Svensk byggforskning i samverkan. Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En attraktiv Östgötaregion Där stad och land är med på tåget?
Advertisements

Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta Maria Landgren Sveriges innovationsmyndighet.
”OpenBIM” - för bättre samhällsbyggande ”Fokus på slutprodukten – effektiviserade processer i alla led – utvecklande konkurrens från en gemensam IT-plattform”
1 Handelshögskolan i Stockholm 2 Lunds universitet
Presentation Dialogseminarium om samverkan Dan Brändström
Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Workshop kring vidareutveckling av SwePub, Stockholm 12 september 2013 Torulf Lind It-strateg, Vetenskapsrådet.
ITHU och arbetsgrupp Studentportalsnätverket
Hållbart samhällsbyggande i världsklass
Spelregelsprocessen och samarbetet med civilsamhället
En nationell hemsida för UHU/ESD för utbildare på högskolenivå –

FoI Byggnadsverk – Trafikverket, SBU, SP m fl
Internationellt föredöme inom hållbart boende och bostadsbyggande Positive Footprint Housing.
GMV - Göteborgs MiljöVetenskapliga centrum Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Centre for Environment and Sustainability, GMV Göteborg 31 maj 2007.
SAMARBETE MED BRASILIEN Vetenskap utan gränser Josefin Peterson.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. HU GÖTEBORGS UNIVERSITET.
SAMVERKANSAMVERKAN NY SKOLA – NY LÄRARUTBILDNING SAMVERKAN.
: EU-workshop Region Skåne och EU Per-Olof Persson EU är viktigt EU-politiken påverkar vår verksamhet Möjlighet att växla upp egna utvecklingsmedel.
Lärande för hållbar utveckling
Luleå tekniska universitet Rektor vid LTU Johan Sterte Utbildningssamverkan
Projektstöd Västerbotten
Uthållig kommun – ett verktyg för att nå målen 22% av landets kommuner 100% av länets kommuner Kalmar nationellt pilotlän.
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Nationella Snöskoterrådet jobbar för en långsiktigt hållbar snöskotertrafik! Lägesrapport Nationellt snöskoterforum i Piteå1 februari 2013 Nationella Snöskoterrådet.
Välkommen!. Program 10.00Välkommen och uppdatering av vad vi åstadkommit hittills i gruppen (Gunne) 10.20Hur kan ett optimalt styrdokument se ut? Vad.
Forskarutbildning (i matstat) Tom Britton, Stockholms universitet.
FAS III Spridning  NTG – LÄR (Lärande miljöer)  Centrala uppgifter för NTG-Lär är att: - Synliggöra miljöer för lärande - Fördjupa reflektion och teoriutveckling.
Det nationella digitala biblioteket
Stöd till Svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning Christian Hansen Europaprogrammen, VINNOVA.
Ulf P Andersson, GMV, Vad gör Göteborgs universitet? Hållbar utveckling i utbildningen.
Rebecka Lettevall Prorektor, Södertörns högskola
Lund Tekniska Högskola 2012 Forskning Forskarutbildning Grundutbildning.
Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola.
Luleå tekniska universitet
Vad är Klimatkommunerna? - ett nätverk för lokalt klimatarbete!
Region Norrland Vision och mål för kollektivtrafiken Arbetsmaterial för Norrstyrelsens styrgrupp för trafik Benny Eriksson, S, Timrå Erik Sedig, KD, Vännäsby,
Samhällsentreprenörskap/ socialt entreprenörskap på Malmö högskola Stadshuset Malmö 26 februari Fredrik Björk, Urbana Studier.
Peter Fröst, arkitekt, PhD Chalmers Tekniska Högskola Reflektioner från det första året som adjungerad professor i vårdbyggnad.
Näringsdepartementet Gröna Korridorer – hållbara logistiklösningar över landgränser Jerker Sjögren och Kenneth Wåhlberg Hållbara transporter 2010, 18 november.
Regional utvecklingsstrategi för Skåne
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. IQ Samhällsbyggnad Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet.
Teknik – System – Samhälle – Individer Teknikens inbäddning i samhället De enklaste problemen är lösta – de svåraste finns kvar Linköpings Universitet.
En presentation av Chalmers organisation och Viktiga funktioner.
Forsknings- och utbildningsmiljön Innovation och produktrealisering (IPR) och satsningen på Mats Jackson, MDH,
Sveriges lantbruksuniversitet Avdelningen för juridik, ekonomi och personal Grants Office SLU:s mål SLU skall ha en stark internationell dimension, bl.a.
utveckla de styrkeområden som identifierats utvärdera och identifiera forskningsmiljöer och forskningsprojekt forskare med hög internationell kompetens.
? FORSKNINGUTBILDNINGSAMVERKAN HÅLLBAR UTVECKLING.
Region Norrland Vision och mål för kollektivtrafiken Arbetsmaterial för Norrstyrelsens trafikarbetsgrupp.
APeL AB, Luleå tekniska universitet, Högskolan i Halmstad, Face Europe AB, Europaforum AB + ett 20-tal underleverantörer Processtöd inom tre områden: –Metodstöd.
Nationella forskarskolan i Naturvetenskapernas och Teknikens didaktik (FontD )  Forskarskolan riktar sig till verksamma lärare från förskola till och.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Oktober 2009 NETinfo Samordnat IT-stöd vid LU Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow, bitr. PL Anders.
ProViking Forskningsprogram inom Produktframtagning 1000 milj kr under – en satsning på svensk industri som stärker svenska samhället ® ProViking.
En förnyare av forskning och utbildning Linköpings universitet Tilläggsbilder forskning.
Miljöspåret En utbildning i tiden!. Två integrerade kurser Miljökunskap (Miljö och energikunskap) Miljöpolitik (Politik och hållbar utveckling)
En förnyare av forskning och utbildning Linköpings universitet Tilläggsbilder forskning.
Ett samarbetsprojekt mellan Skånes 33 kommuner – Länsstyrelsen – Kommunförbundet Hemsida
Utredningen av den kliniska forskningen. Brister och möjligheter Klinisk forskningHälso- och sjukvård Utbildning ForskningstraditionGod sjukvård Register,
Bygglärarkonferens Norrköping
Bevarande av utbildningsinformation SUHFs expertgrupp för arkiv och informationshantering.
1 Sveriges Bygguniversitet – Varför det ?  Bolognaprocessen …  Generationsskiften …  Finansiering …  Rekrytering …  Globalisering … Hot eller möjligheter?
På väg mot Linnéuniversitetet
Smart Built Environment
Befintlig forskning om och med Resurscentra för kvinnor
Enkäten – mätproblem Redovisningsmodell, inte prissättning
Vision Svenskt Monteringsforum vidareutvecklar Sveriges konkurrenskraft med hjälp av: industriella nätverk forsknings och utvecklingsinsatser samverkan.
Vad innebär regionbildningen?
Anläggningsbranschens kompetensdag
Säkraplatser Väst Organisation, region och planer
Uppstart Status quo september 2018
Presentationens avskrift:

