SWEREF 99 det nya tar över efter det gamla

TOPOBASE användarförening Agenda Inledning (Christian Andersson) Generellt från arbetsgruppen för SWEREF 99 (Leif Carlsson) Tillvägagångssätt och erfarenheter Oskarshamns kommun (Leif Carlsson) Tillvägagångssätt och erfarenheter Ängelholms kommun (Christian Andersson) Information från Lantmäteriet (Leif Wikman) Frågor / diskussion START MÖTE Några generella detaljer och förhållningsregler m.m. Jag får börja med att dra något om Telefonmötesetik. Inga telefoner som ringer, sätt gärna på sekretes när ni inte pratar m.m. Mitt namn och att jag är en av presentatörerna och ordförande för konferensen Övrig allmän presentation av föredragshållare – Ni får själva lägga till under eran tur Oskarshamn fokusera mer på mätning Ängelholm fokuserar mer på transformation Lantmäteriet visar vad Lantmäteriet gör och deras roll Kommuner som deltar ej varje namn Hoppas tekniken ska fungerar Släpar något eller det går för fort, både vad gäller samtal och visning, måste ni säga till Jag kommer att sköta powerpointen därför kommer ni höra från de andra föredragshållarna när det ska vändas Frågor kan ni gärna anteckna så tar vi dessa i slutet Ni kan inte se denna webbpresentation som något mer än orientering sett ur olika kommuners perspektiv. Orienteringen är ett tillfälle för att få en bild av hur andra kommuner gjort och samtidigt få möjlighet att ställa frågor. Ingenting är exakt hur man ska göra utan ni får snappa upp det som passar er organisation. Eftersom webbkonferensen är just en orientering kommer det inte ges någon fakta eller information i utbildningssyfte angående referenssystemet eller dyl. Den kan ni inhämta från Lantmäteriets hemsida http://www.lantmateriet.se/refsys

TOPOBASE användarförening Leif Carlsson Oskarshamns kommun

Gemensamt projekt Sweref 99 för Topobase-kunder Målsättning: * Gemensamt verka för att Tekis tog fram ett transformationsverktyg anpassat för Topobase och med de funktioner vi önskade * Redovisa erfarenheter från deltagande kommuner till övriga Topobase-kunder Deltagare: Oskarshamns kommun Ängelholms kommun (Värnamo kommun) Ing-Britt Sjösten, Jan Elofsson Tekis Lantmäteriet Sponsor: Topobase användarförening Denna webb-visning är ett komplement till arbetsgruppens redogörelse

Aktiviteter i gruppen 24 oktober 1:a mötet (telefonmöte) i ”Tekis-gruppen”. Kommunerna, Tekis, Lantmäteriet 6 december Arbetsmöte i Nässjö. Tekis och kommunerna. Kravspecifikation av transformationsverktyg. Genomgång av all data som ska transformeras 9 januari Möte i Topobase-gruppen inför mötet 16 januari (telefonmöte) 16 januari 2:a mötet (telefonmöte) i ”Tekis-gruppen”. Kommunerna, Tekis, Lantmäteriet 15 februari Möte i Stockholm om Tekis-Trans. Visning av nästan färdig produkt. Mars Ängelholm och Oskarshamn ställer sina databaser till förfogande för tester. Christian Andersson bollplank vid testkörningar. (”buggletare”) Vecka 15 Ängelholm går över Vecka 16 Oskarshamn går över Hösten 2007 Rapporten färdig. Webb-information.

