P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Utgångspunkt I) Individens tidigare studier II ) Arbetserfarenhet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

ARKIVERING av examenskommissionernas handlingar
(Utvidgad) inlärning i arbete Modeller, möjligheter, utvecklingspunkter.
Skolan i rörelse
Section 1 Planering & arbetsinsatser vid YA! // Yrkeslärare, gruppansvarige, speciallärare rekommenderar - tillsammans eller enskilt utvidgad inlärning.
Den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan - mål, prioriteringar och ständiga förbättringar Presentation av Sveriges fleråriga plan för.
Ett projekt kring nätbaserade studier: kompetenser, omfattning och statistikföring Projektpresentation 1/11.
Från doktorsexamen till universitetslektor tillsvidare
Lärande på arbetsplats =inlärning i arbetet i Finland.
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
En reviderad läroplan för förskolan
AU Digital samverkan LO Process
FRÅN UTBILDNINGSSTRUKTUR TILL STUDIEPLAN
Section 1 Planering & arbetsinsatser vid YA! // Yrkeslärare, gruppansvarige, speciallärare rekommenderar - tillsammans eller enskilt utvidgad inlärning.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Lärandemålklinik – vanliga och ovanliga frågor om lärandemål (=LM) Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom projekt Alcuin, som har som.
Den individuella utvecklingsplanen
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Noste = strömmen som stiger uppåt År 2003 står vuxenutbildarna i Finland inför ny en utmaning Nationellt Noste –program, med målet att ”höja utbildningsnivån”
Aktuellt inom forskarskolan vid Åbo Akademi Monica Nerdrum, lärcentret Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo 1.
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
Forskarskolan vid Åbo Akademi – doktoranduppföljning Monica Nerdrum, Lärcentret Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo 1.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
VUXENVUXEN DIDAKTIK INLÄRNING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Inlärning ? en förutsättning en utgångspunkt en process ett resultat.
INNEHÅLL Hur kunde man beskriva den vuxnes inlärning ? pedagogik
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
Läroplansträff Välkomna!.
LÄRARSITUATIONEN VID DE FINLANDSSVENSKA YRKESLÄROANSTALTERNA PETRI SALO ÅBO AKADEMI/ÖSTERBOTTENS HÖGSKOLA/PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN.
VUXENVUXEN DIDAKTIK DEFINITIONER Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Undervisning ”De åtgärder och arrangemang med vilkas hjälp man skapar.
Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik?
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006 Kursdeltagarnas lärarinriktning.
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
Snabbkurs: Meritförteckning och ansökan
Yrkesskicklighet - sammanfattning Många olika intressenter och ett flertal perspektiv som kompletterar varandra – ändå vissa grundläggande och gemensamma.
VUXENVUXEN DIDAKTIK LÄRAREN Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Bra vuxenlärare “Den gode lærar er fagligt dygtig, stiller krav, tager.
YRKES Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 skicklighet utbildning pedagogik hantverk vård företag- samhet IT Den nygamla utbildningsvokabulären.
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004, kapitel 8.
Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter Vuxenutbildningens historia och filosofiska utgångspunkter FÖRELÄSNING
VUXENVUXEN DIDAKTIK METODER Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 StyrningStyrning Styrd Icke- styrd Deltagarinflytande – och aktivitet.
Kunskaps-/färdighetsprofilerna för olika examen Bredden gällande kunskaper och färdigheter Graden av spe- ciali- sering Grundexamen Bredden gällande kunskaper.
V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING
Vad är (fristående) yrkesexamina ? Möjlighet att påvisa yrkesskickligheten (genom fristående yrkesprov) oberoende hur de kunskaper och färdigheter som.
VUXENVUXEN DIDAKTIK STUDERANDE Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Den vuxne studerande... har livserfarenhet (kompenserar t.ex. sämre.
Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi BILDER FRÅN ELLEN KEYS ”STRAND”
VUXENVUXEN DIDAKTIK UTVÄRDERING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Fem viktiga frågor i samband med utvärdering 1. När skall utvärderingen.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Erfarenheter av särskilt pedagogiskt stöd till studerande Jan Hallén, rektor Annette Gottfridsson, specialpedagog.
Särskilt pedagogiskt stöd
Varför IUP och skriftliga omdömen? Varför ny läroplan?
Skolutveckling genom aktionsforskning
Studieklimatundersökningen 2015 Presentation av resultaten.
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Informations-, rådgivnings- och handledningstjänster som stöd för livslångt lärande och karriärplanering – livslång handledning Den kontinuerliga förändringen.
Bedömarutbildning. Examensnivåer för fristående examina Yrkesinriktad grundexamina Ger breda grundläggande yrkesfärdigheter inom en bransch. Yrkesexamen.
Validering En process för att kartlägga kompetens.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Strategisk kapacitet i den attraktiva regionen 31 maj 2016 Jacob Witzell Doktorand, avd. för Urbana och regionala studier.
UPPSATSPLAN HUR GÖR MAN EN SÅDAN?. UPPSATSPLAN Nytt steg i processen, PM godkänt PM är början på planen Handledartilldelning Samarbete med handledare.
Vilka åtgärder för att stärka arbetslivsrelevansen i utbildningarna ger rapporten ”ett år efter examen” anledning till för fakulteterna? Fakulteternas.
Emma Arneback Med kränkningen som måttstock – Planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan Emma Arneback
LINDESKOLANS HANDLINGSPLAN för elever i läs- och skrivsvårigheter.
OCN-metoden. OCN-metoden (Open College Network) är en väl utvecklad metod för kvalitetssäkring och erkännande av kunskaper, färdigheter och kompetenser.
Validering inom Lärarlyftet
Internationalisering för alla!
Gruppdiskussion.
Utvärderingssystem
Ta del av riktlinjerna här
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Presentationens avskrift:

