Hur sparar vi energi på gården? - vad är stort och smått?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Advertisements

Energieffektivisering i befintliga fastigheter
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!
Energiledningssystem
DSLR astrofotografering
Klimatsmart belysning
Hur ni sparar energi! Av Kevin,Ibrahim och Hevzi
Presentation Energikollen Lantbruk Gruppträff 2
Energi, grunder Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare LRF Konsult
Ljus/optik.
Värme i villan.
Kostnadsfri och opartisk kommunal service
Välkomna! Anna Bäckstäde Energi- och klimatrådgivare i Gotlands kommun
LED-teknik och armaturdesign
LED – INVESTERING SOM LÖNAR SIG Mer ljus med mindre energi
1 Gunnar Lobell Global Environmental Coordinator.
Energiråd för butiker Hej och välkommen till detta möte som ska handla om energieffektivisering i butiker. Att inte riktigt veta hur situationen ser ut.
Solvärme&Solel Björn Karlsson.
Energiformer och energikällor
Energiprojekt Edita Bobergs
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Leif Nyman Teknisk chef Norden.
Förslag till upplägg: ” Tekniköversikt, Strategimodell” för BeBo-projekt Styrelsemöte BeBo
Att genomföra gårdsbesök Greppa Näringen, Energikollen grundkurs 9-10 maj 2012, Linköping David Hårsmar, Rådgivarna i Sjuhärad
Belysning • Behov av belysning • Ljusprogram och ljusbehov för olika djurslag • Olika ljuskällor, teknik och egenskaper • Ljusstyrning Greppa Näringen,
Arrangeras av Voltimum.se – portalen för elproffs Framtidens energieffektiva elinstallationer Det vi inte mäter kan vi inte förbättra Per Carlberg, Schneider.
Hybriddrivsystem för miljöfordon
Energiråd för kontor Hej och välkommen till detta möte som ska handla om energieffektivisering på kontor. Just energieffektivisering har inte alltid varit.
Energikartläggningscheckar
Energiråd för företag “Vi hade ingen aning att det gick så mycket energi till belysningen. Den investering vi gjorde i ny modern belysning betalade sig.
Energiråd för industrin
Elkostnader och elabonnemang
Stallmiljö och byggnadsåtgärder Falköping 23 april 2013.
Köksbordsmaterial Energikollen 21C
Utgödsling • Val av utrustning och system • Koppling till biogas
Energi i lantbruket • Skatter och energipriser • Primär/ slutlig energianvändning • Energikvalitet • Energiformer Greppa Näringen, Energikollen grundkurs.
Company/Dept, Author Nyheter om N och P i foder till grisar! Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk Produktutveckling Piggfor Kerstin.
Energikollen lantbruk 9-10 maj 2012 Inledning & avslutning Pernilla Kvarmo.
Energikollen växthus Elin Einarson Rådgivarkurs Energikollen växthus, Nässjö 24 okt 2012.
Bästa energispartipsen för föreningsägda anläggningar Roger Gunnarsson, Energikontor Sydost, Theresa Palo, Norrbottens energikontor Johan Nyqvist, Energikontor.
Energiledningssystem - Arbeta systematiskt och strukturerat med energi.
Komponentavskrivning Sandvikens kommun
LED Mastbelysning.
Energi och belysning Inledning Robin Östlin
Energi i tillsynen - ett gott exempel
Energieffektiviserings stöd Förordning (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Föreskrift 2010:1.
Energi Älvkarleby Ridklubb
System för tappvarmvatten
Energibesparing i växthus
El- och värmeeffektiva installationstekniska lösningar i flerbostadshus Lennart Jagemar Docent Installationsteknik Energi och Miljö Chalmers Göteborg Docent.
Lönsam energieffektivisering LÖNSAM ENERGIEFFEKTIVISERING Galären och hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt,
Ishallen Helsingborg Från uterink till framgångsrikt energiprojekt.
Klimatförändringarna
Energikartläggning Utbildningsblock inom projektet ENIG (Energikartläggning är lite som att lägga ett pussel, där energianvändningen för olika delar i.
Lars Ekberg, CIT Energy Management AB Seminarium om Totalprojekt 5 november 2013 – Länsstyrelsen VG Att genomföra åtgärder så att kalkylen håller Lars.
Stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Anna Green, Miljöenheten.
Modern belysningsteknik – sparar energi och pengar
Genomförande EPC Olika faser i genomförandet.
- Ett sätt att sänka kostnaderna!
Så här sparar Landstingsfastigheter på energi BILD 2 Energianvändning och klimatpåverkan.
Best Western Royal Corner. Vilka är vi & vad kommer vi ifrån? Ringsbergskolan Klass 8 YEP – Young Energy People Inga kostnader Billiga alternativ Investeringar.
Underlagsmaterial gruppträff 21A del 1
Profilen Ljus/optik. Profilen För att kunna se något måste det finna en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som sänder ut ljus tex solen stearinljus.
ENERGIOPTIMERING Läckagesökning Konfiguration Styrning Efterbehandling
Behovsstyrd ventilation
Klimatvänlig fjärrvärme: Dåva 2, Umeå El 190 GWh
Karlskoga Folkhögskola Ett flexibelt värme- och ventilationssystem
SPARA ENERGI Jarl Nilsson Elektro-Emanuel AB
Energi Älvkarleby Ridklubb
Presentationens avskrift:

