Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: • Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och.
MRSA, VRE, ESBL Mekanismer, orsaker, konsekvenser, åtgärder
Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Utbrott av Klebsiella pneumoniae ESBL i Uppsala.
Torbjörn Söderström utvecklingsdirektör Akademiska Sjukhuset
Okomplicerad cystit i slutenvård
Multiresistenta bakterier
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Resistensbestämning av Enterobacteriaceae för cephalosporiner
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Nedre UVI inom slutenvården
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Okomplicerad cystit i slutenvård
Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
ESBL i systeminfektioner
STRAMA-Slutenvård Mats Erntell STRAMA-S.
Vad lärde vi oss av Emma ? Tillämpa alltid basala hygienrutiner minskar problemen vid oväntade fynd ! -MRSA bara en indikator Tänk på överrapportering.
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Normering, tillsyn, kunskap
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2008 Öppenvård: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, inkl. glidande medelvärde.
SMI-dag om antibiotikaresistens Finns bakterier med ESBL i Sverige? Barbro Olsson-Liljequist.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Regeringens proposition 2005/06:50 Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Smittskydd Halland
Calicivirus små runda virus vinterkräksjuka
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Otto Cars, Strama: Inledning
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Smittskyddsinstitutets arbete med vårdhygien och att förebygga vårdrelaterade infektioner.
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
Göteborg Inger Riesenfeld-Örn
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Ett samarbetsprojekt STRAMA, Apoteket AB och Karolinska Institutet.
Akademiska sjukhuset.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Antibiotikabehandling
Sökning gjord
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
MRB.
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser.
Stramas Punktprevalensstudier (PPS)
Afebril UVI – handläggning på vårdcentral
MRB-statistik för Eventuella frågor eller kommentarer:
STRAMAMÖTE 1 DEC 2015.
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Strama Jönköping Kvartalsrapport 2, 2019
Presentationens avskrift:

Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram Andelen E. coli och K. pneumoniae i blodisolat som har ESBL inte skall överstiga 1% samt att förekomst av ESBL inte ska påverka nuvarande rek. för behandling av nedre UVI. Strama anser att åtgärderna bör genomföras snarast och vara fullt införda senast vid utgången av 2008.

Innehåll Laboratoriemetoder Dokumentation och konsekvensbeskrivning ·     Diagnostik, screening, epidemiologisk typning och anmälan enligt smittskyddslagen Dokumentation och konsekvensbeskrivning ·   adekvata ICD-10 tilläggskoder för antibiotikaresistens och etiologi ·          verktyg för spårbarhet av patienter genom vårdkedjan för att underlätta smittspårningsarbetet Behov av att vårdgivaren upprättar en strategisk plan ·             en ledningsgrupp med tydligt uppdrag och mandat ·          vårdhygieniska riktlinjer, antibiotikastrategier samt hur enkelrum mobiliseras i händelse av ett utbrott. Rekommendationer för vård av patienter ·              Screeningundersökning ·              Rutiner för vård av patienter med påvisad eller misstänkt ESBL-bildande bakterier ·              Informationsöverföring och smittspårning Riktlinjer för antibiotikaanvändning ·             Motverka fortsatt resistensutveckling Behandling av patienter med infektioner orsakade av ESBL-bildande bakterier

Ansvar Sjukvårdhuvudmannen ansvarar för att verksamheten har ett ledningssystem för en trygg och säker vård (SOSFS 2005:12). Verksamhetschefen ska fastställa rutiner som förebygger vårdrelaterade skador och ansvarar för att det sker en fortlöpande uppföljning som kvalitetssäkrar dessa rutiner Hälso- och sjukvårdspersonalen ska följa basala hygienrutiner och andra beslutade åtgärder för att motverka uppkomst och spridning av ESBL och andra smittor.

Definition av ESBL RAF och RAF-M verkar internationellt för att den mikrobiologiska definitionen av ESBL utvidgas till att även inkludera övriga överförbara cefalosporinaser och karbapenemaser som inte hämmas av klassiska enzymhämmare som klavulansyra, tazobaktam och sulbaktam.

Diagnostik av ESBL (1) de mikrobiologiska laboratorierna artbestämmer alla kliniskt relevanta Enterobacteriaceae undersöker alla E. coli och Klebsiella pneumoniae på förekomst av ESBL i enlighet med RAF:s rekommendationer. Laboratorierna bör överväga att generellt undersöka även andra Enterobacteriaceae på förekomst av ESBL, särskilt isolat med multiresistens. inför rutiner för snabb informationsöverföring till vårdhygien och smittskyddsenheten när bakterier med ESBL och/eller multiresistens påvisas inom sluten vård eller på äldreboenden. etablerar metoder för genotypning av vanligt förekommande ESBL alternativt etablerar samverkan med annat laboratorium med denna kompetens för att indikera eller utesluta samband vid utredning av misstänkta utbrott. rapporterar resultat av genomförd genotypning i SmiNet2. Med multiresistens hos Enterobacetriaceae menas resistens mot tre eller fler av följande antibiotikaklasser: cefalosporiner, karbapenemer, kinoloner, aminoglykosider, trimetoprim/trimsulfa

Diagnostik av ESBL (2) RAFs metodgrupp utarbetar rekommendationer för hur laboratorierna skall detektera övriga enzymer (t.ex. cefalosporinaser och karbapenemaser) som faller utanför nuvarande ESBL-definition Smittskyddsinstitutet etablerar metoder för att karakterisera isolat med ovanlig genotyp så att fynd kan tas emot för närmare karakterisering/konfirmering.

