Ingrid Berg och Pia Leth Trender i de nya bibliotekskatalogerna - vad innebär det för auktoritetsarbetet Ingrid Berg och Pia Leth
1. Vad är bibliografisk kontroll? 2. Nya katalogerna 3. Samarbete 4. Andra aktörer 9 juni 2008
Bibliografisk kontroll Vad menar man med bibliografisk kontroll - jo, det är samma sak som kunskapsorganisation Innefattar katalogisering, klassifikation, ämnesbeskrivning, auktoritetskontroll av sökingångar Nya aktörer som gör spännande saker. Biblioteken tagna på sängen men glada! Pinsamt att användare först går till Amazon för att få reda på fakta om boken och sedan går till bibliotekskatalogen 9 juni 2008
Katalogens funktioner Cutter Syftet med en katalog enligt Cutter Att göra det möjligt att finna en bok när man känner till: a. författaren b. titeln c. ämnet att man ska se vad ett bibliotek har d. av en viss författare e. om ett visst ämne f. i en bestämd sorts litteratur Enligt FRBR: hitta, identifiera, välja, få tag i, navigera och upptäcka 9 juni 2008
Maxwell´s guide to authority work För att hjälpa användaren har namn och andra uppslag som är sökingångar till bibliografiska poster fått en och bara en namnform Exempelvis har Mark Twain fått den auktoriserade sökingången Twain, Mark, 1835-1910 oavsett vad som stått i de olika manifestationerna. Maria, Jesu moder oavsett vilket namn som finns i olika manifestationer. De grundläggande syftena med katalogen har varit av två slag; att hjälpa användarna att hitta ett verk som de känner till och att ge en intellektuell översikt över vad biblioteket har. 9 juni 2008
Maxwell forts Att hitta ett känt verk är den lätta delen men att ge en samlad översikt av litteraturen kräver att sökingångarna är konsekventa och unika 9 juni 2008
Kortkatalogerna hade en struktur som inte följde med vid datoriseringen Online katalogerna gav visserligen många andra nya sökmöjligheter Fanns i stort sett ingen kontroll av namnformer eller ingen gemensam kontroll utan katalogen byggde på de olika deltagande bibliotekens praxis, där nationalbibliografin svarade för svenska namnformer, bland annat genom att svenska personer hade födelseår. Det var liksom ett sätt att skilja på svenskar och utlänningar. 9 juni 2008
Uppbygget av en katalog med auktoritetskontroll Först senare insåg man behovet av gemensamma kontrollerade sökingångar När LIBRIS övergick till Voyager 2002 fick man stöd för auktoritetskontroll och ett samarbete kring detta påbörjades Sverige följde inte internationell standard Ett auktoritetsregister började byggas upp i början av 2000-talet grundat på AACR2 snarare än de svenska katalogreglerna KRS. Startade med de stora svenska författarskapet utifrån författarlexikon Sedan de utländska på samma sätt 9 juni 2008
Varför ifrågasätts bibliografisk kontroll? 1. Bibliografiskt arbete dyrt! Bibliografiskt arbete tar tid Pengarna behövs till annat Framför allt är kontrollerade ämnesbeskrivningar med klassifikation och ämnesord tidsödande Behövs överhuvudtaget bibliografiskt kontrollerat arbete? Vad är viktigt i det bibliografiska arbetet? 9 juni 2008
Ämnesbeskrivningar i blåsväder Klassifikation – eget nationellt system Behövs klassifikation idag? I Sverige har vi sedan år 2000 ett nationellt ämnesordssystem Svenska ämnesord kopplat till ett internationellt system - LCSH som är en de facto standard i hela världen Koppling mellan svenska och engelska termer är extra viktig när katalogerna måste sättas in i ett globalt perspektiv 9 juni 2008
3. Biblioteken inte ensamma om att producera metadata 2. Katalogerna inte användarvänliga. Användarna använder andra söktjänster i första hand 3. Biblioteken inte ensamma om att producera metadata 9 juni 2008
Vad fyller bibliotekskatalogerna för funktion när andra söktjänster har så mycket mer? Google books Amazon LibraryThing 9 juni 2008
9 juni 2008
9 juni 2008
9 juni 2008
9 juni 2008
2 utredningar 2006-2008 On the record Initierad av Library of Congress Katalogutredningen För LIBRIS-biblioteken 9 juni 2008
