Parkerings-prissättning och Parkingshantering

Parking policy Problem – negativa effekter Typisk policyutveckling Policykonflikter Vad kontrollerar kommunen? Reglering av gatuparkering “Off-street parking” Ekonomiska effekter av parkering “Park and ride” Hur vinna acceptans för en parkeringspolicy Några slutsatser

Seminariets struktur Vid slutet av lektionen bör ni ha en förståelse för: Några definitioner Parkering – positiva och negativa effekter Typisk policyutveckling och - konflikter Vad kontrollerar kommunerna? Reglering av gatuparkering “Off-street parking” – typer, kostnader, kontroll, användning Effekter av parkering på ekonomin “Park and ride” (Parkera + kollektivtrafik) Hur vinna acceptand för sin parkeringspolicy

Private non-residential (PNR) Privat (ej boende) Några definitioner Gatuparkering “On-street” Private non-residential (PNR) Privat (ej boende) Biljettautomat Allmän parkering på avgränsad yta Allmän parkering

Positiva effekter av smart parkeringshantering Har effekter på transportval Kan stödja lokala ekonomiska utvecklingen Stor inkomstbringare Förbättrar trafiksäkerheten Påverkar bilägandet

Negativa effekter av parkering Effekter av gatuparkering (och letande efter) på: trängsel, trafiksäkerhet miljö Blockerar bussfiler och - hållplatser; gångbanor och korsningar “Off-street”: Byggnationskostnader och nyttjad yta Mark - €3k/plats Byggnad – €15-20k/plats Under mark - €25k/plats och uppåt Inducerar biltrafik i rusningstid

Uppgift Vilka är de huvudsakliga problem som är relaterade till parkering i er stad? Diskutera detta 10 minuter tillsammans med din granne. Sedan diskuterar vi detta gemensamt, för att hitta gemensamma nämnare – och skillnader.

Policykonflikter Ekonomisk vitalitet Efterfråge-/trängsel- ? hantering Säkerhet/ tillgänglighet Inkomstbringare

Typisk utveckling av parkeringspolicy Från COST 342 (särskilt relevant för gatuparkering) Steg 1 – inga problem, Steg 2 – efterfrågan > tillgången, reglering införs Steg 3 - efterfrågan stiger ytterligare – tidsbegränsning införs för att favorisera korttidsparkerare - folk som ska handla eller besöka Steg 4 – pendlare motas ut – konflikter med boende – boendeparkering införs Steg 5 – allt större diffrentiering av parkeringsavgifter Steg 6 – “park and ride” (infartsparkering + kollektivtrafik). Steg 7 – införandet av parkering i mobility management

Vad kan kommunerna påverka? De kontrollerar: Reglering av gatuparkering (I några länder) övervakning av gatuparkering Parkeringsstandard för nyexploateringar Publik “off-street”-parkering som ägs eller kontrolleras Parkering för egen personal MEN de kontrollerar inte: Befintlig PNR (Privat ej boende) och boendes parkering Publika “off-street”-parkeringar som de inte äger och/eller driver (I de flesta länder) övervakning av gatuparkering – inklusive bötesgivande och bötesinhämtning

Alltså… policies för att hantera efterfrågan

Reglering/kontroll av gatuparkering Kommuner i Europa har möjligheter Kan ta tid att implementera Rådgivning Enforcement powers Skillnader runtom i Europa Trend (?) från polis till lokal myndighet (kommun) Parkering lågprioriterat för polis och rättsväsende T.ex. Storbrittannien “avkriminaliserat” parkingssystemet

Några länders avgifter för gatuparkering Avgift per timma (€) (2002) Wien 0.87 Bryssel 0.50 Paris 1.00 – 3.00 Lyon 1.50 – 5.00 Bremen 0.60 – 1.50 Köln 1.00 – 2.00 Stuttgart 0.20 – 2.00 Munchen 2.00 – 2.50 Dublin 1.00 – 1.90 Amsterdam 1.60 - 2.50 Maastricht 1.40 Lissabon 0.50 Madrid 0.60 – 1.20 Barcelona 0.90 – 1.20 Edinburgh 1.20 – 3.00 Centrala London 7.00

Off-street parking Publik off-street vs privat off-street (ej boende) Större industri – vem kontrollerar den? Priser – skall vara < on-street? Högre timavgift för längre parkeringstid Vem bygger “off-street” publik parkering? Vem betalar för den? Hur mycket kostar den? Off-street-parkering för boende? T.ex. Lyon

Parkering och ekonomisk vitalitet Leder mer parkering till bättre ekonomi? Leder mindre parkering till sämre ekonomi? Vad betyder parkering för: Var shoppare väljer att handla? Var företag väljer att lokalisera sig? Är vissa handlare mer beroende av parkering än andra?

