Unga vuxna med självskadebeteende; effekter av Dialektisk beteendeterapi vid SU/Mölndal och SÄS/Borås psykiatri.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Psykiatri i primärvården
Advertisements

Vi vänder oss till kvinnor från 18 år som har Missbruks-/beroendeproblematik och någon eller några av följande problemområden: Svåra ångeststörning Personlighetsstörning.
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Psykologisk utredning
Suicidnära patienter – från kartläggning till antagna riktlinjer
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
”Bara” AS? Om tilläggsproblem hos vuxna med Aspergers syndrom
Personlighetsstörningar
Uppföljning vid psykossjukdom
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Livskvalitet och psykisk hälsa hos dem som nyligen fått permanent uppehållstillstånd. En forskningsstudie utförd vid Asyl- och Integrationshälsan i samarbete.
Handi i Centrum – ett samverkansprojekt mellan
Upptäckt och förebyggande verksamhet Göteborg 27 feb 2009 Sven Andréasson, docent Statens folkhälsoinstitut och Karolinska institutet.
Utredning och behandling av unga vuxna förstagångspatienter Partille Vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning SU/Mölndal.
Up modul 7 -Exponering Billy Larsson Leg psykolog Leg psykoterapeut
Beroende och den växande hjärnan
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Ätstörningsproblematik
Handi i Centrum – ett samverkansprojekt mellan
SAM Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom KBT Samordnare vid Arbetsmarknadsenheten.
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Inåtvända symptom barn & unga
Alkohol/droger och psykisk hälsa
SU - Psykiatri Livet efter omorganisationen
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Har personlighetsdiagnostiken någon klinisk betydelse?
Eva da Silva leg psykolog, metodutvecklare, FoU, SiS
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Dialektisk beteendeterapi
Område Psykiatriska specialiteters upptagningsområde
1.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Michael Karlsson leg psykolog
10 års erfarenhet i Sverige Långtidsbehandling för Svårt psykiskt störda missbrukare i Jönköpings kommun Ulf Eek Vårdenhetschef/samordnare.
Samsjuklighet Pascal Borgström, Marie Hagnell & Erling Thernström
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Vad är mentalisering? Joakim Löf Mikael Cleryd.
Psykosomatiska syndrom
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Formuläret Liv & hälsa år 2008 Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008 Margareta Lindén-Boström
Livsstil och återhämtning
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
UTSIKTEN 2.0 Psykiatrin Socialtjänsten Arbetsförmedlingen
Selfmutilation behaviour Self injourious behaviour Cutting
Lugnande läkemedel Bensodiazepiner Oktober 2015 Anna Petersson.
Linnea Roupé 18 April 2015 Syfte: Kunna se varningstecken och reagera när en människa är sjuk och i behov av psykiatrisk vård Hur? Överblick över vad.
Psykiatri i förändring Historia och spaning in i framtiden Eva Hellquist Lindström Verksamhetssamordnare Psykiatri Affektiva Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
PTSD och samsjuklighet hos kvinnor med beroende på Embla center Anna Rantzow.
Structured Clinical Interview for DSM disorders: SCID Stefan Winblad, fil dr, leg psykolog, Psykologiska institutionen Göteborg.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Psykisk ohälsa. Exempel på olika psykiska sjukdomstillstånd Psykos Vanföreställningar Dålig Verklighets- uppfattning Personlighetsstörning Affektiv störning.
Personlighetsstörningar Mimmie Willebrand Docent, leg psykolog.
Välkomna! presentation av Embla Center, Li Persson, socionom, föreståndare Embla Center ”PTSD och samsjuklighet”. Anna Rantzow, leg.
» Extra utsatt målgrupp » Samverkan » Samtidig behandling » Projektform.
Samsjuklighet Flera ”sjukor”/diagnoser samtidigt Beroendeperspektiv Tidigare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och svår psykisk störning (psyk sjukdom eller.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Depression hos barn och ungdomar
Vuxenpsykiatrin Helsingborg, Ängelholm och Landskrona
Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården
Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning
Suicidrisk-bedömning
Tramadolmissbruk bland ungdomar i Malmö
Suicidriskbedömning- ansvar och delegation
Anna Ohlis, överläkare, DBT-teamet BUP Stockholm,
Presentationens avskrift:

Marita Hällgren Leg. Psykolog, psykiatrisk mottagning Krokslätt, Mölndal

Unga vuxna med självskadebeteende; effekter av Dialektisk beteendeterapi vid SU/Mölndal och SÄS/Borås psykiatri

Medarbetare Marita Hällgren, SU/Mölndal Birgitta Lundgren-Pierre, SU/Mölndal Bodil Persson, SÄS Tommy Skjulsvik, SÄS

Finansiering av projektet med Regionala FoU-medel Västra Götalandsregionen

Handledare Curt Nyström

Personlighetsstörning Inom psykiatrin ökar andelen unga patienter med personlighetsstörningsproblematik karakteriserat av identitetsstörning, instabila relationer, separationssvårigheter, bristande impulskontroll, självdestruktivitet, suicidala handlingar, känslomässig labilitet, tomhetskänslor, periodisk ångest och/eller nedstämdhet. Patientgruppen har stor slutenvårdskonsumtion med täta inläggningar.