Varför skulle vi byta koordinatsystem? Vi får ett och samma koordinatsystem för både storskalig och småskalig geografisk information Vi får ett system som är anpassat till mätning med GPS Underlättar överföring av data mellan olika aktörer Upprätning och förbättring av befintligt nät Stomnätet behöver inte underhållas lika mycket Lantmäteriet skiftade till Sweref 99 i början av 2007 Knappt 20 kommuner av 290 har bytt till Sweref 99

Vem påverkades och vad påverkades av koordinatsystembytet Alla förvaltningar och andra företag som hanterar lägesbunden information: Samhällsbyggnadskontoret, Tekniska kontoret, Räddningstjänsten, kommunala bolag…. Alla databaser som innehåller koordinater Alla system som innehåller koordinater ex. Ecos, FIR, KID, VABAS…. Alla digitala och analoga produkter såsom detaljplaner, nybyggnadskartor, ledningskartor, dwg, shp…… Koordinaterna kan inte härledas till gamla dokument utan att transformeras först

Krav på transformationsprogramvara Transformation av Topobase 2 baser Transformation av Tekis produkter ex. Ecos Transformation av filer med geografisk information (dwg, shp, .) Transformation av flera koordinatsystem i samma bas Enkelt gränssnitt (utseende) Möjlighet för batchkörning

SWEREF 99 Topobase användarförening Erfarenheter från Oskarshamns kommun Kart och Planavdelningen

Kartsystem: Topobase 2 Gis-system: ArcMap Webbsystem: ArcIms Internetsystem: Inget Lite fakta om Oskarshamn Kommunen: 27 000 inv Centralorten 17 000 imv 4 tätorter ung. 1 000 inv vardera 1000 km2 Kart- och Planavdelningen 2 mätningsingenjörer 1 mätningstekniker 1½ karttekniker chef gis-ingenjörer Planerare

Viktigaste anledningen för byte av koordonatsystem 2,5 gon V region 6 Områden med storskaligt kartverk 2,5 gon V 1938/1966 Problem 2 koordinatsystem i samma databas 3 koordinatsystem i kommunen ej anpassat till GPS-mätning utbyte av information med andra felkällor All data som var Kommuntäckande var i RT90

Historien Våren 2005 Bestämde oss för att gå över till Sweref 99 i plan men vara kvar i RH70 i höjd mäta transformationspunkter när tid fanns Våren 2006 Konstaterades att efter ett år hade endast ett fåtal punkter mätts in. Aldrig bli klara. Juni 2006 Bestämde oss för att bedriva övergången i projektform. Mycket viktigt beslut. September 2006 Beslut i KS och start på mätningen av transformationspunkter April 2007 Övergång till Sweref 99

Vad behövde göras: Detaljerad plan och tidsplan för genomförandet Inmätning med GPS (RTK-mätning) av ett antal punkter (ca 20 st.) för att komplettera Rix95- sambandet och få en bra grund för GPS-mätningen. Inmätning med GPS (RTK-mätning) av ca 150-200 punkter för att ta fram det transformationssamband och restfelsmodell som ska användas vid transformationen Beräkningar och analys av mätningarna. Utfördes av Henrik Nilsson med rådgivning av Lantmäteriet Information till berörda Transformationer. Ändring i alla system såsom Ecos, Vabas etc…och transformering av alla gis-filer, främst dwg och shp

Detaljerad plan och tidsplan för genomförandet September Beslut i KS Inledande mätningar SWEREF 99 – seminarium i Kalmar Bengt Andersson, Lantmäteriet i Oskarshamn för information och undervisning av Henrik på Lantmäteriets programvaror. Uppstart av interkommunalt projekt Oktober, November Planering och mätning av punkter. Detaljerad tidsplan för mätningarna. Lånat instrument. Analys av mätningarna  Nya mätningar December, Januari Identifiering av allt som ska transformeras Information till andra förvaltningar, bolag och företag Mars Ny lagringsstruktur på GIS-servern April Övergång till Sweref 99

Varför ? Beslut i Samhällsbyggnadsnämnden 21 juni Beslut i Kommunstyrelsen 19 september att byte till Sweref 99 Varför ? Stora ekonomiska värden Centralt beslut i kommunen Inget resonemang om och varför med övriga förvaltningar Arbetsro

