i behandlingen tycks vara ett kraftfullt verktyg med pat. Som trots allt har tillräcklig jagstyrka Säkerheten mycket viktig! Möjlighet till in-läggning, akutvård och medicinering vid behov!! Familjen behöver stöd! Viktig som del av säkerhetssystemet, men sätts också under stark press. Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005
Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005