Juridik: Inledning till studiet av rätten Mårten Schultz Juridiska fakulteten, Stockholms universitet

Dagens lektion Inledning: Vad är juridik? Systematiska preliminärer: Olika rättsområden Rättsstaten och dess grundvalar Lagstiftning och rättsbildning Rättskällorna Tolkning och metoder, juridiskt språkbruk Komparativrättsliga reflektioner

Inledning: Vad är juridik? Grundläggande begrepp, avgränsningar, etc.

Uttrycket “juridik” Vad betyder “juridik”? Studiet av och arbete med “rätten” Vad är “rätten”? Ett uttryck för totaliteten av en kategori av normer av ett särskilt slag, rättsliga regler och -principer

Vad är en jurist? Någon som arbetar med “juridik”. “Jurist” är inte en skyddad titel, vem som helst kan kalla sig jurist (jmf. advokater). Typiska juristyrken: Domare, åklagare, advokater, och - vill jag tro - rättsvetare Vanligare juristyrken: Fonus, affärsjurister, bolagsjurister, tjänstemän

Några inledande termer Fysiska och juridiska personer “Det allmänna”: Stat, kommun samt organ underställda stat eller kommun (myndigheter etc.) Balkar, rättsregler, rättsprinciper Dispositiv och indispositiv rätt Vem är den tredje mannen?

Rättens systematik.

Allmänt om rättens systematik Den svenska rättens systematik följer enbart till viss del lagstiftning: Systematiken följer av traditioner, vetenskapliga tolkningar och outtalade antaganden Många rättsområden består till stor del av oskrivna rättsregler Jmf. kontinentaleuropeiska rättsordningar: kodifikationer Vad innehåller “lagboken”?

Grundläggande distinktioner Offentlig rätt - privaträtt Offentlig rätt: Normer som reglerar förhållandet mellan privatpersoner (fysiska eller juridiska) och det allmänna, samt förhållanden mellan organ som är underställda det allmänna Privaträtt: Normer som reglerar förhållanden mellan privatpersoner Många lagar både offentligrättsliga och privaträttsliga

Offentlig rätt Offentlig rätt är med den ovanstående defintionen ett väldigt vitt begrepp. I praktiken brukar man ofta inskränka uttrycket till att bara omfatta statsrätt och förvaltningsrätt. Statsrätten: Regler om staten - grundlagarna, samt ex. vallagen Förvaltningsrätten: Regler om samhällets uppbyggnad i vid mening, Förv.L, KommL

Offentlig rätten i vid mening I vid mening så inkluderar offentligrätten även många andra rättsområden. Några viktiga områden är: Straffrätten (regler om brott och straff), processrätten (rättssystemets “spelregler”), skatterätten, etc.

Privaträtt Privaträtt ungefär samma som civilrätt Delas upp i familjerätt och förmögenhetsrätt Familjerätt (i vid mening): “Äktenskapsrätt” etc (ÄktB, samboL, partnerskap), föräldrarätt (inkl. även regler om god man etc., FB, m.m.), successionrätt (ÄB m.m.)

Förmögenhetsrätt Normer om egendomsförhållanden i den mån de inte reglerar förhållandet till det allmänna Viktiga rättsområden: Avtalsrätt, köprätt, skadeståndsrätt, fordringsrätt, etc. Allmän och speciell avtalsrätt

Obligationsrätt/sakrätt Inom förmögenhetsrätten skiljer man mellan obligationsrätt och sakrätt Obligationsrätt: Normer som hänger samman med avtal. Reglerar i princip förhållandet mellan två personer Sakrätt: Normer om egendomsförhållandens relation till tredjeman.

Obligationsrätten Handelsbalken från 1734 innehåller enbart ett fåtal regler som idag används Mängder med “mindre” lagar, ofta framtagna gemensamt i norden Avtalslagen, köplagen, konsumentlagarna, skadeståndslagen, gåvolagen, skuldebrevslagen, etc.