P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Utgångspunkt I) Individens tidigare studier II ) Arbetserfarenhet Utgående från dessa tar man ställning till -> Utgångsläget/-nivån -> Tidsramarna för studier -> Innehåll och metoder/studieaktiviteter -> Utvärderingssätt och -former

P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Strävar efter att... man skall undvika onödiga överlappningar Borde leda till att... 1) individen skapar sig en föreställning om sina egna mål 2) medventenheten om det egna kunnandet ökar 3) individen blir medveten om de krav som ställs i fråga om yrkesskicklighet och -kunnande

P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Miniversion (konstaterande) En kartläggning och uppföljning av de delområden av yrkesskicklighet som individen behärskar Maxiversion (strategisk) En mångsidig och grundlig genomgång av... • individens livssituation och förväntningar • önskemål och förhoppningar • studiefärdigheter och -vanor • styrkor och svagheter i yrkeskunnandet • förväntningar och mål gällande studier

P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 PSP:s olika funktioner • stöder arrangemangen kring studieaktiviteter och inlärning (individen-utbildningsorganisationen) • gestaltar livssituation och värderingar (individen) • medel för yrkesmässig och professionell utveckling (individen-utbildningsorganisationen) Med PSP strävar man efter att … • kunna definiera individuella inlärningsbehoven • ge inlärningen en individuell, flexibel och menings- full prägel • garantera att utfallet av inlärningsprocessen blir det som man önskat sig • individen skall engagera sig i och förbinda sig till inlärningsprocessen • främja djupinlärning (holistisk-förståelseinriktad) • skapa underlag för meningsfull handledning och stöd

P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Exempel på innehållet i ett PSP (A) tidigare utbildning och arbetserfarenhet (B) utvärdering av utgångsnivån (C) kartläggning av studiefärdigheter (D) önskemål gällande utbildning och studieaktiviteter (E) kartläggning av livssituationen (tid, pengar, familj osv.) (F) hur tidigare prestationer kan räknas till godo (G) kartläggning av planerna efter utbildning, examina

P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 PSP i samband med yrkesexamina Den mera begränsade planen • En konkret plan gällande hur studierna skall framskrida, vilka studiehelheter bör avklaras och inom vilken tidsram • Utgångspunkten är individens studieaktiviteter och plane- ring av dessa • Dokument som utarbetas i början av processen • Uppräkning av tidigare studier/arbetserfarenhet för att att kunna ta ställning till vad man kan och vad man kan få till godo • Planen finslipas enligt yttre krav • Yrkeskunnandet och -skicklighet som delar/i en helhet

Yrkesexamina Krav på vissa kunskaper och färdigheter Individens utgångsläge kunskaper, färdigheter, erfarenhet Det som individen på egen hand kan ta till sig, lära sig Det som utbildnings- organisationen kan erbjuda koordinering P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000

P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 PSP i relation till läroplanerna Examensgrunderna Läroplan för utbildningen Läroanstaltens läroplan PSP

P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Uppgörandet av personliga studieprogram UBS´ föreskrift 47/011/ § Principer för uppgörandet av personlia studieprogram Utbildningsanordnaren skall se till att varje studerande har ett skriftligt personligt studieprogram,.. omfattar en inlärningsplan.. plan för fristående yrkesprov I planen för fristående yrkesprov skall anges vilka prov de studerande avlägger samt var, när och hur de avläggs 2 § Klarläggning av utgångsnivån.. den yrkesskicklighet den studerande uppnått.. tidigare studier 3 § Parterna..studerande och utbildningsanordnaren och vid behov.. den som anskaffar utbild- ning. Samtliga parter skall underteckna studiprogrammet 4 § Genomförandet av personliga studieprogram.. medan studierna pågår och när de avslutas …bedöma hur det personliga studie- programmet förverkligas 5 § Sekretessbelagda uppgifter.. inte innehålla sådana sekretessbelagda uppgifter som avses i lagen om offent- lighet i myndigheternas verksamhet 6 § Speciella arrangemang.. klarläggningen av utgångsnivån.. försöka definiera de studerandes läs- och skrivsvårigheter … skillnader i språkkunskaper