Nationella riktlinjer för diabetesvården Centrala rekommendationer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1990
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Behandling med lipidsänkande läkemedel vid prevention av hjärt-kärl sjukdomar rekommendationen från workshop dec -02.
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Update om läkemedel för behandling vid typ 2 diabetes
diabetes prevention kungssten – dpk
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Läkemedelskommiteen Maria Thunander överläkare, Med Dr
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014
Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn
Livet efter gastric bypass
Är det väl använda pengar?
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Preventiv nefrologi på vårdcentralen
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Insulinbehandling Vid typ II-diabetes.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Sjukgymnastik för äldre personer
REHSAM-3 i Norrbotten Interaktiv,web-baserad smärtrehabilitering med coaching jämförd med multimodal rehabilitering
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor Välkommen!
Förslag till prevention och behandling av övervikt och fetma i Landstinget Kronoberg Delrapport 1. Obesitasbehandling barn och ungdomsmed kliniken.
Carolinaprojektet - ett utvecklingsprojekt inom Allmänpsykiatrin i Uppsala.
/1 Landstinget Kronoberg 2009 – 2015 Strategisk utvecklingsplan, delrapport april 2009.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
en modell att arbeta hälsofrämjande i ett vårdvalssystem
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
För dig som har typ 2-diabetes
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Uppdatering nationella riktlinjer för Diabetesvården
Hälsa.
Välkommen till ett bildspel om
Utbildning Diabetes Maria Thunander, Stephan Quittenbaum, Olof Cronberg. Karin Johansson.
Barn Obesitas Register I Sverige
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder TOBAK Agneta Hjalmarson leg.psykolog, docent Mottagningen för tobaksavvänjning Sahlgrenska.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
SBU-rapporter.
Palliativ vård och samordning
SBU-rapport Behandling av depression hos äldre Medicinsk grupp Äldre
AVGRÄNSNIGNAR Läkemedelsbehandling-ej grundbehandling KOL Astma: läkemedelsbehandling endast ej välkontrollerad. Vissa undergrupper barn och gravida.
Diabetes ALK-dag Maj 2015 Marianne Gjörup.
Personcentrerad vård – individuell målsättning i diabetesvård
AT-dag diabetes Diabetesfoten.
Nya Nationella Riktlinjer för Diabetesvården 2015, - nya rekommendationer för diagnostik av graviditetsdiabetes, -och övrigt nytt på diabetesområdet Medicinska.
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
Befolkningsprognos – färre ska försörja fler
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
5 När är det dags att uppsöka läkare?
Bodil Eckert Överläkare, Endokrin, Lund
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Utvärdering diabetesvård
Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes Behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från Läkemedelsverkets expertmöte 1-2 februari.
Slutlig version publicerad i april 2014
Rökstopp i samband med operation
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen.
HJÄRTSJUKVÅRD 2018 Sydöstra sjukvårdsregionen
Presentationens avskrift:

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes Hälso- och sjukvården bör genomföra opportunistisk screening för diabetes hos individer som löper ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes, främst med målet att erbjuda livsstilsbehandling (prioritet 3). Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för studier genomföra screening för diabetes i en allmän befolkning utan riskfaktorer för diabetes (FoU). 2

Hälso- och sjukvården bör Screening, prevention och levnadsvanor Personer med ökad risk för typ 2-diabetes: strukturerade program för intensiv påverkan på levnadsvanor Hälso- och sjukvården bör erbjuda strukturerade program för intensiv påverkan på levnadsvanor till individer som löper ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes och systematiskt följa upp vikt, blodglukos och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (prioritet 4). 3

Hälso- och sjukvården bör Screening, prevention och levnadsvanor Graviditetsdiabetes – prevention av typ 2-diabetes Hälso- och sjukvården bör efter genomgången graviditetsdiabetes ge allmän rådgivning om livsstilsbehandling och systematiskt följa upp vikt, blodglukos och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (prioritet 3). 4