Särskilt om fast egendom Regler rörande fast egendom ges i jordabalken (JB) Vad är fast egendom? I JB finns regler om överlåtelse (köp, byte, gåva) av fast egendom, men även regler om hur fast egendom får användas (ex vid hyresrätter, 12 kap.) Behandlas ofta som ett separat ämne

Särskilt om immaterialrätt Immaterialrätter: Upphovsrätt, varumärkesrätt (känneteckensrätt), patent, mönsterrätt Regleras i särskilda lagar, ex. Upphovsrättslagen

Rättsstaten och dess grundvalar Grundlagarna m m

De svenska grundlagarna Regeringsformen 1974 Successionsordningen 1810 Tryckfrihetsförordningen 1949 Yttrandefrihetsgrundlagen 1991 Hur ändras en grundlag?

Regeringsformen Den (överlägset) viktigaste grundlagen: Ger reglerna för Sveriges uppbyggnad och hur det skall styras. Sveriges “konstitution” Regler om maktfördelning, riksdagens arbete, regeringens, domstolarnas etc. 2 kap. innehåller regler om rättigheter

Andra viktiga regler Europakonventionen EG-rätten

Lagstiftning och rättsbildning Hur blir juridikens normer till? Och hur upphör de att existera?

Terminologisk inledning Författning = övergripande begrepp på olika typer av rättsliga normer som ytterst kan härledas till riksdagens normgivningsmakt Viktigast: Lagar. Lagar består av normer stiftade av riksdagen Underordnad författning, delegerad normgivning: förordning (från regeringen), föreskrifter (från myndighet)

Lagstiftningen - en skiss Initiativ till lagstiftning tas (ofta från regeringen)  frågan utreds (antingen internt, inom regeringen eller externt, en utredning tillsätts)  utredningen utmynnar i ett motiverat förslag, betänkande (publiceras i Ds eller SOU)  remissyttranden inhämtas  lagrådet yttrar sig (ibland)  regeringen upprättar en proposition med förslag till riksdagen  riksdagen bereder ärenden i utskott  riksdagen fattar beslut  regeringen utfärdar (promulgerar) lagen, kungörs i SFS

Annan rättsbildning Kom ihåg: Lagstiftning är bara ett av flera sätt som juridiska normer kan komma till på Domstolarnas rättsbildning EG-rättens inflytande Sedvana, kutym

Var söker jag efter gällande rätt? Rättskällorna Var söker jag efter gällande rätt?

Rättskällor Lag och annan författning Förarbeten Praxis, främst från de högsta domstolarna (Högsta domstolen och Regeringsrätten) Sedvana, kutym (Doktrinen?)

Om rättskällorna Olika rättskällor har olika betydelse inom olika områden På straffrätten förutsätts i princip lag för att ett straffbud skall anses föreligga, enligt legalitetsprincipen På civilrättens område är ofta praxis en viktigare normkälla för att hantera enskilda fall Vissa rättsområden är helt utan lagstiftningen

Hur får jag kunskap om rättskällor? Författningar: Svensk författningssamling; i praktiken använder många de olika lagböckerna Praxis: Nytt juridiskt arkiv/RÅ Förarbeten: NJA II, men vanligare propositionerna som sådana, samt SOU/DS Sedvana? Ibland kodifierad, god revisionssed etc.

Tolkning, metoder, det juridiska språket

Tolkningsmetoder Bokstavstolkning och ändamålstolkning Analogislut och e contrario-tolkningar

Tolkningsprinciper Rättskällornas hierarki Författningars hierarki Speciallag och allmän lag

Juridiskt språkbruk Juridikens facktermer Juridisk stilistik Latin

Svensk rätt i komparativ belysning

Rättsfamiljer Kontinentala rättsordningar, common law och skandinavien mitt emellan? Främst civilrätten Andra rättsfamiljer?

Sverige och europeiseringen Förhållandet till EU EG-initierad lagstiftning och europarättens företräde Utmaningar för svensk rätt? Tolkning, etc.

Avslutande litteraturtips