Skola och arbetsliv i samverkan

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Karlstad 16 juni 2011 Modersmål idag och imorgon Karlstad 16 juni 2011
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
Kvalitet i förskolan Regeringens förskoleproposition
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Stat – Huvudman - Profession
Den svenska förskolan.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Exempel utifrån ett antal målområden
Att stärka Studie- och yrkesvägledningen
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
En reviderad läroplan för förskolan
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Kvalitetsutveckling av studie- och yrkesvägledningen.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Vård- och omsorgs-(college)
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Välkomna till seminariet
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet - ”Nyanländas lärande” Uppdragets olika delar: - kartläggnings- och bedömningsmaterial 18,5.
Skolinspektionen Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare i Falkenbergs kommun.
Planering och genomförande av undervisningen
Disposition och utgångspunkter
Läroplansträff fritidshem
Betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet SOU 2002:121 Förlängd remisstid till den 15 september 2003 Arbetsgrupp utsedd av skolchefsgruppen: Bo.
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
Nya föreskrifter och allmänna råd
Generella synpunkter Tydlig och mer lättöverskådlig struktur Bra med gemensam reglering för verksamhetsformer och huvudmän Bra att förskolan blir egen.
Ny skollag – reviderad läroplan för förskolan
Lisa Tönus Informationsenheten Skolverket.
Örebro Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar.
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Skillnader i lagstiftningen Analys om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala eller andra aspekter Se över gällande.
Hur kan vi förstå begreppet?
Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter:
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
GFN 11 dec 2014 Mål för mötet Skolverkets allmänna råd fritidshem Intern utbildning fritidshem FFH Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen-
Nämndplan 2015.
Vuxenutbildningen i Kristianstads kommun
Ansvar gentemot vem/vilka?
Tillsyn och insyn i fristående verksamhet Omfattning i Kristianstad december fristående förskolor,777 barn 2fristående fritidshem407 barn 2fristående.
Skollagen (2010:800) I 2 kap. 36 § skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Skollagen och Delegation Syfte, reglering och fackliga aspekter Stockholm
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Utbildning för nyanlända elever Höstterminen 2015.
Vad är allmänna råd? En del av Skolverkets regelgivning (normering) för tillämpning av skolans författningar. Allmänna råd tas fram om man upptäcker.
Skolsköterskans sociala uppdrag, finns det?
Komvuxutredningen (U 2017:01)
Framtidens elevhälsa Stockholm september
Nyheter i skollagen från och med 1. 7
Nyheter i skollagen från och med
Personen från Skolverket
Arbetsgång Yrkesmässa Leksand
Presentationens avskrift:

Skola och arbetsliv i samverkan för en entreprenöriell region Kvalitetsutveckling i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar! Kungsbacka Kompetenscentrum – Göteborgs Vägledningscentrum – Mölndal Vägledning och Kompetens – GR Utbildning

Nya allmänna råd med kommentarer om arbete med studie- och yrkesvägledning

Vad är allmänna råd? Rekommendationer till hur huvudmannen, rektorn, studie- och yrkesvägledaren och lärare kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna Råden bör följas om inte skolan handlar på andra sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls Systematisera kvalitetsarbetet Kommentarer – stöd i arbetet

De verksamheter som berörs Grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, undervisning i svenska för invandrare, utbildning i folkhögskola som motsvarar sfi

Vad skiljer de nya allmänna råden från de nuvarande? • En ändrad struktur för både råd och kommentarer • Råden riktas tydligare till de som har ansvaret • Studie- och yrkesorientering borta som begrepp • Skarpare lagstiftning med fokus på elevens behov • En tydligare betoning på styrning och ledning, och personalens kompetens

Allmänna Råd Viktigt budskap: Är att undervisning, information och vägledningssamtal tillsammans utgör den studie- och yrkesvägledning som ska stödja elevens val av studier och yrken Yrkesroller: Studie- och yrkesvägledare - den person som fått i uppdrag av rektorn att arbeta som studie- och yrkesvägledare. Lärare - arbetar med studie- och yrkesvägledning i undervisning benämns som lärare Vid bemärkelse - all verksamhet som ger eleven kunskaper inför framtida studie- och yrkesval Snäv bemärkelse - personlig vägledning

Studie- och yrkesvägledning (Skollagen 2 kap, 29§) Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.