Förebyggande av diabeteskomplikationer Läkemedel vid högt blodtryck och höga blodfetter Hälso- och sjukvården bör vid blodtrycksbehandling i första hand ordinera ett eller flera läkemedel ur grupperna (prioritet 1). ACE-hämmare Betablockerare Kalciumblockerare Tiaziddiuretika vid läkemedelsbehandling av förhöjda kolesterolvärden hos patient med typ 2- respektive typ 1-diabetes i första hand ordinera generiska statiner för primär prevention (prioritet 2 respektive 4). beakta risken för ogynnsamma effekter av många läkemedel, särskilt hos den äldre patienten. 5

Hälso- och sjukvården kan Förebyggande av diabeteskomplikationer Läkemedel vid högt blodtryck och höga blodfetter Hälso- och sjukvården kan använda ARB vid intolerans för ACE-hämmare men bör inte använda ARB som förstahandsläkemedel vid högt blodtryck (prioritet 10). 6

Förebyggande av diabeteskomplikationer Rökstopp Hälso- och sjukvården bör erbjuda kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prioritet 1) och vid behov komplettera med nikotinersättningsmedel (prioritet 2). Hälso- och sjukvården kan ordinera vareniklin eller bupropion då kort rådgivning och nikotinersättningsmedel inte varit tillräckligt (prioritet 7). 7

Förebyggande av diabeteskomplikationer Fysisk aktivitet Hälso- och sjukvården bör erbjuda råd och stöd för ökad fysisk aktivitet till patienter med typ 2- respektive typ 1-diabetes (prioritet 1 respektive 3). 8

Förebyggande av diabeteskomplikationer Intensivbehandling vid typ 1-diabetes Hälso- och sjukvården bör vid behandling av typ 1-diabetes ha som målsättning att nå bästa möjliga blodglukosnivå genom intensivbehandling (prioritet 1). Denna målsättning bör man modifiera med hänsyn till: risken för alltför låga blodglukosvärden (hypoglykemi) nedsättning av livskvalitet eller annat som skulle kunna tänkas påverka patienten negativt 9

Förebyggande av diabeteskomplikationer Intensivbehandling vid typ 2-diabetes Hälso- och sjukvården bör från debuten av typ 2-diabetes utan känd hjärtkärlsjukdom ha som målsättning att nå bästa möjliga blodglukosnivå (HbA1c) genom intensivbehandling (prioritet 1). Denna målsättning bör man modifiera med hänsyn till: risken för hypoglykemi förväntad återstående livslängd annan sjukdom kraftig viktuppgång nedsättning av livskvalitet Hälso- och sjukvården kan vid typ 2-diabetes med längre varaktighet eller med känd hjärtkärlsjukdom ha som målsättning att nå bästa möjliga blodglukosnivå genom intensivbehandling (prioritet 5). 10

Förebyggande av diabeteskomplikationer Ögonbottenundersökning vid typ 2-diabetes Hälso- och sjukvården bör göra ögonbottenfotografering vart tredje år vid typ 2-diabetes utan ögonbottensjukdom (prioritet 1). Hälso- och sjukvården bör inte rutinmässigt göra ögonbottenfotografering vartannat år vid typ 2-diabetes utan ögonbottensjukdom (prioritet 10). 11

Omvårdnad Utbildning Hälso- och sjukvården bör erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 2-diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens (prioritet 3). erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 1-diabetes (prioritet 4). Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 2-diabetes med stöd av personer utan pedagogisk kompetens (icke göra). 12

Omvårdnad Kulturellt anpassad diabetesvård och utbildning Hälso- och sjukvården bör erbjuda utbildning som tar hänsyn till kulturell bakgrund i grupp till personer med diabetes och annan kulturell bakgrund (prioritet 4).

