När modellen kom till byn…… Roger Smedberg Mätningsansvarig BanaVäg i Väst Välkomna!

Vem är Roger Smedberg Född 1954 Började 1970 med att vässa stakkäppar Har arbetat i ABV, SIAB samt ett byggserviceföretag i Gbg Startade egen verksamhet 1986 Stora infraprojekt sedan 1993 Har varit mätansvarig i BVIV sedan 2003

75 km dubbelspår, med 6 st pendeltågsstationer, ca 5200 m tunnel, och 10 broar, dessutom en fyrfilsväg med 28 broar Allt för det till en paketkostnad på ca 14 miljarder

BanaVäg i Väst Ca 35 st entreprenader varav 6 st BEST-entreprenader Ca 75 km dubbelspår och fyrfilig väg Totalkostnad ca 14 miljarder Färdigt 2012-12 Ca 10 000 000 m3 Bergschakt o Jordschakt Ca 1 200 000 st KC –pelare, med sammanlagd längd på ca 12 000 000 m

Mängdreglering 10% är 1,4 miljarder…. Man kan med dessa siffror inse att en noggrann mängdreglering är av största vikt Redan 5% är 700 miljoner 10% är 1,4 miljarder…. Vad krävs då för en lyckad mängreglering ?

Organisation Beställaren – Egen kompetens System för administration av mängder Ex. MRS Verktyg för mängdkontroller, Ex NovaPoint, TopoCad, GEO Rutiner för hur redovisning ska presenteras från Entreprenör

Bygghandlingar Att handlingarna struktureras med avseende på mängdreglering Att projektörens mängdberäkningar redovisas för beställare Att AMA och MER används enligt regelverket Att modeller och objekt kopplas till mängdförteckningarna

Modell och objektsprojektering Modeller ger oss bättre kontroll på våra projekt Vi anser att modellprojektering är den metod som kan skapa effektivare projekt och säkrare projektuppföljning Modeller Ritningar Mängder Tid Kostnader

Kan det vara ekonomi, att tillverka modeller ? Entreprenörerna har tillverkat modeller i många år Man kan med fog säga, ” Det är inte, för att det är kul” Det är helt klart att modeller ökar produktiviteten. Ökad kapacitet på maskiner Effektivare personalutnyttjande Säkrare mängdhantering Tydligare redovisning mot beställare Minskad risk för utsättningsfel / minskade felkostnader Säkrare resultat / säkrare slutkostnadsprognos

Om produktiviteten ökar hos entreprenörerna, kan det samma gälla hos beställare och projektörer ? Det finns många skäl att skapa modeller som bygghandling Bättre kontroll över det slutgiltiga utförandet Bättre kontroll över markbehovet Snabbare och säkrare kalkyler Bättre konfliktkontroll Snabbare revideringar Säkrare och snabbare mängreglering

BanaVäg i Väst och modeller Hur har det fungerat ? De första bygghandlingarna innehöll modeller av mycket låg kvalitet Endast överbyggnad levererades Tilläggsbeställningar fick göras hos entreprenörerna, för att uppnå användbara modeller Med tilläggsbeställningar hos projektörerna, så ökade kvaliteten gradvis De entreprenader som startar idag, håller relativt god kvalitet Vilket innebär att vi som beställare kan utföra mängdkontroller och prognoser tidigt i entreprenaden, dock ej innan FU Modellerna håller dessutom tillräcklig kvalitet för att entreprenörerna ska acceptera dessa.

Varför blev det så Bristande kravbeskrivning i upphandling av BH Bristande kunskap i projektledningen Bristande kunskap hos projektörer Bristande förståelse om vad väl fungerande modeller tillför Modellerna uppfattas som mätdata, och kastas in sent i projekteringsprocessen

Konsekvenserna Fel mängder eller helt avsaknad av mängder i MF Små möjligheter att mängdberäkna i projektet Anbud baserade på dåliga handlingar Entreprenadkostnader som ökar kraftigt

Hur bör det se ut Tydlig kravspec i upphandling av BH Modeller ska gälla före ritningar i handlingsordningen Kunskaper inom projektledning , om vad modeller tillför Löpande samarbete med projektör vid upprättande av modeller Modeller granskas innan FU

Så kan det se ut….

Och så…….

Sektion från modellen…..

Vad vinner vi på fungerande modeller Möjlighet att kontrollräkna mängder innan anbud Snabbare revideringar Enhetliga handlingar Samma utförande på plan, profil, och sektioner Kontroll på tekniskt utförande Säkrare mängdreglering i entreprenaderna Bättre prognoser

Vad krävs för detta ? Utbildning Mjukvara Beställare och projektörer vidareutbildas Mjukvara Behövs för granskning och hantering av modellen Datastruktur för hantering av modellerna Dataformat och rutiner

Vilka modeller krävs Markmodell, överyta befintlig mark Bergmodell, berg i dagen samt sonderat berg Anläggningsmodell Byggnadsverk VA och Kanalisationsmodell Geoteknisk modell ( KC, Pålar, Lättfyllning ) Utrustning ( Skylt och belysningsfundament )

Hur ska man då granska dessa modeller ? Det finns exempel i vårt grannland Norge, på hur det kan gå till: vm-modell_E22_Ökern\Start.bat

Tackar för mig……..