Planering av mätningarna En mätningsingenjör ”helt” bortkopplad från mätningarna för att sköta ordinarie jobb Hyra av GPS (Trimble R8) i 3 månader Grovplanering inne med hjälp av karta eller ortofoto. 800-1000 meter mellan punkterna tätare om man vet om svagheter Inom vissa områden rekades i terrängen innan mätningar Vid problem att hitta lämpliga punkter kan excentriska punkter användas

Detaljplanering av GPS-tiden Oktober-december Peter (mätningsingenjör) körde ordinarie produktion. Henrik (mätningsingenjör) mätte Sweref och analyserade + lite ordinarie produktion Bengt (mätningstekniker) mätte Sweref + ordinarie produktion Eva (karttekniker) mer på fältet än normalt för ordinarie produktionen Anders (gis-ingenjör) mätte Sweref Leif (gis-samordnare) mätte Sweref

Ortofoton i planeringen

GOOGLE EARTH I PLANERINGEN

Mätningstekniskt Nätverks-RTK 2 x 10 mätningar med minst 4 timmar emellan Mätning på omkring 160 punkter, vilket motsvarar 4 procent av stomnätet Tidsåtgång: ca 2,5 timmar per punkt (planering, transport, mätning)

Kristdala, ca 1000 invånare Utbyggnad av stomnät i 3 etapper Analys av mätresultat Kristdala, ca 1000 invånare Utbyggnad av stomnät i 3 etapper

Rix95, 3 punkter

Etapp 1: 8 punkter Totalt: 11 punkter

Restfelsvariationsbild

Etapp 2: 10 punkter Totalt: 21 punkter

Borttag av 1 punkt Totalt 20 punkter X

SYSTEMBYTE VECKA 16 Transformation: 2 kartadatabaser (primärkarta, vabas) 1 ärendehanteringssystem (ecos) ung. 8000 filer (shp, dwg) ändring av alla webbtjänster Kontroll: mätning av slumpvis utvalda stomnätspunkter

SKÖNT ATT VARA I SWEREF 99 SLUTREFLEKTION: STORT ENGAGEMANG POSITIVT MED HELA PROCESSEN HOS OSS POSITIVT MED KOMMUNSAMARBETET OCH SAMARBETET MED TEKIS OCH LANTMÄTERIET BRA RESULTAT SKÖNT ATT VARA I SWEREF 99

TOPOBASE användarförening Christian Andersson Ängelholms kommun

Ängelholms kommun Invånare: 39 721 st. (2007-09-18) Yta: 480 km2 (Hav: 57 km2, Land: 423 km2) KFF (kommunal förrättningsförberedande) Samarbete med Båstads kommun Personal inom MBK-avdelning 5 st. Mätningsingenjörer 3 st. GIS-ingenjörer (+ 2 st. andra verksamheter) 2 st. Karttekniker START ÄNGELHOLM Jag startar också med lite kommundata för relation till er egen kommun Ängelholms uppstart till SWEREF 99 Eftersom det i stort sett inte fanns någon som gått över var det svårt att få projektet greppvänligt. Kändes svårt att förstå omfattningen. Därför hoppas jag, för er skull som inte gått över, att presentationen kan ge er något av en verklighetsuppfattning och struktur av projektet. Förhoppningsvis täcka in andra perspektiv där frågor varit obesvarade. Presentationen kommer inte representera på något sätt ”DET ENDA” sättet en övergång kan göras. Utan hur Ängelholm gick tillväga och vilka problem som uppstod på vägen. Förhoppningsvis ser ni något bra som ni kan använda er av samtidigt som det är mycket ni redan vet. Kanske kommer ni även känna igen er beroende på hur långt ni kommit o processen.

