Dissociation hos barn och ungdomar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
BARNETS ANDLIGA UTVECKLING Anna Ekvall & Magnus Sternegård
Advertisements

Hur kan jag vara viss om min tro?
Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
Ett fel på kvinnor.
En Dag i Ramadan Ramadan
Frågor som underlättar för ungdomar att testa sitt cannabisberoende/missbruk och sitt missbruksmönster.
Barnanpassad utredning
Att leva med multipel skleros
Novus Allmänheten om regional identitet i Dalarna (Del A) November Peter Blid Helena Björck Ida af Robson 2064.
”Jag har ställt en dörr öppen…”
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
FUNKTIONSSKATTNINGSSKALA
MBT i raketfart Per Wallroth MBT-teamet, Psykiatri Sydväst
Alla har inneboende.
BEANS NÖJD KUND INDEX (e-survey undersökning)
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Leg psykolog/leg psykoterapeut
JOHANNA BJÖRK
Från KARMA till NÅD “När man bestämmer sig för att åstadkomma det som är av ett kreativt inflytande – då är inte längre det väsendet under lagen av orsak.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Skolbarn i sex till tolv årsålder behöver tio till elva timmars sömn.
Diagnos – och sen då? BOF och Tejping i arbetet med familjens samspel efter en neuropsykiatrisk utredning av barnet.
Stora + Störst tal först. Stora additionstabellen Tanketips!
Malin Junerfält Mitt Syslöjdsarbete.
VAD ÄR HÄLSA/STRESS?.
Kriser.
Röd & Grön Zon I RÖD ZON Pratar jag till … DIG! I GRÖN ZON
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Vägen till lycka…..
Stora additionstabellen
Bemötande och behov ur ett psykologiskt perspektiv
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Ajattelee ja tuntee? Näkee? Sanoo ja tekee? Kuulee? KipupisteetOnnistumiset Tänker och känner? Hör?Ser? Säger och gör? SvårigheterFramgångar.
Grunderna - Från ett logiskt perspektiv André Bodin, Anders Edholm – 2011.
Vad är du för typ av person?
SEX och relationer Del 2. SEX och relationer Del 2.
Andligt ”DNA”.
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Vad vet ni om Freud?.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Hyväksymis- ja omistautumisterapia Acceptance and Commitment Therapy
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Brukarundersökning socialpsykiatri Kön 1. Man16 (44%) 2. Kvinna20 (56%)
Slappna av och må bra Barbro Bronsberg.
Linnéa. Gode Gud Jag skriver för att säga förlåt för att jag var arg igår när du ignorera mina böner och ingenting blev som jag ville.
Ordkunskap Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
GÅ I FÖRSVAR.
Behandlas varsamt! Spädbarn är otroligt starka men samtidigt mycket sköra Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg Lena Holmberg.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Schizofreni (kluvet sinne)
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
April 2009.
Idrottspsykologi.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Vackert om kvinnor Luta dig tillbaka och sätt på ljudet. Bildspelet sköter sig utan att du behöver klicka.
Nonviolent Communication
Verksam i primärvården i Östergötland
Bemöta personer som reagerar på trauma
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Presentationens avskrift:

Dissociation hos barn och ungdomar Margareta Friberg, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Föreläsning i Stockholm EMDR- föreningens årsmöte 15/4 2005 Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 ”Trauma,Memory and Dissociation” - Ed. J. Douglas Bremner & Charles A. Marmar,1998. ”Dissociation in Children and Adolescents - a developemental perspective – Frank W. Putnam, 1997 Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 ”Through the Eyes of a Child” – Robert H. Tinker & Sandra A. Wilson, 1999. ”The Developing Mind” – Daniel J. Siegel,1999. Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Dissociation –definition enl. DSM IV En störning av (”avbrott i”) de vanligtvis integrerade funktionerna av medvetande, minne, identitet eller perception av omgivningen. (Det kursiverade är min egen översättning !) Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Dissociation som försvarsmekanism Automatisering av beteendet inför något psykologiskt övermäktigt. Avskiljande av smärtsamma minnen o känslor (”vattentäta skott”). Ett slags avlägsnande från självet inför hotet om tillintetgörelse/ upplösning av självet. Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 Av-spjälkning kan ske till en eller flera psykologiska delar eller till olika kroppsliga funktioner Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Dissosiativa symtom hos barn Minns inte eller förnekar traumatiska eller smärtsamma händelser man vet har hänt. ”Försvinner bort” Snabba skiftningar i sin personlighet (ex blyg- utåtriktad, maskulin-feminin) Ovanligt glömskt eller förvirrat om saker det borde veta (ex namn på viktiga personer, tappar saker, går lätt vilse) Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 Dålig tidsuppfattning, kan t.ex. tro att det är morgon när det är eftermiddag, bli förvirrad över vilken dag det är eller när något hände. Starkt växlande kunskaper, färdigheter eller preferenser för t.ex. mat från dag till dag eller timme för timme. Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 Plötslig regression från åldersadekvat beteende. ”Svårfostrat” – ljuger, påverkas inte av förklaringar eller normal uppfostran. Talar om sig själv i tredje person eller kräver att bli kallad ett annat namn Snabbt skiftande kroppsliga klagomål Ovanligt sexuellt försigkommet Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 Drabbas av oförklarliga skador el skadar sig självt. Hör röster som talar till honom/henne. Mycket levande låtsaskamrat Intensiva utbrott av ilska utan synbar orsak Går ofta i sömnen Ovanliga nattliga upplevelser, trasiga leksaker mm som barnet inte kan redogöra för Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 Barnet talar hela tiden med sig själv eller har en annan röst eller grälar med sig själv Barnet har två eller flera tydliga och åtskilda personlighet som tar kontrollen över barnets beteende. Upprepande, icke bearbetande ,lek (också i PTSD) Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Dissosiativa symtom hos ungdomar Starka känslor de inte upplever som sina egna. Luckor i tiden Röster i huvudet Overklighetskänslor Känner inte igen sig själv i spegeln Kan få fysisk smärta att försvinna Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 Vet inte om saker verkligen hänt eller om de bara ”drömt”. Gör saker de vet är fel fast de eg. inte vill. Beter sig ibland som om de var en annan person. ”Väggar inuti mitt huvud”. ”Relationerna till min familj och vänner ändras plötsligt utan att jag förstår varför” Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 ”Min kropp känns som den inte tillhör mig” Mycket växlande färdigheter och prestationer. Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Differentialdiagnostik ADHD Beteendestörning Snabb-växlande bipolär störning Schizofreni eller annan psykos Krampsjukdomar Borderlinestörning Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005 OBS! EMDR i behandlingen tycks vara ett kraftfullt verktyg med pat. Som trots allt har tillräcklig jagstyrka Säkerheten mycket viktig! Möjlighet till in-läggning, akutvård och medicinering vid behov!! Familjen behöver stöd! Viktig som del av säkerhetssystemet, men sätts också under stark press. Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005

Margareta Friberg leg.psykolog, leg.psykoterapeut, 9 april 2005