Syfte Studien syftar till att identifiera behandlingsframgång vid DBT och treatment as usual avseende symtomlindring, minskad suicid/självskade/riskbeteende, ökad funktionsnivå, förbättrat interpersonellt fungerande, ökad livskvalitet.

Urval Patienter som söker till psykiatrisk öppenvård inom SU/Mölndal och SÄS/Borås och som blir anmälda till studien av sin behandlare alternativt påbörjar DBT behandling

Inklusionskriterier Ålder 18 år och uppåt Kvinnor och män Diagnos emotionell instabil personlighetsstörning samt suicid/självskade/riskbeteende

Exklusionskriterier Patienten har tidigare deltagit i liknande behandling Pågående regelbundet missbruk Allvarlig pågående somatisk sjukdom som omöjliggör deltagande Allvarlig psykisk sjukdom som omöjliggör deltagande

Parametrar Boende Fullgjord utbildning Sysselsättning Försörjning de senaste 12 månaderna Aktuell försörjning Utövat våld Slutenvårdsdagar de senaste 12 månaderna Självskadebeteende de senaste 12 månaderna Suicidalt beteende de senaste 12 månaderna

Parametrar (forts) SCID-II (självskattning och intervju) M.I.N.I. (axel I diagnos) AUDIT (alkohol) DUDIT (droger) KABOSS-S (psykiatriska symtom) SUAS (suicidalitet) DSHI-9 (suicidalitet) DES (dissociation) IIP (interpersonella svårigheter) FFMQ (mindfulness) CORE-OM (psykisk hälsa: välbefinnande, problem, fungerande, risker) MANZA (livskvalitet) GAF (funktion och symtom) Närvaro ConSat (tillfredsställelse med behandlingen)

SCID-II baseline Bedömning av personlighetstörning m h a SCID-II intervju vid baseline Baserad på 10 patienter Y-axeln: Andel patienter (%) som uppfyller kriterierna för personlighetsstörningen X-axeln: fobisk, osjälvständig, tvångsmässig, passiv-aggressiv, depressiv, paranoid, schizotyp, schizoid, histrionisk, narcissistisk, borderline, anti-social personlighetsstörning

MINI baseline Axel I diagnos utifrån MINI intervju Baserad på 5 patienter Y-axeln: Andel patienter (%) som uppfyller kriterierna för respektive diagnos X-axeln: depression påg, depression tid, egentlig depressionsperiod med melankoliska drag påg, dystymi, suicidalitet, manisk episod påg, manisk episod tid, hypoman episod tid, paniksyndrom påg, paniksyndrom tid, agorafobi påg, social fobi påg, tvångstankar/tvångshandlingar påg, PTSD

MINI baseline Axel I diagnos utifrån MINI intervju (forts) Y-axeln: Andel av patienterna (%) som uppfyller kriterier för respektive diagnos X-axeln: alkohol beroende, alkohol missbruk, substans beroende, psykotiskt syndrom någonsin, psykotiskt syndrom påg, förstämningssyndrom med psykotiska drag någ, förstämningssyndrom med psykotiska drag påg, anorexi, bulimi, anorexi med hetsätning,GAD

Psykisk hälsa Baselinevärden för 12 patienter vid självskattning (CORE-OM) Välbefinnande=subjektivt välmående Problem/symtom=ångestproblem, depressionsproblem, fysiska problem, traumarelaterade problem Fungerande=fungerande i nära relationer, fungerande allmänt, fungerande socialt Risker=risker för egna personen, risker mot andra Medelvärde och standardavvikelse för icke-klinisk normgrupp, kvinnor: Välbefinnande: 1,17 0,74 Problem: 1,25 0,70 Fungerande: 0,91 0,56 Risker: 0,13 0,32

Depression, Ångest, Tvång, Borderline Symtom relaterade till depression, ångest, tvång samt borderline Baselinevärden för åtta patienter vid självskattning (KABOSS) Gränsvärde för uttalade symtom 33,3

Interpersonella problem Baselinevärden för sex patienter vid självskattning (IIP) Y-axeln: T-poäng (T-poäng > 70 indikerar svårigheter i relation till normer) X-axeln: dominerande/kontrollerande hämndlysten/självupptagen kall/avvisande socialt hämmad undfallande alltför tillmötesgående självuppoffrande påträngande/behövande totalt