Antagningssystemet – finns det någon räddning? NUAK 19 september 2011 Jörgen Tholin, Högskolan på Gotland

Krav på ett antagnings- och urvalssystem  Effektivt utifrån såväl student- som systemperspektiv  Tydligt, överblickbart och förutsägbart  Rättvist för olika grupper av sökande  Fritt från negativa konsekvenser på andra utbildningar  Hållbart över tid

Nuvarande system  Betyg (sedan tidigt 1800-tal?)  Högskoleprovet (1977)  Av högskolans styrelse beslutade urvalsgrunder (2003) … samtliga? behäftade med mer eller mindre allvarliga problem

Betyg  Varierar mellan lärare, skolor, huvudmän och över tid  Meritpoäng försämrar prognosförmågan  Komplettering försämrar prognosförmågan  Olika betygssystem  Kvinnor får högre betyg än män vid samma resultat på nationella prov. (Motsvarande skillnader har inte påvisats vad gäller etnicitet eller klass.)

Högskoleprovet  Dålig (ibland obefintlig) prognosförmåga  Går att ta provet under gymnasietiden  Möjlighet till upprepat provtagande - bästa resultatet räknas  Gynnar äldre svenska män med hög social bakgrund  Omfattande användning av resultatet

Särskilt urval och av högskolan fastställt urval  Högskoleprov och/eller konkurrenskompletterade betyg används ofta som första steg i ett flerstegsurval  Oklara regler skapar osäkerhet  Utformning och genomförande kräver hög kompetens  Utformning och genomförande är resurskrävande för enskilda lärosäten.

Urvalsgrupper Nya urvalsgrupper har introducerats: -Högskoleprov inklusive arbetslivserfarenhet -Kompletterade betyg -Folkhögskolebetyg -Utländska betyg Med olika, mer eller mindre väl övertänkta argument, har: -Högskoleprov inklusive arbetslivserfarenhet tagits bort -Utländska betyg har modifierats genom att vissa utländska betyg åter har inkluderats i den reguljära betygsgruppen. Systemet har blivit oerhört komplext och ogenomträngligt med förändringar ofta initierade vid sommarens nyhetstorka.

Vad göra?  Tiga och lida?  Antagning och urval till lärosätena?  ”Antagning- och urvalsriksbank”?

Grundläggande behörighet Problem:  Gymnasieskolans yrkesprogram ger inte grundläggande behörighet - endast möjligt genom individuellt val och/eller utökat program  Behörighetskompletterade och reguljära betyg värderas inte lika  Det är tveksamt att den grundläggande behörigheten, som den är definierad, är nödvändig för all högskoleutbildning  Det är tveksamt om betygsnivån G för behörighet är väl avvägd

Särskild behörighet Problem:  Att inordna högskolans utbildningar inom 17 områdesbehörigheter är svårt att förena med nödvändighetsprincipen  Förändringar över tid och olikheter mellan lärosäten i förkunskapskraven skapar otydlighet och svårigheter för studenter att planera för högskolestudier  Behörighetskompletterade och reguljära betyg värderas inte lika  Det innebär betydande svårigheter att uppnå särskild behörighet för elever inom gymnasieskolans yrkesprogram – endast möjligt genom utökat program.