Geodetisk bakgrund Koordinatsystem Innan byte: Ängelholms lokala Relaterat till: RT R01 5 gon V 62:-1 Stomnätsepoker 1972 – Kommunsammanslagning 1995 – SKAN 95 2007 – SWEREF 99

Systemteknisk bakgrund Microsoft Excel Access Oracle Database 9.2 Enterprise Edition Spatial Autodesk Map 3D 2006 MapGuide 6.5 (kommer MapGuide Enterprise) Topobase 2 (C-Plan) (kommer Autodesk Topobase 2008) Tekis TEFAT-Webb (FIR, ADRESS, KID) WINBÄR Tekis WebGIS MapGuide OVK CORE LTF ECOS VABAS Duf

tillvägagångssätt och erfarenheter - SWEREF 99 13 30 - - Ängelholms lokala - Ängelholms kommuns tillvägagångssätt och erfarenheter vid övergång

Agenda Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Som sagt i inledningsskedet kommer presentationen inte innehålla någon teoretisk fakta eller utbildning av referenssystemet i allmänhet eller specifikt SWEREF 99. Sådant material har Lantmäteriet tagit fram och publicerat på Internet, materialet är bra och heltäckande och bör läsas för djupare förståelse. Personligen tyckte jag det saknades perspektiv från kommunernas sida, av förklarliga skäl, för en realistisk koppling. Det känns annars många gånger abstrakt. För att få något av en struktur kommer jag berätta om våra erfarenheter utifrån agendan framför er. Hoppas det kommer att bli bra.

Initiering HÖSTEN 2005 Lantmäteriet – stärkning av information under 2005 Gedigen information lättillgänglig på Internet Byte bygger på frivilligt genomförande Fastställde ett övergångsdatum Regional MBK-träff hösten 2005 Presenterades generell projektplan Värdkommunskoncept Övergång i fas med Lantmäteriet (strax efter Lantmäteriets övergång) MBK-ansvariga och drivande personer är vunna Förståelse för nyttan som genereras på lång sikt Beredda på att avsätta tid – hur mycket och vem? Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion När förstod Ängelholm att detta var något vi skulle genomföra! Lantmäteriet har flaggat för referenssystemet i olika sammanhang. Alla eller i alla fall de flesta kände till det men inte vad det innebar i praktiken. Innan hösten 2005 var informationen från Lantmäteriet angående SWEREF 99 sparsmakad. Tror inte någon hade börjar fundera så mycket på det, inte vi i alla fall. Lantmäteriet gick så småningom ut med ett övergångsdatum, övergång efter årsskiftet 2006/2007 (januari/februari). För Ängelholms del aktiverades maskineriet efter ett regionalt MBK-möte hösten 2005. Där i stort sätt alla Skånska kommuner deltog och samtidigt som Lantmäteriet var inbjudna. Presenterades en tänkt grov projektplan för övergång i samband med Lantmäteriet. Inledde även projekt efter värdkommunskonceptet som visast sig vara lyckat i många andra sammanhang. Lantmäteriet förespråkar en övergång men bygger på ett frivilligt deltagande. I stort sätt två, jag och en annan, som beslutade om projektgenomförande. Resten litar på oss vilket kanske kan skrämma en. Anledningen är bristande kännedom inom ämnet.

Initiering Ängelholms motiv Ängelholms starkaste motiv Ängelholms motiv * Stora spänningar i det dåvarande lokala systemet * Varit på gång länge i.o.m. SKAN 95-projekt * Regionalt projekt Skånekartan * Befintligt utbyte med Lantmäteriet som även ökar * Främjar och förespråkar utveckling Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Generella motiv * Datautbyte i allmänhet (samverkan) * Minska fel vid transformeringar * Satellitmätning (GNSS) * Minimera antalet koordinatsystem * Ingen eventuell dubbellagring Fem zoner med spänningar emellan som var kända av erfarenhet