On the record Present findings on how bibliographic control and other descriptive practices can effectively support management of and access to library materials in the evolving information and technology environment Recommend ways in which the library community can collectively move toward achieving this vision Advise the Library of Congress on its role and priorities 9 juni 2008
Katalogutredningen i Sverige Förslag till effektivisering av katalogiseringsarbetet baserat på kvantitativa uppgifter och analys av postflödet inom LIBRIS-biblioteken Skjut inte på katalogisatören! Rationell kommunikations- och beslutsprocess för nationell katalogisering Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Därtill kom en sammanställning: Hur söker användarna i katalogen? Litteratur- och kunskapsöversikt. Januari 2007. Men den var inte en del av utredningen utan gjordes efteråt. Men ingenting om syftet med katalogiseringen och med bibliografiskt arbete förutom att det skulle rationaliseras. 9 juni 2008
Hur ser man på framtiden för kataloger och bibliografiskt arbete internationellt? On the Record ”The future of bibliographic control will be collaborated, decentralized, international in scope, and Web-based” Auktoritetskontroll och ämnesord viktiga även i fortsättningen 9 juni 2008
Ljuv musik för den som gillar kontrollerad vokabulär Det har spekulerats i att man inte längre behöver kontroll av namn, titlar och ämnesord, att fritextsökning räcker Fritextsökning eller keyword-sökning är extremt bra men kan aldrig ersätta kontrollerade vokabulärer Tvärtom är det så att många automatiska söktjänster är beroende av att det finns kontrollerad vokabulär även om det inte visas explicit. Detta slår man fast i On the Record 9 juni 2008
Bra sökingångar bättre kataloger Nya typer av kataloger med mycket bättre sökmöjligheter och bättre överblick över litteraturen LIBRIS har blivit mycket bättre! Dessa nya kataloger bygger på att det finns kontrollerade sökingångar 9 juni 2008
9 juni 2008
9 juni 2008
9 juni 2008
9 juni 2008
9 juni 2008
Samarbete nationellt - Sverige Nationalbibliografin – Btj Förlagen? 9 juni 2008
ABM-samarbete Namn på nätet (Kulturnät Sverige - IT-utredningen) ”Arbete med att ta fram auktoriteter för personnamn, juridiska personer, geografiska platser, bilder, fotografier och brevskrivare pågår.” Institutionsnamn (KB och RA) Bilddatabaser och digitalisering (Kungl. biblioteket, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet) Rapport 2003 Objekkategorier, personnamn, ämnesbeskrivningar TGM – tesaurus för grafiskt material (2007) 2008 – vad händer nu? 9 juni 2008
Internationellt samarbete VIAF Library of Congress, det tyska nationalbiblioteket och alldeles nyligen även det franska nationalbiblioteket samarbetar om denna tjänst. Målet är en virtuell tjänst för alla länders namnformer, så att man kan välja den form som gäller för det egna landet eller språkområdet 9 juni 2008
SACO (Subject Authority Cooperative Program of the PCC) NACO (Name Authority Cooperative Program of the PCC) TEL/EDL MACS KB - WorldCat 9 juni 2008
Arbetet går från att ha varit - lokalt (egna katalogen) - till nationellt (LIBRIS samkatalog) - och nu globalt (KB:s poster i WorldCat) 9 juni 2008
Andra trender Användarna kan själva bidra med metadata Taggning och recensioner till exempel E-pliktlagen – producenterna producerar metadata Innehållsbeskrivningar Koppling till fulltexter – annars förlorar katalogerna sin mening 9 juni 2008
Semantiska webben och auktoritetsarbete Mer om detta 17 september 9 juni 2008
Google och WorldCat Med auktoritetsposter får man strukturerade kataloger Även för fulltexter är den bibliografiska informationen viktig Nyligen ett samarbete mellan WorldCat och Google där WorldCat får tillgång till fulltexterna som Google skannat in och Google får metadata från WorldCat Har Google förstått värdet av metadata bättre än biblioteken? 9 juni 2008
9 juni 2008
Vad gör vi nu? Bättre verktyg för auktoritetsarbetet I Sverige har vi auktoritetsposterna fritt tillgängliga på nätet sedan detta år. Katalogisatörens verktygslåda Referensgruppsmöten varje år Utbildning Alla hjälper till – alla tar ansvar! Kontakta KB 9 juni 2008