Om risk- och skyddsfaktorer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Ledarskap i klassrummet
Generella insatser i skolåldern
Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9
UNGA OCH NÄTET Hur kan vi vuxna, på ett bra sett,
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Kompetensombudsträff
Ulf Ljungberg Folkhälsoenheten, Malmö stad
Förebyggandets konst –förebyggande arbete i skolan
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Att främja psykisk hälsa under förskoleåren
SET Social Emotionell Träning
DROPOUTS Det behöver inte vara så. σ Sigma Variation Stigma t-esta.
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Risk- och skyddsfaktorer är viktiga för att:
Livskunskap för de allra yngsta
Kärnvärden.
Föreläsning i fortbildningsserien ”Tidiga insatser” i Nacka maj 2014
Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Dagens program Presentation Syftet med projektet
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Skolan förebygger År Politisk referensgrupp Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor Länssamordnare 16 samordnare/ kontaktperson 4 nätverk.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Behandling och självläkning
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Återkommande undersökningar
SET och Sex och samlevnad? Hur gör man? Vad gör man? Vad kan man göra?
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
Allt var bättre förr! Eller? NEJ. Vad det bättre förr? Bättre poliser och snällare tjuvar.
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Träff med Örebro läns fritidsgårdar 18 maj 2010 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Föräldrakraft.
Tidiga insatser för psykisk hälsa
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Ungdomsenkät 2008 Elevundersökning i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2.
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Förebyggande arbete i Norrköping 23 november 2011.
Utvecklingsprojekt ” Föräldrastöd i samverkan Uddevalla – Fyrbodal , Från politisk vilja till nytta hos brukarna”
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Träff med fritidsgårdar Örebro län 24 nov 2009 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Elevdemokrati i praktiken
MÅL  De resultatmässiga målet för 2008 är serieseger för båda lagen.  Vägen till målet dit går via hård träning, seriös inställning och gott kamratskap.
Tema: Vänskap och relationer Att känna sig trygg och att trivas på förskolan är en grundläggande rättighet. Hur kan man som förälder hjälpa sitt barn.
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52) Beredande av vård (fel hos omgivningen) 2 § Vård skall beslutas om det på grund av misshandel,
Grundskolan år 9 Risk- och skyddsfaktorer 2008 BILD 1 Elever med flera individuella riskfaktorer.
Kunskapsbaserat förebyggande arbete.
Definition Positiv Förstärkning Man tillför ett positivt stimulus som svar på en respons (ett beteende). Positiv förstärkning är en av de viktigaste komponenterna.
Berit Tod Socialsekreterare / Alkohol–och drogterapeut e-post: berit
I Umeå har 3711 elever svarat. 84 % av det totala antalet elever. På Carlshöjdsskolan, åk 7-9, har 127 elever av totalt 147 svarat.
Vilket värde har inspektörernas värderingar för värdet av tillsynen i socialtjänsten? Eva Hämberg Doktorand Socialt arbete Högskolan Dalarna SVUF konferens.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
AFS 2015:4 Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö Minska den arbetsrelaterade ohälsan.
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
En trygg famn – om Anknytning och Familjerådgivning Christina Hänström Legitimerad psykolog och familjerådgivare.
Vad vi gör Vad vi vet Vad vi behöver veta mer om Vad vi kan göra
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Bedömning av individens kriminalitet
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
På lika villkor – för lärande och likabehandling
Tidigare granskningar
Bättre folkhälsa genom skolframgång
Stockholmsenkätens syften
Resultat från deluppföljning av Dialog och samarbete
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma. Skyddsfaktorer innebär att sannolikheten för riskbeteenden minskar när det förekommer riskfaktorer. Risk- och skyddsfaktorer påverkar sannolikheten för riskbeteendet, de garanterar inte en minskning eller ökning av riskbeteenden. Från ”Elever på vift, vilka är skolkarna” av Knut Sundell m.fl. TRYGGA HALMSTAD CENTRET

Enstaka riskfaktorer innebär sällan någon påtagligt ökad risk Enstaka riskfaktorer innebär sällan någon påtagligt ökad risk. Det gör däremot flera parallella riskfaktorer. Dessutom varierar risk- och skyddsfaktorer under barns och ungas utveckling. Det som är en risk- respektive skyddsfaktor under en fas behöver inte var det i en annan. Från ”Elever på vift, vilka är skolkarna” av Knut Sundell m.fl. ANGE FÖRVALTNING HÄR

Exempel på skyddande faktorer Skolan Tydliga normer/regler Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Höga förväntningar från vuxna Skolframgång Familjen Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individen/kamrater Social och kognitiv kompetens Goda kamratrelationer

Exempel på riskfaktorer Samhället Tillgång till droger Brist på lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, etc. Skolan Otrivsel Låg kunskapsnivå Brist på struktur Låga förväntningar Misslyckande i skolan Skolk Familjen Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Individen/ kamrater Tidigt och långvarigt asocialt beteende Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger

Risk- och skyddsfaktorer samspelar En undersökning genomförd av Knut Sundell på FoU-enheten i Stockholms stad visar att Stockholmselever i årskurs nio med många riskfaktorer samt få skyddsfaktorer konsumerar mest alkohol. Däremot är risken betydligt mindre hos elever med många riskfaktorer men som samtidigt har många skyddande faktorer i sin omgivning. Skyddsfaktorerna verkar ha en slags buffrande effekt. Bilden ser likadan ut när det gäller narkotikakonsumtion. Källa: Sundell Knut (2003). Drog- och riskbeteenden hos Stockholmselever. Resultat från Stockholms drogvaneinventering år 2002 (FoU-rapport 2003:2). Stockholms socialtjänstförvaltning: FoU-enheten.

Risk- och skyddsfaktorer är viktiga för att: Identifiera vilka preventiva insatser som behövs Identifiera var preventiva insatser bäst behövs ANGE FÖRVALTNING HÄR

Något att tänka på: Främja Hur arbetar vi för att skapa en verksamhet som bidrar till en god hälsa, hur stärker vi skyddsfaktorerna runt barn- och ungdomar? Förebygga Vilka framträdande riskfaktorer finns bland våra barn o ungdomar och hur motverkar vi dem? TRYGGA HALMSTAD CENTRET

Vad kännetecknar effektiva metoder/program? Teori om risk- och skyddsfaktorer Träningsmoment (t.ex. rollspel, hemövningar) Utbildning till dem som leder programmen Medel som säkerställer kvalitén, t.ex. en manual TRYGGA HALMSTAD CENTRET

Vad menar vi med kunskapsbaserade metoder ? Teoribaserade Utvärderade i studier med interventions- och kontrollgrupp Studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter Anpassade till svenska förhållanden TRYGGA HALMSTAD CENTRET

Ex. förebyggande program FÖRÄLDRAR I KLASSRUMMET ELEVHÄLSAN Active parenting Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet Motiverande samtal (MI) COPE Lärarledarskap De otroliga åren Komet för lärare Komet för föräldrar Social och emotionell träning (SET) Föräldrakraft Stegvis Föräldrastegen Olweus mobbnings- förebyggande program Steg för steg/Nya Steg Örebro preventionsprogram (ÖPP) TRYGGA HALMSTAD CENTRET