Vad är penningtvätt och hur motverkar man penningtvätt Vad är penningtvätt och hur motverkar man penningtvätt? Lotteriinspektionens seminarium Spelmarknadsansvaret 2011 2011-11-24 Thomas Grahn, Senior Advisor AML Consulting, Stockholm thomas.grahn@amlconsulting.se

Al Capone – penningtvättens ”fader”? Vinster från brott Vinster från brott Vinster från brott Tvättade pengar som förklarades komma från tvättomatverk- samheten Not: Capone blev aldrig dömd för penningtvätt, men väl för skattebrott…

Penningtvättsbegreppet – vad är penningtvätt? Med penningtvätt förstås- något förenklat - åtgärder som företas i syfte att dölja eller omsätta vinningen från brott – tvätta svarta pengar vita Det är således en förutsättning att pengar eller andra tillgångar som tvättas härrör från brott (t.ex. från narkotikabrott, rån, stöld, bedrägeri, trolöshetsbrott, skattebrott, korruption etc) I den svenska regleringen kan i princip alla brott som kan generera ekonomiska tillgångar vara källa till penningtvätt (förbrott) Penningtvättsfrågor regleras i Sverige bl.a. i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) och i Brottsbalken 9 kap. 6, 6a, 7, 7a §§ Terroristfinansiering brukar benämnas ”omvänd penningtvätt” genom att vinster från brott och/eller legal verksamhet används för att finansiera ett framtida terroristbrott

FÖRBROTT TILLGÅNGAR/MEDEL PENNINGTVÄTT Utfört brott Ekonomiskt utbyte från brott Penningtvätt TERRORISTFINANSIERING Utfört brott Ekonomiskt utbyte från brott Finansiering av terrorism Legala medel

Placerings- Stadiet Dispositions- Integrerings- stadiet Penningtvättsprocessen – schematisk översikt Placerings- Stadiet Dispositions- Integrerings- stadiet Placering av pengar t.ex. på bankkonto eller I andra finansiella produkter Vanligen det stadium då penningtvättaren är mest sårbar Transaktioner såsom överföringar, konvertering av pengar eller annan egendom till andra produkter m.m. för att bryta eller försvåra spåret bakåt till pengarnas brottsliga ursprung Pengarna, eller vad som trätt I dess ställe integreras i den legala ekonomin och ser ut att vara av legitimt ursprung Så snart pengarna är inne i det finansiella systemet har ett fjärmande från det brottsliga ursprunget skett och det banar väg för fortsatta transaktioner för ytterligare fjärmande från ursprunget Penningtvättaren vill bryta eller försvåra spåret bakåt eller ibland endast göra pengarna oåtkomliga för myndigheterna Detta stadium kan i vissa fall pågå under lång tid Penningtvättaren kan använda pengar eller vad som trätt I dess ställe som vilken legitim egendom som helst Kan också återinvesteras I nya eller fortsatta brottsupplägg (t.ex organiserad brottslighet)

Modus operandi - exempel Manipulerade eller fiktiva import/export affärer Användning av ”underground banking” upplägg Användning av anhörigas konton och transaktioner Konvertering av pengar till andra valutor, finansiella instrument, produkter som värdepapper, fonder, livförsäkringar Förtidslösen av krediter och tidiga återköp av försäkringar ”Över”betalningar eller avsiktligt felaktiga inbetalningar som återkrävs Konsumtion av brottspengar via t.ex. kontokort Vinstbongar och andra vinstbevis Förvärv av bilar, båtar, fastigheter, konst, antikviteter, juveler, guld, smycken etc Insättning av pengar i ”portioner” för att undvika uppmärksamhet Användning av flera konton, finansiella institut och bulvaner för kontoöppning, insättningar, uttag (smurfing) Användning av konton som tillhör ”inhyrda”personer som svarat på annonser om lönsamt extraknäck (money muling) Användning av företag för skenaffärer, ”maskopi-upplägg”, oriktig fakturering, skattebrott Användning av företag som bedriver legal verksamhet och ”blanda” brottspengar med legala intäkter Användning av offshorebolag, truster, nominees och andra arrangemang som möjliggör anonymitet

Kompletterande implementeringsdirektiv 2006/70/EG EG:s tredje penningtvättsdirektiv 2005/60/EG Sveriges implementering av EU:s tredje penningtvättsdirektiv – regelverket Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Förordning (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI:s och andra myndigheters föreskrifter och allmänna råd FFFS 2009:1, FMN 2009:1, 2010:1, LIFS 2010:1, Lst 01FS 2010:1 Verksamhetsutövares interna regelverk om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Andra relevanta regelverk- urval Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall Aktiebolagslagens regler om revisors åtgärder vid misstanke om brott Lag om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning nr 1781/2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel EG Förordning 1781/2006 om information som skall åtfölja betalningar EU:s Förordningar om riktade sanktioner (terroristlistor) FATF:s 40 + 9 rekommendationer

Hörnstenar i penningtvättsregelverket Omfattande krets av finansiella företag och andra icke-finansiella verksamhetsutövare under penningtvättsregelverket (penningtvättslagen 1 kap m.m.) Riskbaserat förhållningssätt (bl.a. penningtvättslagen 2 kap, 5 kap 1 §, övergångsbestämmelse, Föreskrifterna 2 kap) Detaljerade bestämmelser om åtgärder för kundkännedom inkluderat fortlöpande uppföljning av affärsförbindelser utifrån risknivå (bl.a. penningtvättslagen 2 kap, övergångsbestämmelse, föreskrifterna 3- 4 kap) Tydliga regler och krav rörande organisation och styrning – riskbaserade rutiner, centralt funktionsansvarig, compliance funktion och andra interna kontrollåtgärder (bl.a. lagen 5 kap, föreskrifterna 3 kap, 6 - 8 kap) Bestämmelser om registerfrågor som går utöver personuppgiftslagen (PUL)

Fallgenomgång Fall 1 – Phising och penninghäleri Fall 2 – Penningtvätt genom köp/försäljningar av dyrbar egendom (i detta fall fastighet)

Tillskansat sig inloggningsinfo Fall 1: ”Phising” och penninghäleri Bank A Konto 1 bank A ”Brottsoffer” Konto 2 bank A bulvankonto med ”inhyrd” kontohavare eller dylikt 1 2 Phishing Bedragare Y i maskopi med X Bedragare X Tillskansat sig inloggningsinfo och lösenord Betalnings- förmedlare

Fall 2: Fastighetsaffär med svarta pengar A som är en till synes respektabel person med fast inkomst, förvärvar via Mäklare B fastigheten X från säljaren C för 2 miljoner kr. Dessutom lägger A 500.000 kr ”under bordet” som utgör pengar från brott vilket C är införstådd med. Hypotekslån ordnas via banken D uppgående till 1,7 miljoner kr. Ett år senare säljer A fastigheten för 3 miljoner och placerar vinsten på bankkonto hos D KÖP SÄLJ 2 milj 0,5 milj svart 3 milj Inkl tvättad del

Tack för uppmärksamheten!