Skillnader mellan kollektivavtalade tjänstepensioner och icke-kollektivavtalade tjänstepensioner Vill du betala mycket eller litet för förvaltningen av ditt pensionskapital?

Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal Inte säkert att den anställde får någon tjänstepension överhuvudtaget. Ca hälften av de företag som inte har kollektivavtal saknar helt tjänstepension. Det finns ingen ram att hålla sig till. Hur mycket ska betalas in till den anställdes tjänstepension och hur ska villkoren se ut? Vanligtvis blir slutresultatet att den anställde får mycket sämre pensioner och försäkringar än om det funnits kollektivavtal på arbetsplatsen. Näst intill omöjligt för en enskild anställd att få till lika bra villkor som om kollektivavtal funnits på arbetsplatsen.

Tjänstepension som inte är kollektivavtalad Ofta mycket höga avgifter när tjänstepensionen inte är kollektivavtalad –betydligt lägre pension för de pengar som betalas in. Vid en årlig avgift om 2 procent på pensionskapitalet försvinner en tredjedel till pensionsbranschens aktörer. Vid en årlig avgift om 3 procent på pensionskapitalet – till exempel vid fond –i – fondtjänster - försvinner knappt hälften av pensionen. (till exempel 0,6 % på kapitalet till fondförsäkringsbolag, 1,4 procent på fondandelarnas värde samt 1 procent på fondandelarnas värde till en fond-i-fondlösning)

Vid 2% avgift ryker en tredjedel, vid 3,5% hälften - 10% - 19% - 27% - 34% - 40% - 46% Pensionskapital vid 65 - 50% Årligt avgiftsuttag på kapitalet Räkneexempel: en 25 åring med premiebetalning på nivå ITP1, startlön på 25 000, årlig avkastning 6%

Antaganden i följande exempel Exempelpersonerna har ITP1 och väljer att placera hälften av pensionspengarna i en traditionell försäkring och den andra hälften i en fondförsäkring. I bägge alternativen betalas 1,5 procent på varje inbetalning till Collectum. I den traditionella försäkringen betalas typiska avgifter inom ITP 1 - 0,20 procent i årlig avgift på pensionskapitalet och 0,06 procent i kapitalförvaltningsavgift. I fondförsäkringen betalas också typiska avgifter inom ITP1 - 0,70 procent i fondavgift på pensionskapitalet. Om exempelpersonen inte skulle omfattas av ITP1 men ha en arbetsgivare som betalar in lika mycket pengar som inom ITP1 blir pensionsbolagens avgifter högre. Exempelpersonen antas välja en fondförsäkring hos ett typiskt fondförsäkringsbolag. I detta alternativ betalar hon en årsavgift på 360 kronor, en årlig avgift på pensionskapitalet på 0,6 procent samt en fondavgift på pensionskapitalet på 1,4 procent. Avkastningen antas vara 6,5 procent i samtliga alternativ.

25-årika Ulrika med en startlön 19 500 kronor per månad och normal löneutveckling Ulrikas sammanlagda avgifter vid 65 års ålder Ulrikas pensionskapital vid 65 års ålder (i dagens penningvärde) Med ITP 1 89 800 kronor 1 155 000 kronor Utan ITP men med samma pensionsinbetalningar som inom ITP 1 285 800 kronor 826 000 kronor

25 – åriga Linus med ingångslön 25 000 kronor per månad och normal löneutveckling Linus sammanlagda avgifter vid 65 års ålder Linus pensionskapital vid 65 års ålder (i dagens penningvärde) Med ITP 1 121 900 kronor 1 583 000 kronor Utan ITP men med samma pensionsinbetalningar som inom ITP 1 386 100 kronor 1 148 000 kronor

26-åriga Paulo med ingångslön på 27 000 kronor/månad, normal löneutveckling men 2 000 kronor i lönehöjning vid 30 års ålder, 3 000 kronor i lönehöjning vid 35 års ålder och 5 000 kronor i lönehöjning vid 45 år Paulos sammanlagda avgifter vid 65 års ålder Paulos pensionskapital vid 65 års ålder (i dagens penningvärde) Med ITP 1 235 800 kronor 3 665 000 kronor Utan ITP 1 men med samma pensionsinbetalningar som inom ITP 1 790 400 kronor 2 827 000 kronor

Tjänstepensioner som inte är kollektivavtalade Om tjänstepensionen inte är kollektivavtalad finns det mycket sällan bestämmelser om att arbetsgivaren ska betala tjänstepensionen under föräldraledighet. Detta är svårt att få inskrivet i det enskilda anställningsavtalet. Om arbetsgivaren slutar att betala in premier, t ex för att företaget har ekonomiska problem, finns det ingen garanti som i kollektivavtalet. Tjänstepensionen blir lägre för kvinnor än för män på grund av olika livslängdsantaganden. Gäller dock inte försäkringar som nytecknas efter 21 december 2012.