Förankrat endast inom avdelningen! Initiering Förankring Antagande * Projektkostnaden ryms inom den egna budgeten * Bristande kunskap inom ämnet hos andra * Komplicerar projektet med ytterligare beslutsfattare * God kännedom över påverkade verksamheter * Garderar med löpande och utförlig information Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Antaganden En avgörande faktor var om projektet skulle rymmas i budgeten. Bedömningen gjordes att det var möjligt, t.o.m. utan problem (kostnadskalkyl från Sjöbo kommun som hamnade strax över 100.000:-). Annars hade det krävts en annan förankring. Ville inte låta för många tycka till för att riskera personer som tycker till bara för tyckandes skull. P.g.a. alla GIS-projekt som löpt över tiden hade vi god kännedom av vem som kunde bli påverkad. Driftar även den databashanterare som de flesta applikationer använder sig av. För att eliminera eventuella risker och se till så att vi inte missar något var vi noga med informationen och transparensen. Ständigt löpande riktad information samtidigt med generella kanaler. Ängelholms förankring ligger först och främst hos ansvariga och då drivande personer. Ville dock förankra och se till så att alla på avdelningen var med på att byta koordinatsystem eftersom många av dem blir berörda genom ändrade arbetsuppgifter. Förankringen skedde med andra ord endast på avdelningsnivå (avdelningschefs godkännande). Det var personer här som ev. får temporärt ändrade arbetsuppgifter. Hur eventuell förankring görs hos olika kommuner beror förmodligen mycket på kutym och vilken omfattning projekt har. Min personliga känsla är att ett projekt som detta hamnar precis i skarven mellan hur mycket man tror sig behöver underbygga projektet i organisationen. Beroende av hur verksamheten drivs och hur vanligt andra större utvecklingsprojekt drivs Förankrat endast inom avdelningen!

Transformationsprogram Planering Projektledare – inte till en början Grov planering – följde förslaget från MBK-möte Detaljplanering inom projektdelar Viktigt att relativt snabbt spika övergångsdatum - svårt Närmare övergångsdatum mer detaljerad tidplan Planen utvidgades med transformationsprogram Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Projektledare - utsågs ej till en början. Var ingen direkt som kände att de ville hålla i något som tillsynes kändes komplext och ej greppbart. Eftersom det passade oss bra med planering som presenterades under MBK-mötet använde vi oss av den. (vill ju inte uppfinna hjulet igen) Föll för planen - att vi hamnade i fas med Lantmäteriet - trodde att övriga kommuner skulle följa den – riktigt så blev det inte - det långa tidsspannet passade – eftersom vi endast sporadiskt kunde sätta av tid (annat arbete kan inte ligga för länge) … Övergångsdatum – hade vi svårt för att spika för att vi väntade på trasformationsverktyg. Mer om det senare. Planen som presenterades såg ut som nedan. Den modifierades något för att passa oss.  Transformationsprogram

Planering MBK-möte Ängelholms kommun Grov Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Ängelholms kommun För vår del passade det bra att göra en grov planering kvartalsvis

Planering Detaljplanering för delarna Detalj * Information * Mätning Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Detaljplanering för delarna * Information - Vilka kanaler och forum internt och externt - Typ av information - När det skulle infalla * Mätning - I värdkommunsgruppen - Beroende av mätningssätt * Övergång - Detaljerad handlingsplan Under projektdelarnas genomförande detaljplanerade vi vad som skulle göras Kommer komma in på dessa under kommande avsnitt. Vi gjorde det lite lätt för oss i vissa.

