Åsa Melhus Klinisk mikrobiologi Akademiska sjukhuset, Uppsala

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Advertisements

Antibiotika-profylax till svårt neutropena patienter: NEJ!!!
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Medicinjakten – i flemings fotspår
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistens – övervakning RAF-dagen 15 januari, 2003
Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Individual Consequences of Antibiotic Use
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Bakterier , celler och andra små saker
Torbjörn Söderström utvecklingsdirektör Akademiska Sjukhuset
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Multiresistenta bakterier i vården
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
Inga Odenholt, professor Infektionskliniken, Malmö SUS
Att bota infektioner - även i framtiden
Resistensbestämning av Enterobacteriaceae för cephalosporiner
Infektion Sårodling Odlingsfynd Antibiotikaval
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Algorithm for detection of classical ESBL (ESBLA)
Algoritm för påvisande av klassiska ESBL (ESBL A ) CTX I/R eller CAZ I/R E. coli, K. pneumoniae, P. mirabilis, Salmonella spp., Shigella spp. ESBLA-test.
Behandling vid impetigo
Hud- och mjukdelsinfektioner
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Immundefekter en enkel och praktisk tillnärmning
SBU:s kommentar publicerad
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Klassificering av antimikrobiella läkemedel
Allmänt Bakterier är en grupp encelliga mikroorganismer. De finns överallt omkring oss, på huden (i normalfloran), i luften, i livsmedel osv. Efter sitt.
Mikrobiologi.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Uppföljning av CVK spetsodlingar Länssjukhuset Ryhov Fredrik Hammarskjöld.
Hud- och mjukdelsinfektioner hos äldre
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik
Bakterier som kan orsaka sårinfektioner
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Anaeroba bakterier och deras infektioner
Naglar och VRI.
Hud- och mjukdelsinfektioner
Biofilmer och främmandekroppsinfektioner
Smittsamma sjukdomar.
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Sjukdomar och besvär.
ANTIBIOTIKABEHANDLING AV DIABETESSÅR
Immunförsvaret.
Central frågeställning Preventiv = att förebygga To prevent = att hindra ”Birth control”
ALLMÄN MIKROBIOLOGI Syftet Öka er kunskap kring mikroorganismerna och deras livsvillkor Målet Elever ska ha kännedom om bakterier, svampar och virus livsvillkor.
Infektioner i skelett och leder. Septisk bursit Långvarigt tryck, uttöjning av huden och små hudskador ger möjlighet för hudbakterier att penetrera slemsäcken.
ÖVRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
MRB, CD, Calici och influensa
MRB.
Smittskydd vårdhygien
Naglar och VRI.
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Bli en antibiotikasmart vårdcentral!
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2017 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2016 Strama Jönköping
Presentationens avskrift:

Åsa Melhus Klinisk mikrobiologi Akademiska sjukhuset, Uppsala

Aktuella bakterier i öronsfären Luftvägspatogener (S.pneumoniae, H.influenzae, M.catarrhalis, betahemolytiska streptokocker) Munflora (F.necrophorum, andra anaeroba bakterier, alfahemolytiska streptokocker) Primära sårbakterier (S.aureus, P.aeruginosa, Vibrioarter) Tarmbakterier (K.pneumoniae, E.coli, enterokocker m.fl.) Hudbakterier (KNS)

Aktuella svampar i öronsfären Candida spp. Aspergillus spp. Malassezia spp. Upptäcks sällan förrän sent p g a för korta odlingstider – kan kräva upp till 1 V Begär svampodling om 0 Ab-respons och 0 växt bakterier men ful infektion

Kockleära implantat Infektiösa komplikationer förvånansvärt få (ofta <5%) Dock risk för bakteriell exponering: Under operation Efter operation via mellanörat till innerörat eller hematogent

Kockleära implantat forts. Postoperativa sårinfektioner: S.aureus Meningit <30 d efter operation: S.pneumoniae, tarmbakterier, Acinetobacter, H.influenzae typ b Meningit >30 d efter operation: S.pneumoniae (ca 80%), H.influenzae (huvudsakligen NT), S.pyogenes Akuta mediaotiter: de gamla vanliga otitpatogenerna, men S.aureus och F.necrophorum på frammarsch

Fusobacterium necrophorum Anaerob, G- stav normalt i oropharynx, tarm, vagina Nekrotiserande infektioner i ffa huvud-halsregionen Primära fokus är beroende av ålder: Faryngotonsillit (10% av de akuta, 20 % av de recidiverande) – ungdomar, yngre vuxna odontogena infektioner – vuxna AOM - barn Allvarligaste formen: Lemierres syndrom med mortalitet upp till ca 20%, 90% utan antibiotika. Otogen variant