Hur sparar vi energi på gården? - vad är stort och smått? Greppa Näringen: Stallmiljö och byggnadsåtgärder 23 april 2013, Falköping David Hårsmar, Rådgivarna i Sjuhärad david.harsmar@radgivarna.nu 0325-618 685

Exempel – Energianvändning gård med 70 mjölkkor Totalt ca 200 000 kWh (exkl privat) Gemensamt = Verkstad och lite ytterbelysning + vattenpumpen

Smågrisar Fördelning baserat på medeltal för 17 företag med smågrisproduktion. Källa: Kartläggning av energianvändning på lantbruk, LRF Konsult, 2009

Slaktsvin Fördelning baserat på medeltal för 14 företag med slaktsvinsproduktion. Källa: Kartläggning av energianvändning på lantbruk, LRF Konsult, 2009

Mjölkkor Fördelning baserat på vägt medel för gårdar med grop och robot, totalt 23 företag. Källa: Kartläggning av energianvändning på lantbruk, LRF Konsult, 2009

Vad vill vi ha för ”energitjänster” från el-energin Kyla/Värme Uppdelning Kraft (ventilera, förflytta, bearbeta mm) Kyla / Värme Ljus Lämplig energibärare? Kraft Ljus

Energi har olika kvalité Energiform Användning Elektrisk energi Mekanisk energi Bränslen Solvärme Omgivningsvärme Transporter / Mekanisk bearbetning Elektronisk info (TV, data) Kemiska processer / Materialframställning Belysning Värme vid hög temp / Matlagning Varmvatten Bostadsvärme

Fördelning av elenergi till ventilationsanläggning Lufttransporten är det ”nyttiga arbetet” som fläkten utför Billigast och enklast är oftast att: minska strömningsförluster och förbättra fläkthjulets verkningsgrad genom rengöring! (och injustering) OBS! tips Buller? = behov av rengöring? Källa: Handbok Energieffektivisering LRF/SJV (kommer att publiceras under 2013), kapitel Ventilation – huvudförfattare: Anders Ehrlemark, Praktek, www.ptek.se

Var finns strömningsmotståndet? Grundprinciper: Lägsta möjliga lufthastighet (2-3 m/s) Rejält avrundade kanter vid inlopp Undvik riktningsändringar (isåfall invändig rundning) Undvik nät och galler i luftströmmens väg Slät insida Fläktblad – släta och rena Tak eller huvar framför utlopp bör undvikas Källa: Handbok Energieffektivisering LRF/SJV (kommer att publiceras under 2013), kapitel Ventilation – huvudförfattare: Anders Ehrlemark, Praktek, www.ptek.se