Information ( Informella projektmöte för avstämning ) Intranät Internet Utskick till externa intressenter Löpande månadsvis på avdelningsmöte Seminarium för Ängelholms kommuns berörda och intresserade verksamheter Diskussion med berörda nyckelpersoner i berörd verksamhet Artikel i lokaltidning Tydlig handlingsplan för berörda precis innan övergångsskede Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Under olika skeden under projektets två år gjordes periodiska insatser. Vissa saker låg ute hela tiden, vissa saker uppdaterades (tänker på status på intranätet), periodiska insatser m.m. Projektmöte informella för avstämning Självklart fanns det Intranät Omfattande information i populärvetenskaplig form om geodetiska referenssystem, SWEREF 99, projektplan och status Flygbladet som även fanns på Internet Internet Flygblad Riktat utskick till externa konsulter Till de kunder vi har Avdelningsmöte löpande Statusrapport och förbereda eventuellt berörda att vi gick in i deras skede Seminarium Populärvetenskapligt Mest för att samla intressenter och nyckelpersoner Diskussion med nyckelpersoner Artikel i lokaltidning Handlingsplan för berörda (deras roll i övergången) precis innan övergångsskede Ser jobbigt ut men informationen återanvänds

Mätning Passpunkter Bra grundförutsättning med passpunkter – SKAN 95 Första trubbiga samband för tester Mätmetod Snabb statisk mätning Sessionsplanering – utfördes av konsult Mätningar Mätning sent på våren 2006 Första analys tidigt på hösten 2006 – utfördes av konsult Kompletterande mätningar under hösten 2006 Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Det största jobbet vad gäller mätningar gjordes redan 1995 under SKAN 95 projektet Snabb statisk mätning Variant av statisk mätning där observationstiderna är mycket kortare Fördelarna med statisk mätning är den kontroll av nätet som ges och möjlighet till djupare analys. Större nackdelen är mängden mottagare och personer som krävs. I och med värdkommunsgruppen kunde vi tillsammans skramla ihop personal och mottagare. Krävdes välplanerade sessioner. Under statisk mätning finns det knappt några marginaler för misstag därför kändes det bäst att lägga ut planeringen på konsult.

Samband Slutligt samband Slutligt samband i början av 2007 Vidimering och förankring Lantmäteriet Geodesienheten – Bengt Andersson Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Ska inte i häller gå in djupare på framtagningen av sambandet. Rapporten går lite mer på djupet. Det hade annars varit en hel kurs för sig

Transformation Uppdelning Transformationsverktyg Datainventering för transformering Grov Applikationer Format Exakt Högprioriterad Lågprioriterad Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Inventerades i ett tidigt skede Inventerades så nära inpå övergången som möjligt Hur och vad? För transformationen var både verktyg och vad som skulle transformeras en stor del av projektet. Förhoppningsvis blir inte verktyget en lika svår nöt för er att knäcka som för oss andra. Grovinventeringen gjordes i ett tidigt skede för att få en klar kravbild inför transformationsverktyg

Transformation Grundförutsättningar GTrans implementerat Verktyg Grundförutsättningar GTrans implementerat Vanligt förekommande filformat Relationsdatabaser ( Raster ) ( Oracle Spatial ) Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Önskan Ett verktyg som klarar allt, mycket, är snabbt och är lättanvänt Förutsättningarna är ungefär de samma för andra kommuner. Gtrans för att den kunde ta fram korrektionsmodell och transformera med restfelsinterpoleringen samtidigt som algoritmerna är vältestade Det var bl.a. för denna anledning användareföreningens arbetsgrupp för SWEREF 99 bildades. Mer om den kan ni läsa om i rapporten som ni fick utskickat. Önskan Med påtryckningar från användarföreningen tog Tekis fram Tekis Trans som med hjälp av FME klarar det mesta (Leif dragit kraven och önskemålen tidigare) Enkelt gränssnitt Batchköra Vanligt förekommande format (implementera FME från Safe) VISNING AV APPLIKATIONERNA! Transformationsverktyg * FME från Safe * Tekis Trans från tekis

Transformation God kännedom av var data finns Datainventering God kännedom av var data finns Känner till de mesta av data som relaterar till kartdata Driftar många av miljöerna Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Data utanför vår kännedom Högprioriterat – insamling till övergångstillfället individuella handlingsplaner Lågprioriterat – offentlig katalog för ärenden signal via mail God kontroll var data finns Genom att vi är inblandade i de flesta inköp och projekt rörande kartan Genom att vi driftar många av miljöerna Data utanför vår kännedom På samma sätt som för vårt eget data där vi klassade data som hög- resp. lågprioriterat lät vi våra externa nyckelpersoner göra lika dant.