Anmälan enligt smittskyddslagen laboratorierna rapporterar bakterieart bakteriens känslighet för cefotaxim och ceftazidim, imipenem och meropenem, en kinolon, trimetoprim (eller trimetoprim-sulfa) och en aminoglykosid. Smittskyddsinstitutet förtydligar kriterier för anmälan i SmiNet2. anpassar relevanta listor för rapport av antibiotikaresistens i SmiNet2 möjliggör angivande av genotyp av ESBL i SmiNet2

Epidemiologisk typning av bakterier med ESBL (1) referensmetodiken för typning av ESBL-bärande bakterier görs tillgänglig både på Smittskyddsinstitutet och på regionlaboratorierna prover från aktuella utbrottsutredningar besvaras inom 14 dagar efter att isolaten har mottagits

Epidemiologisk typning av bakterier med ESBL (2) Smittskyddsinstitutet tar fram rekommendationer för typning av bakterier med ESBL, driver metodutveckling på området och etablerar kapacitet för att konfirmera misstänkta utbrott. tillhandahåller en metod för plasmidtypning.

Epidemiologisk typning av bakterier med ESBL (3) de mikrobiologiska laboratorierna etablerar en strategi för epidemiologisk typning av ESBL-bildande bakterier med någon av de metoder som har föreslagits i bakgrundsdokumentet. Samordning på regional nivå är rimligt. sänder in utvalda bakterieisolat med misstänkt epidemiologiskt samband till Smittskyddsinstitutet för närmare karakterisering för att få en nationell överblick över de viktigaste ESBL-klonerna.

Dokumentation av konsekvenser av ESBL adekvata ICD-10 tilläggskoder för antibiotikaresistens, U80.0 (ESBL) samt etiologiskt agens - B96.1 Klebsiella pneumoniae - B96.2 Escherichia coli registreras vid vård av patienter med ESBL-bärande bakterier (utöver sjukdomsdiagnos) http://www.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/ Vårdgivarna utvecklar och tillhandahåller ett verktyg för spårbarhet av patienter (inklusive sängplats) i vårdkedjan.

Strategier för att motverka en fortsatt ökning av ESBL-problemet Vårdgivaren upprättar en strategisk plan för att motverka spridningen av ESBL där planen innefattar en ledningsgrupp med tydligt uppdrag och mandat som kan aktiveras med kort varsel i samband med utbrott. vårdhygieniska riktlinjer, antibiotikastrategier samt hur enkelrum mobiliseras i händelse av ett utbrott.

Rekommendationer för vård av patienter med ESBL-bildande bakterier (1) Screening av patient vid inläggning på sjukhus Vårdrutiner Informationsöverföring Smittspårning

Rekommendationer för vård av patienter med ESBL-bildande bakterier (2) Screening av patient vid inläggning på sjukhus Patienter som vårdats utomlands (de senaste 6 månaderna) eller i vårdmiljö med pågående utbrott screeningodlas. Prov tas från rectum/feces och i förekommande fall även från kateterurin, sår, bukdränage och motsvarande. Personal behöver inte screeningodlas.

Rekommendationer för vård av patienter med ESBL-bildande bakterier (3) Vårdrutiner Vårdtagare och besökande informeras om vikten av god handhygien. Patienter med diarré, urin- och/eller fecesinkontinens, vårdas på enkelrum med eget hygienutrymme, serveras all mat på rummet och vistas inte i gemensamma utrymmen på avdelningen. Patienter med andra riskfaktorer vårdas i möjligaste mån på enkelrum med eget hygienutrymme, men kan vistas fritt på avdelningen förutsatt att eventuella sår är väl täckta. De kan äta med övriga patienter men bör serveras all mat och dryck. Patienter utan riskfaktorer informeras om vikten av god handhygien.

Rekommendationer för vård av patienter med ESBL-bildande bakterier (4) Informationsöverföring Vid överföring av vårdtagare inom eller mellan vårdinstanser informeras mottagaren om patientens bärarskap. När ESBL-bildande bakterier påvisats hos en patient dokumenteras det med en tydlig journalanteckning.

Rekommendationer för vård av patienter med ESBL-bildande bakterier (5) Smittspårning Vid anhopning av fall utföres smittspårning under ledning av vårdhygien/smittskydd. Odlingsprov tas i dessa sammanhang alltid från rectum/feces. I förekommande fall tas prov från kateterurin, sår, bukdränage och motsvarande.

Antibiotikarekommendationer för att motverka selektion av ESBL-producerande stammar Användningen av 2:a och 3:e generationens cefalosporiner kraftigt minskar. När så är möjligt kan detta ersättas med bensylpenicillin +/- aminoglykosid, eller vid allvarliga och/eller kirurgiska infektioner med piperacillin/tazobactam och aminoglykosider. kinoloner ej används för behandling av nedre okomplicerad UVI hos kvinnor vare sig i öppen eller sluten vård. kinoloner och cefalosporiner inte används som peroperativ profylax.

Antibiotikarekommendationer vid behandling av infektioner där odling visat ESBL-bildande bakterier Pyelonefrit: piperacillin/tazobactam (vid MIC ≤ 8 mg/l) kan prövas om patienten är kliniskt stabil. Pneumoni: som alternativ till karbapenem kan piperacillin/tazobactam prövas (vid MIC ≤ 8 mg/l) eller cefepim (vid MIC ≤ 1 mg/l). Bukinfektion och sepsis: karbapenem Nedre urinvägsinfektion: fosfomycin, pivmecillinam (eventuellt i kombination med amoxicillin/klavulansyra), nitrofurantoin.