Jordens processer som formar jordytan

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Advertisements

ISTIDEN Vi lever i den geologiska perioden ’kvartär’ (som har varat de senaste 2,4 miljoner åren) Under denna tid = Glacialer och Interglacialer Svårt.
Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter
ENDOGENA KRAFTER.
Inre kraft: Jordbävning
Oceanerna Mera vatten än land.
Tryck I en bomb använder man sig av tryck-kraft för att skapa förstörelse. Nu kommer förklaringen på vad tryck är. Tryck är en kraft – tryckkraft. Tryck.
LANDHÖJNINGEN Det stora trycket från inlandsisen gjorde att jord- skorpan pressades ner … ända upp till 700 m. När isen dragit sig tillbaka låg därför.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Jorden och livets skapelse
Jordens och livets utveckling, Del 1, från Big Bang – första livet
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Jordens klimat.
Värme och väder del 2.
Jordens inre och yttre krafter
Om Jordklotets historia
Jorden.
Uppbyggande/nedbrytande krafter Jordens processer som formar jordytan
Jordens gradnät (nollängdgraden, breddgrader, längdgrader)
Jorden, landformer och landskap
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vulkaner Jordens ventiler.
Krafter som bygger upp vår jord
Av Loke BOB IS GOIN TO SPACE.
Geografi Om Jordklotet.
Jorden - Tellus En planet Rör sig i en bana runt solen
Sammanfattning fördjupningsuppgift
Europa Geografi, åk 6 ht-2013.
VATTEN - geografiska begrepp
Människan och naturens samverkan med varandra.
Väder.
Vind, vatten och jord
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
Jordens Vatten.
Tryck.
♥ ♥ ISLAND ☼ ☼.
Åska Moln Nederbörd Fronter Vind 1pt 1 pt 1 pt 1pt 1 pt 2 pt 2 pt 2pt
Planeten Jorden.
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Inre krafter Endogena krafter
Inre krafter Endogena krafter
ISLAND!.
Vulkaner.
Europa.
Plattor och konvektionsströmmar
Meteorologi Vad bli det för väder?.
Jordbävningar Hur uppkommer de?.
Ledtråd: Stort och vitt Is och snö
Jordytan förändras.
Jordens, djurens och människans utveckling
Viktiga ord och begrepp
Jordens inre och yttre krafter Jordens yta förändras hela tiden. Berg bildas och berg försvinner, ny jordskorpa bildas, öknar sprids och floder skapas,
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
FRÅGESPORT KRING SVERIGE Begrepp och förklaringar.
Det geologiska kretsloppet Jordens inre krafter Endogena krafter.
Jordytan formas Inre krafter Yttre krafter Anna Samuelsson, Södra skolan, Katrineholm –
Endogena risker (kap. 2-5). För att repetera... Endogena processer = inre processer som formar jordytan –Plattektonik –Vulkanism –Bergveckning –Landhöjning.
Vår jord John Östh. Hur är jorden uppbyggd? Jordskorpan ”äppleskalet” längst ut –Avkylt stelnat material (litosfär) Manteln (astenosfären) inre och.
Natrresurser; Berggrunden
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Luft och Vatten.
Vår jord Geografi åk 4.
Vulkaner.
Momentbeskrivning Geografi Naturens förutsättningar för jordens befolkning, år 7 Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar.
Hav och land 1. a) Vad menas med världsdelar respektive kontinenter?
Jordens inre.
Jordens processer som formar jordytan
Vad föreställer bilden?
Geografi Vårterminen år 4 Catharina Glaas
Presentationens avskrift:

Jordens processer som formar jordytan Hur uppstår: Vulkaner, jordbävningar, jordskred, tsunamis, bergskedjor och glaciärer?

Jordens uppbyggnad Jordskorpan – hårt skal Tunnast under haven. Tjockast under bergen. Under jordskorpan finns manteln. I manteln är det så varmt så bergarterna är flytande. (MAGMA) Allra längst in i jorden finns kärnan. Avstånd från jordskorpa till kärnan är 6 370 km.

PANGEA Jordskorpan sitter inte ihop. Den är uppdelad i plattor. Plattorna rör sig och jordytan förändras. 200 milj år sedan fanns det en enda kontinent. PANGEA. Sedan började PANGEA dela på sig i flera mindre plattor, plattorna gled isär.

Jorden är uppbyggd av litosfärplattor

Plattorna kan: -krocka med varandra -glida isär från varandra -glida längst med varandra Om plattorna glider isär, från varandra, krockar eller hakar fast i varandra kan jordbävningar / jordskalv eller vulkaner uppstå.

Vulkaner Hur bildas en vulkan? En vulkan bildas genom att magma väller upp från jordens inre. När den heta magman kommer upp till jordytan kallas den lava. Där kyls den ned av vatten eller luft och stelnar. På så sätt kan ex nya öar uppstå. Om lavan är trögflytande kan den fastna inuti vulkanen. Mer och mer lava samlas och trycket i vulkanen ökar. Till slut får vulkanen ett utbrott där lavan kastas långt upp i luften. Rökmolnet som bildas innehåller aska och gaser. Gasen är giftig.

100 vulkaner i Europa… ETNA …som haft utbrott de senaste 10 000 åren. …men alla är inte aktiva idag. -Vulkan på Sicilien. -En av världens mest aktiva vulkaner. -Utbrott var femte år. - Förstört hela städer. 3 300 m över havet.

Jordbävningar Hur startar en jordbävning? Områden som ligger på gränsen mellan jordskorpans plattor orsakas ofta av jordbävning. Plattorna glider inte smidigt förbi varandra utan hakar bland i varandra och fastnar. Då byggs spänningar upp och är spänningen är tillräckligt stor lossnar plattorna från varandra. De kan förflytta sig flera meter på en gång. Under en jordbävning skakar marken i ett stort område. Hus kan rasa, vägar spricka och människor skadas.

Styrkan i ett jordskalv mäts i Richterskalan Styrkan i ett jordskalv mäts i Richterskalan. Det är en skala från 1 och uppåt. De kraftigaste skalven man uppmätt har haft styrkan 9. Det är ungefär 1000 gånger kraftigare än den största atombomb som sprängts på jorden.

Jordskred Vad är ett jordskred? Områden som är branta och har lösa jordlager kan drabbas av jordskred. Då sätts stora mängder jord i rörelse. Det kan orsakas av häftiga regn eller jordbävningar. Ett jordskred kan förändra ett område snabbt. Stora jordskred kan dra med sig hus och vägar.

Tsunami Hur bildas en tsunami? Om en jordbävning sker på havsbotten kan den skapa jättelika vågor, tsunamier. Jordbävningen gör att stora mängder vatten sätts i rörelse. Vattnet rusar fram i hög fart och når till slut kusterna. Där havet blir grundare byggs en jättelik våt upp som sveper in över land.

Glaciärer Hur bildas en glaciär? En glaciär uppstår ofta i berg- eller polartrakter av att snö samlas och inte hinner smälta undan. Snön lägger sig lager på lager. Ibland kan den av sin egen tyngd omvandla snön till is av trycket och den stora glaciären kan sättas i rörelse.

Bergskedjor Hur bildas en bergskedja? Där plattor stöter ihop med varandra kan höga berg bildas. Kollisionen gör att jordskorpan pressas ihop. Det leder till att berggrunden veckas och sakta höjs uppåt.

EROSION Allt berg som byggts upp på jorden bryts sakta ned. Varför? Flera krafter förändrar landskapet. rinnande vatten HUR? vågor glaciärer vinden