Transformation Metadata Övrigt att ta ställning till Datainventering Utbredningsområden Koordinatsystemsdefinitioner Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Övrigt att ta ställning till Stompunktsskisser Bladindelningar Analoga kartor Glöm inte!

Transformation Grov Datainventering - Grov Microsoft Oracle Initiering Excel Access Oracle Database 9.2 Enterprise Edition Spatial Autodesk Map 3D 2006 MapGuide 6.5 (kommer MapGuide Enterprise) Topobase 2 (C-Plan) (kommer Autodesk Topobase 2008) Tekis TEFAT-Webb (FIR, ADRESS, KID) WINBÄR Tekis WebGIS MapGuide OVK CORE LTF ECOS VABAS Duf MECAD Ettnoll El (MapInfo) Ettnoll Fv (MapInfo) Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion

Transformation Grov Datainventering - Grov Microsoft Oracle Initiering Excel Access Oracle Database 9.2 Enterprise Edition Spatial Autodesk Map 3D 2006 MapGuide 6.5 (kommer MapGuide Enterprise) Topobase 2 (C-Plan) (kommer Autodesk Topobase 2008) Tekis TEFAT-Webb (FIR, ADRESS, KID) WINBÄR Tekis WebGIS MapGuide OVK CORE LTF ECOS VABAS Duf MECAD Ettnoll El (MapInfo) Ettnoll Fv (MapInfo) Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion

Transformation Grov Datainventering - Grov Microsoft Oracle Initiering Excel Access Oracle Database 9.2 Enterprise Edition Spatial Autodesk Map 3D 2006 MapGuide 6.5 (kommer MapGuide Enterprise) Topobase 2 (C-Plan) (kommer Autodesk Topobase 2008) Tekis TEFAT-Webb (FIR, ADRESS, KID) WINBÄR Tekis WebGIS MapGuide OVK CORE LTF ECOS VABAS Duf MECAD Ettnoll El (MapInfo) Ettnoll Fv (MapInfo) Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Oracle Spatial – Eftersom de bara är en spegling raders de och skriv om på nytt med nytt utbredningsområde (metadata) CORE – program för räddningstjänsten gjorde bedömningen att de går över när Räddningsverket går över ECOS – Loggat koordinater men i flera olika koordinatsystem. Bedömningen gjordes att de krävdes djupare utredning därför vänta.

Transformation Filformat Datainventering - Grov (ser varje databas som eget format) Internt Externt SDF TAB SHP DB – VABAS Duf DWG DB – Skolskjuts DXF DB – Topobase (GGD) DB – FR Raster – ECW Behandlas ej Raster – GeoTIFF DB – ECOS Raster – TIFF (*.tfw) DB – CORE Raster – JPEG (*.jgw) Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Vad gäller raster använder vi oss inte mer än av ecw-format

Transformation Uppdelning Hög- respektive lågprioriterat Datainventering - Detalj Uppdelning Hög- respektive lågprioriterat Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Högprioriterat Transformeras ”över natten” (helgen) Data som ej kan störa verksamheter Lågprioriterat Data som kunde vänta till senare tillfälle Högprioriterat Skarpa datakällor med grunddatas om ajourhålls kontinuerligt Data som presenteras direkt eller indirekt genom kopplingar i den digitala kartan. Kan även vara statisk periodiskt uppdaterade data. Lågprioriterat Arbetsmaterial som kunde dröja någon vecka