Kollektivavtalad sjukförsäkring som kompletterar den allmänna sjukförsäkringen Exempel för privatanställd tjänsteman med ITP 2 och månadslön på 33 000 kronor (2011): Mellan sjukdag 15 och 90 får den anställde 8 300 kronor per månad Mellan sjukdag 91 och 360 får den anställde 6 738 kronor per månad Under fortsatt sjukpenningtid får den anställde 4 063 kronor per månad I händelse av sjukersättning utbetalas fram till 65 års ålder 8 076 kronor per månad

Sjukförsäkringar som inte är kollektivavtalade Inte säkert att man får någon sjukförsäkring överhuvudtaget. Finns vanligtvis undantag för vissa diagnoser såsom för olika psykiska diagnoser och för vanliga sjukdomar i rörelseorganen – oftast under de två första inledande åren. På mindre företag är det inte säkert att det räcker med full arbetsförhet för att få en sjukförsäkring och en premiebefrielseförsäkring. Det kan göras en riskbedömning av varje individ utifrån svaren på en inlämnad hälsodeklaration. Försäkringsbolaget kan helt avslå ansökan om sjukförsäkring eller undanta ytterligare sjukdomstillstånd. Varje individ ger försäkringsbolaget fullmakt att läsa sjukjournaler.

Vid korta jobb är risken stor för nollad tjänstepension Företag utan kollektivavtal som betalar individuell tjänstepension kastar ofta pengarna i sjön när de betalar in pengar för visstidsanställda. En summa på några tusenlappar i en pensionsförsäkring som avslutas riskerar att på några år sjunka ner till noll. Försäkringsbolagens fasta avgifter kan äta upp både värdeökning och pensionskapital om det är litet och det inte görs nya tjänstepensionsinbetalningar. Inom ITP är avgifterna mycket lägre och det finns inga fasta årsavgifter så risken för att tjänstepensionskapital helt försvinner vid korta jobb är avsevärt lägre. I traditionell försäkring finns det dessutom en garanti på de insatta pengarna.

Stora skillnader i pension trots lika pensionskapital I den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP 1 samt inom ITPK har fackförbund och arbetsgivarorganisationer kommit överens om att de anställda ska få så mycket pensionskapital som möjligt för de inbetalda premierna. Olika pensionsbolag har dock olika livslängdsantaganden. Om pensionsbolaget räknar med en lång genomsnittlig livslängd blir månadspensionen lägre än om bolaget räknar med en kort genomsnittlig livslängd. Det beror på att om ett bolag räknar med ett högt livslängdsantagande blir månadspensionen lägre eftersom pensionskapitalet ska fördelas på fler år. Om pensionen ska utbetalas livslångt fortsätter förstås utbetalningen hela livet även om den genomsnittliga livslängden passerats. Olika pensionsbolag betalar också ut enligt olika utbetalningsmodeller. Vissa betalar ut mest i början och sedan så gott som oförändrad pension. Andra betalar ut högst pension i slutet av livet – då risken finns att den försäkrade hunnit avlida. Källa: Pensioner & Förmåner nr 13 2010 (även nästkommande två bilder)

Skillnader i ITP1 och ITPK vid ett pensionskapital på 1 miljon kronor – traditionell pensionsförsäkring. Utan kollektivavtal blir pensionen lägre. Bolag Återstående livslängd vid 65 år Pension per månad den första månaden Alecta 21,5 år 5 474 kronor per månad Länsförsäkringar 23,4 år 4 833 kronor per månad AMF 22,4 år 4 859 kronor per månad Skandia Liv 22,5 år 4 615 kronor per månad Nordea Liv & Pension 24,7 år 3 373 kronor per månad

Skillnader i ITP1 och ITPK vid ett pensionskapital på 1 miljon kronor – fondförsäkring. Utan kollektivavtal blir pensionen lägre. Bolag Återstående livslängd vid 65 år Pension per månad första månaden AMF 22,4 år 4 932 kronor Handelsbanken Liv 24,6 år 3 387 kronor Nordea Liv & Pension 24,7 år 3 373 kronor SEB Trygg Liv 25,6 år 3 255 kronor