Källa: Anders Ehrlemark, Praktek, www.ptek.se

Effektivitet för olika fläktar ”På pappret” energieffektiva fläktar tappar ofta snabbt kapacitet och därmed effektivitet snabbt vid de högre mottryck som uppstår i verkligheten. Fabrikstillverkade trummor: ca 20 Pa mottryck Platsbyggda trummor och kanaler: 60 – 120 Pa Källa: Handbok Energieffektivisering LRF/SJV (kommer att publiceras under 2013), kapitel Ventilation – huvudförfattare: Anders Ehrlemark, Praktek, www.ptek.se

”Energisignatur” – hel anläggning Spänningsreglering leder till förluster i motorn. Ökar ju lägre spänningen transformeras (antingen transformator eller diod/”triac”) Smartstyrning av eb anläggnin g(med flera fläktar) är då man har olika steg i kombination med en varvtalsreglerad fläkt. Källa: Handbok Energieffektivisering LRF/SJV (kommer att publiceras under 2013), kapitel Ventilation – huvudförfattare: Anders Ehrlemark, Praktek, www.ptek.se

Ventilation Nivå 1: inställningar, skötsel, underhåll Regelbunden rengöring (minst en gång per år) (trummor, kanaler och fläktvingar!) Kontrollera spjäll och luftintag Kontrollera styrning och givare (reagerar fläktarna då du värmer temperaturgivaren?) ”Punktera” inte undertrycksventilationen! (dörrar, foderintag mm skall hållas stängda!) Källa: Handbok Energieffektivisering LRF/SJV (kommer att publiceras under 2013), kapitel Ventilation – huvudförfattare: Anders Ehrlemark, Praktek, www.ptek.se

Ventilation Nivå 2: ombyggnad och komplettering Samreglera ventilation och värme (endast värme vid minimi-ventilation) Förbättra system för kapacitetsreglering (ex ”smartstyrning”) Bygg om för att minska strömningsförlusterna (inlopp, trummor, tak, huvar, tilluftsdon, spjäll) Byt ut gamla fläktar (>20 år) Källa: Handbok Energieffektivisering LRF/SJV (kommer att publiceras under 2013), kapitel Ventilation – huvudförfattare: Anders Ehrlemark, Praktek, www.ptek.se

Ventilation Nivå 3: val av system Försök välja naturlig ventilation Välj undertrycksventilation framför övertrycksventilation Använd frekvensreglerade fläktar för kapacitetsstyrning Titta på fläktens energivärden – men glöm inte övriga egenskaper! Källa: Handbok Energieffektivisering LRF/SJV (kommer att publiceras under 2013), kapitel Ventilation – huvudförfattare: Anders Ehrlemark, Praktek, www.ptek.se

Behov belysning – Kor 200 Röd linje utgör behov av kapacitet elektriskt ljus Blå area skulle kunna täckas av befintlig belysning Grön area kräver komplettering för att täcka behov. Under dagsljus (gul puckel) är belysningen tillräcklig – ev. kan belysning släckas ned under denna tid. Natt helst maximalt 10 lux Dag minst 150-200 lux (under 16 timmar) (enligt Danskarna räcker 100 lux) Källa: Dansk Landbrugsrådgivning, 2006 (Byggninger, 32 A)

Krav på belysning - kostall Minst 150 lux under 16 timmar (för lakterande kor) Max 10 lux nattetid Jämnhet för att undvika skuggor i stallet under både nattetid och dagtid Hög grad av automatisering och styrning Armaturer godkända för stallar Möjlighet att enkelt serva belysning med normala hjälpmedel såsom skylift Lägsta möjliga livscykelkostnad (LCC) över 20 år (bästa mix av energieffektivitet, servicekostnader och storlek på investering)

Designa ljus för kostall Tada! Enkel match… Ljusdesign m h a DIAlux (gratis programvara), www.dialux.com

Ville ju fästa i takstolarna… helst inte spänna i lina…

…kan man inte rotera dem? Blir enklare att fästa… Kan man inte rotera dom – så blir det enklare at montera – och så slipper det samlas så mycket damm... …kan man inte rotera dem? Blir enklare att fästa…

…men stolparna, hur gör vi med dem?