Övergång Förtransformation En del kan transformeras innan övergång Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion Detaljerad handlingsplan Checklista för moment Checklista för data att transformera Transformationen för det högprioriterade data Tipsa och visa VISA CHECKLISTOR (handlingsplan och villkorsformaterad excel med all data)

Ängelholms lokala  SWEREF 99 Övergång Ängelholms lokala  SWEREF 99 Helgen 14-15 april Vecka 15 (Lantmäteriets registerkoordinater och Ängelholms GGD) Helgen 21-22 april Vecka 16 (Lantmäteriets GDB-Alfa tillsammans med Oskarshamns kommun) Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion

I praktiken pågår övergången fortfarande! Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion I praktiken pågår övergången fortfarande!

Reflektion ? Överarbetades informeringen? Mätning av den eventuella framtida nyttan? ! Krävs avsatt tid, planering m.m. annars är det svårt att komma till skott. Kan inte komma undan med övergången under daglig verksamhet. Tendera dra ut på tiden! Smidigt verktyg för övergångstillfället och alla eftertransformationer! Överdramatiserade för oss själva! Initiering Planering Information Mätning Samband Transformation Övergång Reflektion

Tack för er uppmärksamhet Tack för mig! Tack för er uppmärksamhet Christian Andersson System- och GIS-ingenjör (civ. ing. Lantmätare) christian.andersson@engelholm.se 0431 – 87 102

Lantmäteriet Division I TOPOBASE användarförening Leif Wikman Lantmäteriet Division I

Process SWEREF 99 XX YY övergång. Före övergången: Ta fram plan över vilka kommuner som skall gå över och när. Uppgifter från resp. kommun. Avstämning med lantmäterimyndigheten om vilka system som används vid förrättningsmätning i resp. kommun. Planera in personal och maskiner (än så länge helgjobb). Besluta om ändringsdatum. Ta fram slutgiltigt transformationssamband och ev transformationsområde. Tillverka macron för transformation och pågående ärenden. Skall ABT-hus och PM-skikt transformeras Informera berörda om förestående systemändring. (Leveransavdelning, handläggare på lantmäterimyndighet m m)

Under övergången: Efter övergången: KLM-kommuner: Transformation av fastigheter, planer, bestämmelser och rättigheter ev PM-skikt och ABT-hus. Tätning av glapp som uppstått vid kommungräns eller andra områdes-indelningar (ca en vecka /kommun) Byte av transformationssamband i FR och BALK Efter övergången: Informera om att transformationen är klar Åtgärda pågående förrättningsärenden KLM-kommuner: Kommunen transformerar själv sitt material och skickar till Kiruna som vid temporär ajourhållning. APC-kommuner kommer överens med Kiruna om vem som skall transformera.

Ovanstående process samordnar vi på IFR. Det resp. kommun kan bidra med är att även samråda med och informera SLM (statliga lantmäterimyndigheten). Hälsningar Leif Wikman LANTMÄTERIET I-Divisionen Informationsförsörjning/IFR 801 82 GÄVLE Besöksadress: Lantmäterigatan 2 TEL 026-63 49 77 FAX 026-61 18 88 E-POST leif.wikman@lm.se

TOPOBASE användarförening Frågor / diskussion

TOPOBASE användarförening Tack för oss! Kontaktuppgifter Oskarshamns kommun: Leif Carlsson leif.carlsson@oskarshamn.se 0491 – 76 47 43 Ängelholms kommun: Christian Andersson christian.andersson@engelholm.se 0431 – 87 102 Lantmäteriet: Leif Wikman (fastighetsregistrets allmänna del) leif.wikman@lm.se 026 – 63 49 77 Jan-Erik Hammarberg (Adress- och byggnadsregistret) jan-erik.hammarberg@lm.se 026 - 63 47 90 Bengt Andersson bengt.g.andersson@lm.se 026 - 63 37 36 Övriga personer från Lantmäteriet om Leif Wikman ej nämner dessa Hemsidan http://www.topobase.se