Den ojämlika hälsan i Stockhom Hur har det gått med Vårdval Stockholm? Skall hälsa vara rättighet eller en handelsvara? Den ojämlika hälsan i Stockhom Gunnar Ågren 2010-02-11

Två perspektiv Hälsa som en mänsklig rättighet. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Den ännu gällande hälso- och sjukvårdslagen utgår från detta perspektiv. På 1800-talet var tillgång till hälso- och sjukvård framför allt en fråga om pengar, så är det fortfarande i många länder Rättighetsperspektivet på hälso- och sjukvård helt central när man byggde upp välfärdssamhället Nu drivs utvecklingen av stora vårdbolag med borgerligt understöd och stora delar av sjukvården har förvandlats till men marknad.

Bakgrunden till Vårdval Stockholm I slutet på 1980-talet en nyliberal offensiv mot den offentliga sektorn. New Public Management Början av 90-talet ”Stockholmsmodellen”, man började köpa och sälja sjukvård Successiv utveckling där man släppte in entreprenörer, bolagiserade sjukhus och privatiserade vårdcentraler. 2008 Vårdval Stockholm fullt utvecklat ”Valfrihetssystem”. Senare infördes LOV i hela Sverige.

Vårdval Stockholm Ersättningssystemet gynnar snabba läkarbesök och lindrigt sjuka – 484 kr per läkarbesök oberoende av sjukdomens svårighetsgrad Missgynnar komplicerade sjukdomsbilder och multipelsjuka Missgynnar förebyggande arbete Missgynnar andra personalgrupper än läkare Yrkeskunskapen utnyttjas inte Formell rättvisa leder till reell orättvisa

Hälsan är ojämlik Sverige har mycket stora hälsoklyftor som sammanhänger med ekonomisk och social ojämlikhet. Samhällsklass, kön, inkomst, utbildning, diskriminering på grund av etnicitet, sexuell läggning och funktionsnedsättning påverkar hälsan i hög grad. WHO talar om den ojämlika hälsan som vår tids största orättvisa och menar att man måste angripa hälsans sociala bestämningsfaktorer Här har primärvården en central roll.

Ojämlikheten ökar Sedan början av 90-talet har inkomstskillnaderna vuxit kraftigt. Enligt Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport ökande hälsoskillnader Dubbelt så hög risk att dö i förtid, arbetare jämfört med högre tjänsteman. Låginkomsttagare har 3 ggr så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med höginkomsttagare. Stockholm är Sveriges mest ojämlika region och vi har mycket stora hälsoskillnader mellan olika delar av regionen.

Stockholms län är Sveriges mest ojämlika region, det skiljer 3 ggr i medelinkomst mellan rikaste och fattigaste område

Ohälsotalen (summan av sjukskrivning och sjukersättning) är högst i de områden som har lägst inkomster

Också den självrapporterade ohälsan visar stora skillnader – 4 ggr vanligare med dålig hälsa I Rinkeby, jämfört med Danderyd

Andra mått på ojämlik hälsa Medellivslängd bland män7,5 års skillnad mellan bästa och sämsta kommun. Kvinnor 4 års skillnad. På bostadsområdesnivå är skillnaderna ännu större. Medelinkomst 433 tkr i Danderyd, 212 tkr i Botkyrka. 340 tkr i Östermalm och 158 tkr i Rinkeby och 147 tkr i Fittja.

Hur är vårdcentralerna placerade? Flest vårdcentraler per 10.000 invånare i Danderyd, Sigtuna, Norrmalm och Östermarlm. Lägst antal i Rinkeby, Spånga-Tensta, Hässelby- Vällingby, Skarpnäck, Botkyrka, Salem, Tyresö och Huddinge. Danderyd har lika många vårdcentraler (6 st) som Botkyrka trots hälften så många invånare. I Botkyrka har 10 % av befolkningen kraftigt nedsatt hälsa, i Danderyd 4 %.

Betydligt större och mer komplicerade vårdbehov i fattigare områden Ryggbesvär som ofta leder till vårdkontakt och sjukskrivning är vanligare Betydligt fler röker, mer övervikt, färre som motionerar – dvs mycket större behov av riktade insatser Betydligt högre andel av befolkningen har avstått från att söka vård av ekonomiska skäl –kommer senare i sjukdomsförloppet Betydligt större behov av tolkhjälp, betydligt fler med komplicerade sjukdomsbilder

Erfarenheter av vårdval Stockholm Hög ersättning för läkarbesök Socioekonomiskt starka områden gynnas Områden med höga ohälsotal missgynnas Läkarbesök gynnas i förhållande till andra personalgrupper Förebyggande verksamhet missgynnas Stockholms läns modell är extrem jämfört med övriga landsting.

Uppgörelsen alliansen/mp Obetydlig sänkning av besöksersättning till läkare Vissa besök ersätt lite mer exvis demensutredningar, nya fall av diabetes. Förebyggande sjuksköterskesamtal. 2 kr per patient till områdesarbete. Utlandsfödda (dock ej EU) berättigar till 200 kr mer i fast ersättning. Å andra sidan minskat anslag till tolkar. Kosmetiska förändringar som konserverar systemet

Allmänna effekter av marknad och vinst i vården Svårt att belägga några positiva effekter av vinstgivande sjukvård när det gäller vårdkvalitet – internationella data talar snarast i motsatt riktning Vinster hamnar i skatteparadis snarare än i förbättringar av vården Svårt att kontrollera kostnaderna – särskilt i system med hög prestationsersättning Mångfald? – marknaden domineras av ett fåtal mycket stora aktörer

Vårt alternativ Skattefinansierad vård, styrd av behov, Inriktning på förebyggande Teamarbete Klart områdesansvar Nej till vinstdriven vård Ersättningssystem grundas på faktiska vårdbehov grundar sig på fast ersättning och budget istället för ackord Inom denna ram, stort utrymme för lokala initiativ och möjlighet att välja vårdcentral