Park and ride 1 Varför bygga “park and ride” (P + kollektivtrafik)? 1970-1990 220% ökning av P+R ställen och 337% ökning av P+R platser i “Europa” (COST 342) Framgångsrika P+R behöver: Frekvent snabb (billig) kollektivtrafik till centrum Brist på parkering i centrum Lättillgängliga platser Högkvalitativa och säkra faciliteter % av efterfrågan kommer att komma från resor som tidigare gjordes med enbart kollektivtrafik Icke-officiella P+R?

Effekter av P+R på trafiken (COST 342) Park and ride 2 Effekter av P+R på trafiken (COST 342) Wien – P+R tar 12% av trafiken till centrum Chester – 20% Madrid – 20,000 användare per dag; Barcelona, 12,000; Hanover, 10,000. Strasbourg – P+R nyckelelement för spårvagnens succé. 43% av motoriserade resor sker nu med kollektivtrafik. Oxford, UK – 3-9% reduktion av resor till centrum.

Parkeringsstandarder för nyexploateringar = antalet parkeringar som nya byggnader förses med Tillgodose behovet eller kontrollera behovet? Relatera parkeringförsörjning till tillgång till kollektivtrafik Tillgodose behovet från vissa användare, t.ex. Funktionshindrade, föräldrar, cyklister Bör det finnas centrala vägledning för parkering? Exploatörers reaktion på reglerad parkeringstillgång

PPG13 Parkingsstandarder (UK) Det finns max-standarder Matvarubutik: 1 plats per 14m2 Övriga butiker: 1 plats per 20m2 Bio och konferens: 1 plats per 5 säten B1 inklusive kontor: 1 plats per 30m2 = 1 space per 2-3 anställda Högre utbildning - 1 plats per 2 anställda + 1 plats per 15 studenter Idrottsarenor: 1 plats per 15 säten Boende (PPG3) max 1.5 platser/hus

Parkeringsstandarder på annat håll Europa går mot max-standarder…

Parkering och mobility management Mobility management – användandet av “mjuka” åtgärder för att få mer ut av ett transportsystem Parkering – påverkar mobilitet Mobility management ska inkludera: Parkerings-/”park and ride”-information Parking management vid stora arbetsplatser och vid evenemang Länk mellan parkeringsavgifter och pris på kollektivtrafik

Implementering av “arbetsplats-parking management” När parkeringsavgifter eller –ransonering implementeras som en del av “plats-baserad” mobility management, behöver följande beaktas: Behov av klara mål och erkännande av problem Process för att införa avgifter Avgiftsnivåer, undantag från dem Kontroll Anställningsavtal Administration Användande av avgifter Overspill

Att erhålla acceptans för en parkeringspolicy Kommunicera ändringar och orsaker till dem Allmänheten känner till och förstår åtgärderna. Upplevd nytta Avgifter och andra regleringar relaterat till problemets storlek. Alternativ transport av god standard existerar. Inkomster används rättvist och öppet Parkingsregleringen upprätthålls konsekvent och rättvist Ej överdrivna böter och relaterade till överträdelsens allvarlighet

Slutsatser Parkering – nyckelfaktor för val av färdsätt Parkering – en nyckelkarakteristika i en transportpolicy Parkeringsutbud – skall kontrolleras och relateras till tillgång till andra transportsätt? Länk mellan parkering och ekonomisk vitalitet – komplex och oklar PNR (privat, ej boendes parkering) kan tacklas med politisk vilja Kontrollerade zoner kan ge lokala fördelar Park and ride kräver omsorgsfull utvärdering

Läs sammanfattningen av slutsatserna från COST 342. Uppgift Läs sammanfattningen av slutsatserna från COST 342. Tänk – redo att diskutera: Är dessa slutsatser relevanta för din egen stad? Fattas någon slutsats? Hur skulle du göra för att implementera rekommendationerna? Vilka barriärer skulle du konfronteras med vid införandet av rekommendationerna?

Uppgift Arbeta individuellt Du är ansvarig för en parkeringspolicy i din stad eller kommun. Utveckla grunddragen i en parkeringsstrategi för din stad. Du har 45 minuter på dig. Beakta följande: Vilka är de mest problematiska frågorna? Vilka policies väljer du att införa och varför? Vilka kommer de största bariärerna att bli – och hur ska du övervinna dem? Finns några problem som du inte kommer att kunna hantera effektivt? Vilken ytterligare information behöver du för att kunna ta effektiva beslut?