Försök i Furudal, Norra Dalarna Anlades 1979 i 2-3 m. hög tallungskog. Mätts 14 gånger, senast 2007, 28 år efter anläggningen. Fyra försöksled, som upprepades på tre olika platser. Oskadade bestånd = 8% ackumulerade stamskador. Skadade bestånd 50 – 85% ackumulerade stamskador.

Försöksuppläggning Oskadat Skadat Ohägnat Hägnat Ohägnat Hägnat På tre platser(block)=totalt 12 provytor Provytestorlek: 625 m2 1126 levande provträd år 1979 Inventerat vartannat år, med samma uppgifter inhämtade.

Slutsatser från Furudal Toppskottsbetade och stambrutna träd dör i stor omfattning. Andelen barkskadade träd som når timmerdimension kan förväntas bli relativt stor. Volymtillväxtförlusterna ökar närmast linjärt med ökad skadegrad.

Slutsatser från Furudal Volymtillväxtförlusterna beror dels på ökade avgångar och dels på försämrad tillväxt genom barrförluster. Efter 28 år fanns det inga tecken på tillväxtåterhämtning för skadade ytor. Volymtillväxtförlusterna är den största kostnadsposten. Låggallra (hugg de klenaste träden) i älgskadade bestånd. Stor del av de klenare träden är klena pga. minskad barrmassa beroende på älgbetning.

Ekonomiska konsekvenser för skogsägare På kort sikt (2010-2030) Uteblivna gallringsintäkter Eventuell nyanläggning Minskat försäljningspris om fastigheten säljs På lång sikt (2030+) Mindre sågtimmer och massaved Nedklassning av rotstockar

2% årliga skador ger 10-15% skador när beståndet går ur älgfarlig höjd.. Fyrkanterna= de 6 ohägnade ytorna Relativ volymtillväxt 1979–2007. Punkterna i diagrammet visar ohägnade provytor i relation till oskadade hägnade ytor =100%. Trendlinjen visar sambandet mellan volymtillväxt och andel stamskadade träd.

vanligt att älgbetet orsakar 5 till 7 procent färska stamskador per år vanligt att älgbetet orsakar 5 till 7 procent färska stamskador per år. Det innebär att 30-50 procent av träden är skadade när bestånden växer ur älgfarlig höjd. Pluttarna avser de ohägnade bestånden.

Grov kalkyl för tillväxtförluster. Produktiv skogsmarksareal Norrbotten 3 900 000 ha Västerbotten 3 200 000 ha Ångermanland 1 100 000 ha (6 500 000 ha talldominerade) Löpande årlig tillväxt 16 250 000 m3f (6 500 000 ha * 2.5 m3f/ha och år) (Kapitaltillskott till ägarna 3 200 miljoner) 2% årliga skador på huvudstammar ger årliga tillväxtförluster på 2 400 000 m3f (Värdebortfall 480 miljoner/år) 5 - 7% medför årliga tillväxtförluster på 7 300 000 m3f (Värdebortfall 1 460 miljoner kronor) Det är inte lätt att sätta kronor och ören på älgskadorna men här gör vi ett försök. Här har vi inte räknat in kostnader för tekniska skador på virket, minskad produktion pga. plantering av gran istället för tall eller samhällsekonomiska förluster pga. viltolyckor. Observera att det finns en del osäkerhetsfaktorer i beräkningarna, men även om man skulle ta 50 % säkerhetsmarginal hamnar beloppen ändå på mycket stora summor. 197 kr/m3f, 2 % skador ger ca 15 % skador vid utgång ur älgfarlig höjd och 15 % tillväxtförluster. 5-7% årliga skador ger 30-50% skador vid utgång ur älgfarlig höjd. 40% skador ger 40% minskad tillväxt.

Kostnad/år tillväxt. Kr. Kostnader vid olika arealer pga tillväxtbortfall om 5-7% årliga skador… ha Kostnad/år tillväxt. Kr. kostnad/år kvalitets förluster 50 11 231 100 22 462 500 112 308 1 000 224 615 2 000 449 231 3 000 673 846 4 000 898 462

kostnad/år tillväxt. Kr. kostnad/år kval förluster Kostnader vid olika arealer pga tillväxtbortfall om 2% årliga skador… ha kostnad/år tillväxt. Kr. kostnad/år kval förluster 50 3 692 100 7 385 500 36 923 1 000 73 846 2 000 147 692 3 000 221 538 4 000 295 385

Exempel fastighetsförsäljning 1985: fastigheten köps. Avverkar 1985 25 ha och planterar detta våren 1987 med tall. Hösten 2012: säljer fastigheten efter 25 tillväxtsäsonger. Ungskogen bör då ha ungefär följande värde: 25ha*25år*3 m3sk= 1875 m3sk a´ 312 kr = 585 000 kr Antag 40 % av träden stamskador pga. älgbete = 40% tillväxtförlust. Då återstår 0,6 * 585 000 kr= 351 000 kr Förlust pga. älgbetestryck; 0,4 * 585 000 kr= 234 000 kr 2% målet ger ca 15% tillväxtförlust vilket avgår: -87 750 kr Förlust pga. högt älgbetestryck; 146 250 kr Medelpriset för försålda fastigheter under första halvan av 2012 inom prisområde IV(N. Sveriges kustland) var 312 kr/ m3sk enligt LRF Konsult.

Den farliga bilden av älgskadan? Vanligt att älgbetet orsakar 5 till 7 procent färska stamskador per år. Det innebär att 30-50 procent av träden är skadade när bestånden växer ur älgfarlig höjd. Vänstra bilden kan vara ett sådant bestånd, men uppfattas av många som grönt och fint utan älgskador. Den högra bilden är visar ett allvarligt skadat tallbestånd. Många ”ser” inte älgskadorna förrän det ser ut på det viset…..