Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut? Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen och SNS 3 juni 2004 Peter Fredriksson och Bertil Holmlund Ekonomisk Debatt 4/2004

Fyra frågor Ersättningens varaktighet (tidsprofil) Sökkrav och sanktioner Arbetsmarknadspolitik för att testa arbetsviljan Finansiering av ersättningen

Andra frågor Ersättningens nivå och beroende av tidigare inkomst Kompensationsgrad och tak Arbetsvillkor Obligatorium eller frivillighet Reglering av frivilliga tilläggsförsäkringar …

Nuvarande system Allmän och obligatorisk grundförsäkring 320 kr/dag, ca 7000 kr/månad) Frivillig inkomstförsäkring 80 % av utebliven inkomst upp till ett tak De första 100 dagarna: Tak= 730 kr/dag (16 000 kr/månad) Efter 100 dagar: Tak=680 kr/dag (15 000 kr/månad)

Arbetslöshetsförsäkringen 2004 Dagpenning 730 680 Arbetslöshetstid 100 850 912.50 Lön Arbetslöshetsförsäkringen 2004

Ersättningstiden begränsad till 300 dagar (60 veckor) Möjlighet finns att erbjuda ytterligare en ersättningsperiod Krav på vidgat sökområde efter 100 dagars arbetslöshet

Effekter av tidsbegränsad ersättning Reservationslönen sjunker i takt med att individen närmar sig utförsäkring Utflödet från arbetslöshet ökar under ersättningsperioden

Hur varierar utflödet till arbete med arbetslöshetstiden? Ersättningsperiod Utförsäkring Arbetslöshetstid Utförsäkringstidpunkt

Effekter av tidsbegränsad ersättning Reservationslönen sjunker i takt med att individen närmar sig utförsäkring Utflödet från arbetslöshet ökar under ersättningsperioden Individer som inte är försäkrade blir mer benägna att skaffa arbete om ersättningen ökar (kvalifikationseffekt)

Hur påverkas utflödet till arbete av högre ersättningsnivå? Kvalifikationseffekt Utförsäkring Arbetslöshetstid

Hur påverkas utflödet till arbete av högre ersättningsnivå? Ingen kvalifikationseffekt Högre ersättning Utförsäkring Arbetslöshetstid

Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden? Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös

Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden? Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös Upprepade arbetslöshetsinträden bör beskattas genom karensperiod

Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden? Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös Upprepade arbetslöshetsinträden bör beskattas genom karensperiod Eget sparande som buffert?

Sökkrav och sanktioner Sökkrav och krav på att ta ”lämpligt” arbete Övervakning för att säkerställa att kraven uppfylls Sanktion (sänkt ersättning) om individen är för passiv eller för kräsen

Avvägning mellan övervakning och sanktioner – båda avskräcker från ”brott” Övervakning resurskrävande medan sanktioner är billiga Välj höga sanktioner och ett minimum av övervakning?

Avvägning mellan övervakning och sanktioner – båda avskräcker från ”brott” Övervakning resurskrävande medan sanktioner är billiga Välj höga sanktioner och ett minimum av övervakning? Kostnaderna för övervakning måste vara orimligt höga för att bli samhällsekonomiskt olönsamma

Vad vet vi om sanktioners effekter? Sociala experiment (USA, Storbritannien) Slumpmässig fördelning av arbetslösa till olika grupper med olika sökkrav Resultat: högre sökkrav leder till kortare ersättningsperioder Ekonometriska studier (Holland, Schweiz) Hur påverkas sökbeteendet av (varningar om) sanktioner? Varningar och sanktioner leder till stor ökning av utflödet från arbetslöshet

Arbetsmarknadspolitik som komplement till arbetslöshetsförsäkringen Arbetsmarknadspolitik (”workfare”) för att testa arbetsviljan Hur kan man särskilja aktivt arbetssökande personer från sådana som inte vill ha arbete? Det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt att kräva att den arbetslöse är beredd att delta i åtgärd för att få a-kassa Gäller även om åtgärden i sig är improduktiv

Vad vet vi om arbetsmarknads- politik som hot ? Sociala experiment från USA Benus och Johnson (1997) Krav på kursdeltagande med hot om indragen ersättning Stort utflöde från arbetslöshet före kursstarten Black m fl (2003) Krav på deltagande i åtgärd som villkor för fortsatt ersättning Stort utflöde till arbete innan programmet hade startat

Finansieringsfrågor Nuvarande system: skatter och medlemsavgifter Avgifterna oberoende av arbetslösheten i a-kassan Svaga incitament att ta hänsyn till arbetslöshetens kostnader

Alternativa finansieringsformer Arbetslöshetsberoende skatter Företagsfinansierad a-kassa Arbetsmarknadens parter, egenavgifter

Arbetslöshetsberoende skatter Ju längre arbetslöshet, desto högre skatt i efterföljande perioder med arbete Heterogena individer och fördelnings-aspekter Tur och otur på arbetsmarknaden Olika förutsättningar

Företagsfinansierad a-kassa Företagsskatter som ökar med företagets bidrag till arbetslösheten genom uppsägningar Experience rating (USA) Men företagen kan inte påverka arbetslöshets-periodernas varaktighet genom sina beslut om uppsägningar Skatt på uppsägningar blir detsamma som skatt på nyanställningar? Implicit beskattning av uppsägningar genom LAS

Arbetsmarknadens parter Återskapa sambanden mellan arbetslöshet och egenavgifter inom a-kassorna Ökad arbetslöshet inom kassan skulle leda till högre egenavgifter Effekter på lönebildningen Incitament för att aktivera de arbetssökande

Slutsatser Ersättningen bör avta med arbetslöshetens längd Krav på aktivt arbetssökande bör kombineras med sanktioner Arbetsmarknadspolitik bör användas för att testa arbetsviljan Bättre kontroll av att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande Reformera subventionssystemet för a-kassorna