Vem ska jag tro på?

Källkritik Problemet: Hur vet vi egentligen det vi tror vi vet? Hur bedömer man sanningshalten i informationen man möter? Vilka skäl har man att säga att saker och ting förhåller sig på det ena eller det andra sättet? Källkritik = en samling metodregler för att ta reda på vad som är sant (eller åtminstone mest sannolikt)

Vad är en källa? Skriftliga källor: Muntliga källor: Primär källa: Böcker, tidningar, tidskrifter, brev, anteckningar, dagböcker, lagar m m. Muntliga källor: Intervjuer Primär källa: Dokument, krönikor, dagböcker, memoarer, filmer, ljudband m m som har något att berätta om det i historien man vill studera Sekundär källa: Bearbetningar av primära källor, t.ex. tidigare forskning, artiklar, litteratur

4 metoder att testa sannolikheten i en källa Äkthet – källa ska vara det den utger sig för att vara. Tidssamband – ju längre tid emellan själva händelsen och källan desto större skäl att tvivla. Beroende – källan ska stå för sig själv och inte vara en avskrift eller referat av en annan källa. Tendensfrihet – man ska inte ha anledning till att misstänka att källan avspeglar någons privata, ekonomiska, politiska intressen för att förvränga verkligheten.

Äkthet Rena förfalskningar ”Frissering” av sanningen Gränserna mellan äkta och falsk kan ibland vara svår att dra… Exempel: Massakern i Timisoara 1989 Kuvöserna i Kuwait 1990

Tidssamband En källa är mer trovärdig ju mer samtida den är p g a t ex glömska och ”frissering” Dagböcker brukar anses vara bra källor – nära i tid! Memoarer brukar anses vara dåliga eftersom personen har haft lång tid på sig att ”omforma” sin historia. Exempel: Har journalisten skrivit ner sin artikel från minnet eller har han vid intervjun använt sig av en bandspelare?

Beroende Har uppgiften gått genom flera led? Rykte, t ex viskleken Tolk. Har tolken missförstått frågan? Har intervjupersonen missförstått frågan? Svaret? Kan vi lita på att tolken översätter rätt? Under vilka omständigheter har uppgiften framkommit? Gruppintervju och påverkan Påverkad av bilder Rädsla eller tvång Beroende av att säga det som förväntas av en

Tendens Har källan eget intresse av att säga detta? Ställ frågan ”Vad tjänar X på att säga det han/hon/det säger?” Exempel: Propaganda Lögner i kris Halvsanningar – man väljer just den fakta som ska komma fram, t ex statistik Att lura sig själv

Tendens – forts. De flesta källor har någon form av tendens, det måste vi räkna med! Därför – Försök att se vilken riktning tendensen går åt. Regel: Om två källor med motsatt tendens säger samma gör detta källan mer trovärdig.

Källkritik på Internet Problemet med internet är att det finns så mycket information som dessutom sprids mycket fort… Tips på pålitliga hemsidor: Officiella hemsidor från pålitliga organisationer. Gå inte på vad en ”expert” säger/skriver (vem som helst kan vara expert…), leta efter auktoriteter som går att kontrollera, t ex doktor, professor. Sök efter sidor som uppdateras ofta så att informationen du får inte är ”gammal”.

Källkritik på Internet – forts. Kontrollera informationens beroende genom att kopiera ett textstycke och klistra in det i en sökmotor (www.google.se). Dyker samma text upp på andra hemsidor? Kontrollera toppdomänen: ”.gov” innebär att det är en amerikansk myndighet ”.edu” innebär att hemsidan är från ett svenskt universitet. ”.mil” hör till den svenska krigsmakten. ”.org” betyder att informationen kommer från en ideell organisation. ”.se”, ”.no”, ”.dk” innebär att siten är svensk, norsk eller dansk. ”.com”, ”.net” och ”.info” innebär att siten kan vara precis vad som helst. Ser adressen ut som ett användarkonto? Seriösa siter har oftast ”rena” adresser. Tänk på att t ex Wikipedia kan innehålla både felaktiga och vinklade artiklar efter som vem som helst kan regigera.

Var är Trotsky?

Måkholmen i Bohuslän

Palmes mördare

John F Kennedy

Hitlers dagböcker Stern – tyskt magasin, årgång 1983