Förmaksflimmer - Varför bry sej ?

En bild säger mer än tusen ord

Varför bry sej ? Det finns behandling ! Vanligt Farligt Sämre Livskvalitet Kostsamt för individ och samhälle Det finns behandling !

Varför får man flimmer?

Finns Gud ?

Förmaksflimmer - Varför bry sej ?

Prevalensen av förmaksflimmer ökar totalt sett, främst på grund av följande skäl: Åldrande befolkningar världen över Ökande prevalens av kronisk hjärtsjukdom Ökande prevalens av riskfaktorer för förmaksflimmer,t ex diabetes mellitus, BT Antalet sjukhusinläggningar på grund av förmaksflimmer har ökat med 60% under de senaste 20 åren2 9 2. Friberg J et al. Epidemiology 2003;14:666–72 9 9

Stroke är en vanlig komplikation till förmaksflimmer Utan preventiv behandling kommer i genomsnitt var tjugonde patient (5%) med förmaksflimmer varje år att drabbas av stroke Förmaksflimmer ligger bakom nästan var femte stroke och utgör den främsta orsaken till just embolisk stroke 10

Stroke är en allvarlig komplikation till förmaksflimmer Stroke pga förmaksflimmer är associerat med kraftigt ökad morbiditet och mortalitet Stroke pga förmaksflimmer är vanligen allvarligare än stroke av andra orsaker1 Jämfört med andra strokepatienter löper strokepatienter pga. förmaksflimmer högre risk att:2 Drabbas av uttalad svaghet i armar och ben Drabbas av kortikal skada (t ex afasi) Uppvisa nedsatt vakenhet Vara sängliggande vid intag på sjukhus Mortaliteten för patienter med förmaksflimmer är fördubblad jämfört med personer med normal hjärtrytm3 1. Savelieva I et al. Ann Med 2007;39:371–91; 2. Dulli DA et al. Neuroepidemiology 2003;22:118–23; 3. Benjamin EJ et al. Circulation 1998;98:946–52 11 11 11

Tid efter ischemisk stroke Förmaksflimmer är associerat med försämrad funktions-förmåga hos personer som överlevt en ischemisk stroke Starkt nedsatt funktionsförmåga* Tid efter ischemisk stroke Patienter med förmaksflimmer (n=30) Patienter utan förmaksflimmer (n=120) Andel patienter (%) 10 20 30 40 50 60 70 80 Akutfas 3 mån 6 mån 12 mån >40-årsuppföljning av 5 070 deltagare i Framingham-studien; *Barthel Index 12 Lin HJ et al. Stroke 1996;27:1760–4 12 12

Förmaksflimmer har allvarliga konsekvenser Förmaksflimmer (FF) är associerat med ett flertal allvarliga och potentiellt livshotande komplikationer, bland annat stroke,1,2 hjärstvikt2 och död2,3 Sjukhusinläggningar eller död av kardovaskulär orsak2 1.0 0.8 Kvinnor utan FF 0.6 Åldersjusterad händelsefri sannolikhet för överlevnad Män utan FF 0.4 Män med FF 0.2 Kvinnor med FF 0.0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Uppföljning (år) 1. Wolf PA et al. Stroke 1991;22:983–8; 2. Stewart S et al. Am J Med 2002;113:259–64; 3. Benjamin E et al. Circulation 1998;98:946–52 13 13 13

Årlig risk för stroke (%) Strokerisken kvarstår även vid asymtomatiskt/paroxysmalt förmaksflimmer Risken för stroke vid asymtomatiskt eller paroxysmalt förmaksflimmer är jämförbar med risken vid permanent förmaksflimmer1,2 Årlig risk för stroke (%) Observerad frekvens ischemisk stroke1 Strokerisk, kategori Låg Måttlig Hög 2 4 6 8 10 12 14 Intermittent förmaksflimmer Persisterande förmaksflimmer 1. Hart RG et al. J Am Coll Cardiol 2000;35:183–7; 2. Flaker GC et al. Am Heart J 2005;149:657–63 14 14 14

Vikten av att bedöma risken för stroke vid förmaksflimmer Den absoluta reduktionen av strokefrekvensen är störst hos patienter med störst risk för stroke Antitrombotisk terapi minskar risken för stroke hos patienter med förmaksflimmer men innebär även risk för blödningskomplikationer Risken för större blödning som komplikation till antitrom- botisk behandling är likartad oavsett risken för stroke För lågriskpatienter kan behandlingsvinsten vid oral antikoagulationsbehandling vara för låg för att överstiga blödningsrisken. van Walraven C et al. JAMA 2002;288:2441–8; van Walraven C et al. Arch Intern Med 2003;163:936–43 15 15 15

Uppskattad risk för stroke vid förmaksflimmer: CHADS2 Validerad med National Registry of Atrial Fibrillation (NRAF) Mest använda verktyget för att styra valet av antitrombotisk terapi CHADS2 riskkriterier Poäng Hjärtsvikt 1 Hypertoni Ålder >75 år Diabetes Stroke eller TIA (i anamnesen) 2 16 Gage BF et al. JAMA 2001;285:2864–70 TIA = transitorisk ischemisk attack 16 16

Uppskattad risk för stroke vid förmaksflimmer med CHADS2* 1 2 CHADS2-poäng 3 4 5 6 5 10 15 20 25 30 Årlig risk, strokefrekvens (%) * Point estimate m 95% KI 17 Gage BF et al. JAMA 2001;285:2864–70 17 17

3 Förmaksflimmer och dess komplikationer är associerat med avsevärda sjukvårdskostnader 23% I Sverige beräknas de sammanlagda årliga vårdkostnaderna för förmaks-flimmer till €708 miljoner (2007) Använda sjukvårdsresurser innefattade: 123 192 sjukhusinläggningar (26% med FF som primär diagnos) 80 855 klinikbesök (67% med FF som primär diagnos) Det som driver kostnaderna är direkta kostnader för komplikationer (54%) 3% 44% 54% 18% 29% Direkta kostnader för komplikationer 54% Direkta kostnader för sjukhusinläggning 18% Direkta kostnader för FF 13,3% Läkemedel 2,7% Indirekta kostnader 12% 18 Ericson et al. Eur J Health Econ 2010 online 18 18

Patienter med FF har sämre livskvalitet Utöver samhällskostnader medför förmaksflimmer sämre livskvalitet jämfört med andra typer av hjärtsjukdom Livskvalitet enligt SF-36, poäng SF-36, poäng Allmän hälsa funktionsförmåga Fysisk Fysiska kvarstående men Vitalitet välbefinnande Psykiskt Emotionella men Social funktion Smärta Förmaks-flimmer (n=152) Efter hjärtinfarkt (n=69) Friska personer (n=47) 20 40 60 80 100 SF = Short Form 19 Dorian P et al. J Am Coll Cardiol 2000;36:1303–9 19 19