Sinkor och kvigor >17 mån vill ha lite längre ”natt”

Kort om olika ljuskällor Lamptyp verkningsgrad, lm/W livslängd, h Möjligt att direkt återstarta, (minuter väntetid) Glödlampa 5 - 30 750 - 4000 Ja Halogenlampa 12 - 25 2000 - 6000 Lysrörslampa (Lågenergilampa) 50 - 80 6000 - 12000 T5 lysrör 88 - 108 17 000 T8 lysrör 75 - 98 7500 - 20000 Metallhalogen 60 – 80 5000 - 20000 Nej (1 - 3) Keramisk metallhalogen 60 - 80 20 000 Högtrycksnatrium 50 - 140 15000 - 24000 Nej (3 - 5) Kvicksilverlampa 25 - 60 16 000 – 24 000 Nej (1 - 15) LED 4 – 150 35 000 – 60 000 Induktionsbelysning 50 – 90 60 000 – 100 000

Val av armatur Strålkastararmaturer har fördelen att det är jämfört med lysrör är färre ljuskällor som skall bytas och rengöras. (+ troligen billigare installation) Rengöring av dagsljusinsläpp och armaturer bör ske en gång per år. De armaturer som används i stallar skall vara D-märkta (garanterar en yttemperatur på max 90ºC) och ha kapslingsklass som lägst IP54. Kupa skall vara i akryl för att stå emot ammoniak. Vanligaste plasten i glaset är annars polykarbonat vilket riskerar att snabbt spricka i en stallmiljö. Metalldetaljer skall vara korrosionsbeständiga. Många lysrörsarmaturer kan förses med en reflektor vilket ger ett något mer riktat ljus och enligt uppgift ca 5% mer ljus i de fall då lysrören placeras högt upp (>4 m från golv) (källa DEFA, säljare).

Åtgärder – Belysning Utnyttja naturligt ljus Rengör armaturer Släck! Rengör fönster, tak och väggar Rengör armaturer reflektorer/ damma av lysrör Släck! Styr belysning Gruppera (eller snarare – dela upp!) Byt ljuskälla Hur mycket minskar ljusutbytet med smutsiga reflektorer/lysrör? (kanske så mycket som 50% enl SLU-skrift) Ordna med dagsljusinsläpp (sin- och betäckningsavdelning) Gruppering (hel- och halvljus) av belysning i grisningsavdelningen Huvudströmbrytare för korridorer

Styr belysning Tid Ljus Närvaro Dimmer Timer Tidur / klocka Astronomiskt ur Ljus Ljusrelä / skymningsrelä Närvaro Rörelse (IR mfl tekniker) Akustisk Dimmer

Åtgärder – Mjölkning Frekvensstyrning av vakuumpump (ca 40% besparing) Värmeåtervinning från mjölkkylning (spar ca 60% el till varmvattenberedaren) Mjölkkylning med inkommande kallvatten (ca 50% sparpotential för kylkompressorn) Inkommande kallvatten… (från Baky mfl 2010 sid 35) Källa: Baky mfl 2010

För-kylning med kallvatten Från vänster: Rörkylare 1 (märke: Wijsmann) Rörkylare 2 (burk, märke Paco) Plattkyl (plattvärmeväxlare) Foto: Lars Neuman, LRF konsult Från vänster: Rörkylare 1 (märke: Wijsmann) Rörkylare 2 (burk, märke Paco) Plattkyl (plattvärmeväxlare) Foto: Lars Neuman, LRF konsult Foto: David Hårsmar

Agera när tillfället kommer! Ombyggnation Tillbygge Nybygge Behov av byte Haveri Arbete även på lång sikt, ger de stora vinsterna. Vid varje större beslut vägs energiaspekten in.

Mäta och följa upp Före åtgärd Efter åtgärd: Följa upp underhåll Grund för prioritering, nyckeltal och jämförelse Efter åtgärd: Kontrollera att levererad utrustning fungerar som utlovat Följa upp underhåll Ger motivation och redskap för att kunna vara effektiv