Likabehandlingsarbete

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Sexuell läggning Bisexualitet, heterosexualitet och homosexualitet
Advertisements

Ett bildspel om dig och dina kompisar.
Föräldramöte Tid: – Syfte: Att göra föräldrar delaktiga i skolans likabehandlingsplan Mål: Att stärka samarbetet mellan hem och skola.
Likabehandlingsplanen för Korsavadsskolan.
för Kyrktåsjö skola och fritidshem Läsåret
Skolans ordningsregler
Känner du att du har rätt att älska vem du vill utan att någon lägger sig i?
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Några följder av heteronormativitet:
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
SAMHÄLLSKUNSKAP & RELIGION
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Caroline Dyrefors Grufman
F örslag på Likabehandlingsplan Läsåret 2013/2014 Läsåret 2013/2014.
Vi har en plan! Som grund för planen ligger aktuell lagstiftning där vi särskilt tittat på Skollagen (2010:800) i synnerhet 6 kap. och Diskrimineringslagen.
Studiens syfte Klarlägga om elevens rättsliga skydd mot kränkningar i samband med utbildning har stärkts sedan barn- och elevskyddslagens tillkomst, dvs.
Vad är identitet?.
1 Mångfald Har vår sexuella läggning någon betydelse i arbetslivet?
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Välkomna!.
Ljusdal.se Arbete med Plan mot kränkande behandling för Enkät genomfördes i december Svarsfrekvensen var 53% av eleverna. Av hela Slottegymnasiets.
Att skriva efter en litteraturdiskussion
Lagar och överenskommelser
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Centrum för Genusvetenskap
Etik Moral Filosofi.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Nätmobbing/Cyberbullying
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Likabehandlingsplan Enebybergs resultatenhet
Källor: Lag SFS 2006:67 Skolverkets råd och anvisningar
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
Välkommen till föräldramöte
En liten plan för likabehandling
Dina rättigheter Du har rättigheter som ung i Sverige!
Diskrimineringslagen
Debattartikel.
Etik och moral Vad är rätt och fel?.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
MAKTLEKAR.
De Sju Diskrimineringsgrunderna
Definitioner Kränkning paraplybegrepp där mobbning, trakasserier, diskriminering och övrig kränkande behandling ingår. Kränkning är när man blir illa behandlad.
TORSVIKSMODELLEN Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering
En översikt Jan-Åke Sandell Diskrimineringslagstiftning 1.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna eller man, ung.
Likabehandlingsplanen - Skolans plan för att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling.
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Jämställdhet Vad är det?.
Jämställdhet Vad är det?.
Skolan elever yngre 2016.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Studeranderätt och diskriminering
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Barnkonventionen.
Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
LikabehandlingsplAnen
Presentationens avskrift:

Likabehandlingsarbete Entréskolan 2011-2012 Likabehandlingsarbete Källa: Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling DO, BEO & Skolinspektionen

Syfte Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skola är en förutsättning för att lära och utvecklas.

Barnkonventionen Artikel 2 Alla barn har lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Artikel 6 Alla barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikel Alla barn har rätt att vara säkra och trygga. Ingen får göra dig illa.

Svenska lag Det står i svensk lag att det är förbjudet att trakassera och kränka andra människor. På en skola ska det vara nolltolerans mot kränkande handlingar. Ingen ska behöva känna sig orolig att gå till skolan på morgonen.

Likabehandlingsplan Varje skola ska ha en likabehandlingsplan där det står vad man ska göra för att skapa en skola utan kränkande handlingar och vad som händer med de elever som ändå kränker andra. Denna plan ska elever och personal skapa tillsammans.

Vad är då……. Diskriminering, Trakasserier Kränkande behandling

Diskriminering Diskriminering handlar om när skolan eller en lärare behandlar en elev sämre än andra elever på grund av att eleven är - kille eller tjej, - kommer från ett annat land, - har en annan religion, - har ett funktionshinder, - har en speciell sexuell läggning, eller - är yngre eller äldre än de andra eleverna.

Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier och kränkande behandling är när någon kränker en elevs värdighet. Det kan vara: - Fysiska slag, knuffar, dra i håret, - Hot, svordomar, kalla någon något som den inte vill, - utfrysning, grimaser, alla går när man kommer - texter och bilder som teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på facebook, bilddagboken.

Trakasserier Är när någon kränker kränker en elev och som har samband med - om eleven är kille eller tjej (kön) - vilket land eleven kommer från (etnisk tillhörighet) - vilken religion eleven har - Om eleven har ett funktionshinder - om eleven har en speciell sexuell läggning - om eleven är yngre eller äldre än de andra eleverna.

Kränkande behandling Är när någon gör något som kränker en elevs värdighet som inte har något med punkterna på förra sidan att göra. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både lärare och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

Inget krav på uppsåt Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar. Det är den som blivit utsatt för kränkningen som bestämmer inte den som gjorde eller sa något och menade att det bara var på skoj.

Befogade tillsägelser Lärare måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En tillrättavisning som är nödvändig för att skapa en lugn miljö i klassen är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.

Kön Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till om eleven är tjej eller kille. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språk, tafsande eller visning av pornografiskt material.

Exempel Pedro blir retad av kompisarna på skolan för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer som kommer från samma land/ställe. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering]

Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i barnkonventionen och i den svenska grundlagen. Skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Alla har rätt att ha vilken religion man vill.

Exempel Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.

Exempel Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning Med sexuell läggning menas • homosexualitet • bisexualitet • heterosexualitet. Homofobi är ett uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo­ och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.

Exempel Några elever i skolan brukar vara elaka mot Susanne på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

Könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner används om människor som på olika sätt bryter mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.

Exempel Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Börje, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Ålder Man får inte behandla någon annorlunda beroende på elevens ålder, till exempel om eleven är äldre eller yngre än sina klasskamrater.

Exempel Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.[trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

Kränkande behandling Kränkande behandling kan vara mobbning, men även enstaka händelser. Det kan till exempel handla om att reta eller mobba någon för att han eller hon är överviktig eller har en viss hårfärg, men det behöver inte ha koppling till en egenskap. Utfrysning, knuffar eller att till exempel rycka någon i håret räknas också som kränkande behandling.

Exempel Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Facebook. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.