Klinik vid F.necrophorum-AOM Feber (72%) Rinnande öra (72%) Öronvärk 32% Postaurikulära fluktuationer (48%) Otoskopisk purulent AOM (100%) Begär tillägg av anaerob odling Vanligtvis känsliga för penicillin, metronidazol, klindamycin. Varierande känslighet för cefalosporiner Behandling: högdos PcG + metronidazol eller enbart klindamycin i 2-6 V

F.necrophorum forts. 1950-60: 0 fall, Medline 1980-90: 6 artiklar; 1991-2000: 50 artiklar; 2001-08: 121 artiklar Bakomliggande orsaker till ökningen: Annan policy för tonsillitbehandling, mindre Ab-förskrivning, mer cefalosporiner/makrolider och mindre PcV, amoxicillin

Meningit 30X ökad risk hos implantatpatienterna, störst de 2 mån postop. (främmande kropp med samtidig barriärskada i ben, likvorläckage) Vaccination mot Pnc och H.influenzae typ b (Hib) brukar därför rekommenderas i många länder (klart minst 2 mån före op.) Skallbenet attackeras och uppvisar tecken på nedbrytning inom 24 tim i djurförsök – peroral behandling tidigt otillräcklig

Pnc-vaccination PCV7 täckte vid introduktionen endast ca 50% av serotyperna som orsakar invasiva infektioner hos barn i Sverige (lägst i Europa tillsammans med Spanien) I dagsläget är täckningen än sämre (i Uppsala län ca 30%) Serotyp 3 har ökat bland barn. (Före vaccination < 1% hos 0-5-åringar)

Pnc-resistens i Sverige Pencillin V <10% Erytromycin 3-6% Klindamycin 3-6% Trim-sulfa 7-12% Tetracyklin 7-12%

Andra viktiga postvaccinationstrender USA Antalet stammar med nedsatt känslighet för Pc har inte minskat i någon större utsträckning Mycket resistenta serotypen 19A har gynnats Mer resistenta H.influenza-stammar (betalaktamas/kromosomal resistens) Mer MRSA

H.influenzae större problem Har uppvisat samma mönster som i USA efter PCV7: resistens mot ampicillin runt 20% eller mer Om MIC för ampicillin 1 mg/L vid kromosomal resistens, har labben svarat ut detta som S (tidigare R) efter EUCAST-anpassning Mycket terapeutisk svikt. Även stammar med resistens mot cefotaxim och ceftriaxon

Hörselbensproteser och rör Främmande kroppar som kocklea-implantaten Inopereras dock ofta i närvaro av bakterier/infektioner (kronisk suppurativ otitis media med eller utan cholesteatom, OME). Mellanörat är dessutom sällan sterilt Bakterier: P.aeruginosa, S.aureus, otitpatogener Stora problem med biofilmer

Biofilmer Hela vårt sätt att se på bakterier kan vara en artefakt Fritt levande (planktonisk form). Biofilmer dock det dominerande växtsättet i naturliga ekosystem (>99,9%) - Renkulturer (Koch) – oftast polymikrobiellt

Klinisk definition Bakterierna adhererar till någon yta/substrat Lever i klustrar eller mikrokolonier omgivna av extracellulärt matrix Är lokaliserade till en viss plats Är svåra eller omöjliga att eradikera med antibiotika trots full känslighet i planktonisk form

Mukös och icke-mukös P.aeruginosa Konjugering ökar – resistensgener sprider sig lätt

Fyra stadier Initiering Utmognad Underhåll Spridning (planktonisk fas)

Biofilm med P.aeruginosa schematiskt Utsöndring av enzymer m.m. Yttre, ”inaktiv kapsel” Inre ”aktiv kärna” Biofilmer är resistenta mot antibiotika (upp till 1000X mer), desinfektionsmedel, bakteriofager, amöbor

Antibiotika och biofilmer Funkar mycket dåligt: Vancomycin, aminoglykosider Funkar sådär: Betalaktamer Funkar minst dåligt: Rifampicin, kinoloner, klindamycin, makrolider

Test av inhibition av quorom sensing hos P.aeruginosa

Biofilmsassocierade infektioner Dröjer ofta länge innan man får tydliga symtom Biofilmer påverkar vårt försvar: Inhiberar perifer T-lymfocyt-/monocytproliferation Interfererar med B-cell blastogenes, Ig produktion, koagulation Påverkar opsonisering och fagocytos (inhiberar PMN kemotaxis och syreberoende metaboliska aktiviteter under avdödning, inducerar PMN degranulation m.m.)

Vad göra? Försöka förhindra biofilmsbildningen (antibiotika profylaktiskt, antiseptika preoperativt, antimikrobiella substanser peroperativt, jobba med olika material/ytor) Ta bort denfrämmande kroppen när biofilmen är etablerad Använda sig av en inhibitor som förhindrar kommunikationen mellan bakterieceller