Omvårdnad Motivationshöjande samtal Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda motivationshöjande samtal enligt MI-metoden till personer med diabetes för att förbättra glukoskontrollen (icke göra). 14

Omvårdnad Egenmätning av blodglukos Hälso- och sjukvården bör erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till insulinbehandlade patienter (prioritet 1). erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2- diabetes som inte behandlas med insulin vid speciella situationer såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte (prioritet 3). Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin (icke göra). 15

Glukoskontroll Läkemedel vid typ 2-diabetes Hälso- och sjukvården bör vid läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes ordinera metformin som förstahandsval om inte intolerans eller kontraindikationer föreligger (prioritet 1). vid läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes ordinera SU eller insulin som andrahandsval (prioritet 4). Hälso- och sjukvården kan vid läkemedelsbehandling av typ-2 diabetes ordinera meglitinider som monoterapi eller som tillägg till andra läkemedel (prioritet 8). vid intolerans för andra läkemedel ordinera pioglitazon eller akarbos (prioritet 9). vid läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes ordinera rosiglitazon, exenatid eller DPP4-hämmare i kombination med andra glukossänkande läkemedel som tredjehandsval (prioritet 10). 16

Glukoskontroll Insulinbehandling vid typ 2-diabetes Hälso- och sjukvården bör vid insulinbehandling av typ 2-diabetes välja NPH-insulin, kombinationsinsulin eller måltidsinsulin med eller utan NPH-insulin som förstahandsval (prioritet 3). välja långverkande insulinanaloger om behandling med NPH-insulin ger upprepade hypoglykemier (prioritet 3). Hälso- och sjukvården bör inte välja långverkande insulinanaloger (insulin glargin och insulin detemir) som förstahandsval (prioritet 9). 17

Glukoskontroll Insulinpump Hälso- och sjukvården bör pröva insulinpumpsbehandling till personer med typ 1-diabetes som har återkommande hyper- och/eller hypoglykemier (kraftigt svängande blodglukos) (prioritet 4). Hälso- och sjukvården kan pröva insulinpumpsbehandling även utan kraftigt svängande blodglukos och återkommande allvarliga hypoglykemier för att uppnå målen för god glukoskontroll när flerdosbehandling varit otillräcklig (prioritet 5). i undantagsfall erbjuda insulinpump till personer med typ 1-diabetes och stabil glukoskontroll (prioritet 10). 18

Diabetes och graviditet Glukoskontroll och kosttillskott Hälso- och sjukvården bör verka för att uppnå målet bästa möjliga glukoskontroll inför graviditet hos kvinnor i fertil ålder med typ 1- eller typ 2-diabetes (prioritet 1) verka för att kvinnor med typ 1- eller typ 2-diabetes som planerar att bli gravida intar folsyra (prioritet 2). 19

Diabetesfoten Multidisciplinärt fotteam Hälso- och sjukvården bör vid allvarliga fotproblem, som svårläkta fotsår och/eller infektioner samt fotdeformiteter, erbjuda behandling och diagnostik hos ett multidisciplinärt fotteam med specialistvård, primärvård och hemsjukvård i samverkan (prioritet 1). 20

Diabetesfoten Fotsår Hälso- och sjukvården bör erbjuda regelbunden screening för att upptäcka tecken på känselnedsättning på grund av diabetisk nervskada, palpation av fotpulsar och inspektion av fötter för att upptäcka felställningar i foten vid diabetes (prioritet 2). erbjuda preventiv fotterapi vid diabetes, när risken för fotsår bedöms som hög på basen av enkla screeningundersökningar (prioritet 2). erbjuda ortopedteknisk behandling med skor eller fotbäddar till individer som bedöms ha hög risk att utveckla fotsår på grund av felställningar i foten (prioritet 2). 21

Övervikt och fetma Läkemedel Hälso- och sjukvården kan vid typ 2-diabetes med övervikt eller fetma (BMI över 28 kg/m2) ordinera orlistat som tillägg till livsstilsbehandling (prioritet 7). Hälso- och sjukvården bör inte vid typ 2-diabetes med övervikt eller fetma (BMI över 27 kg/m2) pröva sibutramin vid intolerans för orlistat (icke göra). 22

Övervikt och fetma Kirurgi Hälso- och sjukvården bör erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2-diabetes med svår fetma (BMI över 40 kg/m2) (prioritet 4). Hälso- och sjukvården kan erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2-diabetes med fetma (BMI 35 – 40 kg/m2) och svårigheter att uppnå glukos– och riskfaktorkontroll (prioritet 7). 23