Svensk byggforskning i samverkan

Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer V eller motsvarande. Följande lärosäten medverkar: •Chalmers tekniska högskola, Göteborg •Luleå tekniska universitet •Lunds tekniska högskola •Kungliga tekniska högskolan, Stockholm

Bakgrund och syften •Översikter 2005, 2007: forskningen splittrad på många små miljöer, nedåtgående trend •Stärka genom samverkan: större kritisk massa, öka möjligheter till EU-finansiering •Liten volym forskning relativt totala omsättningen i samhällsbyggnadssektorn – öka omvärldens intresse •Projekt ”Bildandet av Sveriges Bygguniversitet”, stött av Formas, SBUF och Vinnova •Nu: samarbetsavtal mellan 4 högskolor, basfinansiering för koordinator mm •Intern/operativ verksamhet •Extern/strategisk verksamhet

Organisation

Styrelse 2011 – 2013 •Thomas Olofsson, Luleå (ordf) •Jesper Arfvidsson, Lund •Ivo Martinac, KTH •Nina Ryd, Chalmers Koordinator Anna Kadefors, Chalmers Extern rådgivningsgrupp Kommer att tillsättas Temagrupper •Byggkonstruktion •Byggnadens tekniska funktion •Byggprocess och förvaltning •Geoteknologi •Vatten och miljö •Väg- och trafikteknik •Grundutbildning

Intern/operativ •Samverkan i forskarutbildning och utbildning •Lära känna varandra, skapa kunskap om varandras forskning •Gemensamma forskningsansökningar – nationellt och EU •Gemensamma åtaganden, till exempel antologi Verksamhet Extern/strategisk •Vara gemensam röst för byggforskningen gentemot finansiärer, politiken, mm •Kommunikations- och kunskapsnätverk: snabba remisser, bilda arbetsgrupper •Samverkan med externa aktörer (näringsliv, IQS, Bygginnovationen/Vinnova)

Vad gör vi nu? •Ny hemsida i oktober, ny organisation, nyhetsbrev •Pågående verksamhet inom temagrupperna: kurser, litteratur, handledarseminarier, antologi, workshops •Flera gemensamma forskningsansökningar •Visionsarbete: Strategier och forskningsbehov för klimatanpassat och hållbart samhällsbyggande •Påverka forskningspropositionen – samverkan med andra aktörer (IQS, Arkitekturakademin) •Internationella kontakter •Samverkan med Arkitekturakademin

Hemsidan även på engelska