Elevens behov av studie- och yrkesvägledning

Elevens behov av studie- och yrkesvägledning Bli medveten om sig själv Bli medveten om olika valalternativ Relationen mellan sig själv och alternativen Lära sig att fatta beslut Lära sig att genomföra besluten Elevens behov i fokus Valkompetens

Allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning Innehåll Att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledning (Huvudman/Rektor) 2. Personal och kompetens (Huvudman/Rektor) 3. Undervisning och samverkan: Skola, utbildning och arbetsliv (Rektor/lärare/SYV) 4. Information inför val av studier och yrken (Rektor/lärare/SYV) 5. Vägledningssamtal (Rektor/SYV)

1. Att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledning

1. Att styra och leda arbetet Huvudmannen bör konkretisera vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten vid beslut om organisation och resursfördelning säkerställa att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning kan tillgodoses. Rektorn bör se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning

1. Att styra och leda arbetet med studie- och yrkesvägledning Rektorn bör tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledning är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem, se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal.

Allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning 2 Personal och kompetens

2 Personal och kompetens Huvudmannen bör inför resursfördelningen ta reda på vilken kompetens som finns och vilken kompetens som behövs för att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. Huvudmannen och rektorn bör se till att studie- och yrkesvägledaren har den kompetens som behövs för att kunna stödja övrig personals arbete med studie- och yrkesvägledning.

2 Personal och kompetens Rektorn bör med utgångspunkt i en kartläggning av elevernas behov se till att verksamheten kan tillhandahålla den kompetens som krävs för att tillgodose behoven med utgångspunkt i elevernas behov av vägledning fortlöpande kartlägga och analysera kompetensutvecklingsbehovet för personal som arbetar med studie– och yrkesvägledning

2 Personal och kompetens Rektorn bör se till att personalen på skolan har kunskaper om och förståelse för hur kön samt social och kulturell bakgrund påverkar elevernas studie- och yrkesval samt att de har kunskaper om hur elevernas föreställningar om utbildningar och yrken kan utmanas.

3 Undervisning och samverkan: skola, utbildning och arbetsliv Viktigt att studie- och yrkesvägledningen planeras så att den utgör en helhet för eleven och löper som en röd tråd genom hela skolgången. Koppla samman elevens kunskaper/erfarenheter med den personliga studie- och yrkesvägledning Viktigt att förutsättningar ges för samverkan Läraren/SYV bör i undervisningen utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval

4. Information inför val och studier Kommunen bör säkerställa att invånarna informeras om sina möjligheter till utbildning SYV och läraren bör ge eleverna möjlighet att: Kritiskt granska information Eget ansvar för sina val Aktuell information om arbetslivets kvalifikationskrav Arbetsmarknaden ser ut inom yrkesområden Framtida utbildningsvägar (SYV)

5 Vägledningssamtalet Rektor bör organisera så att vägledningssamtal erbjuds till eleverna utifrån varje elevs behov Studie- och yrkesvägledaren bör se till att vägledningssamtalen planeras och genomförs så att de utmanar elevernas föreställningar om yrken och utbildningar utifrån kön samt utifrån social och kulturell Arbetsmarknadsinformation

Spridning allmänna råd med kommentarer SKOLFS den 17 december Distribueras till varje skolenhet Fortsatt implementering 2014 Webinarium 5 februari, kl. 10 - 12

• Studie- och yrkesvägledande insatser löper som en röd En ovanlig skola • Studie- och yrkesvägledande insatser löper som en röd tråd genom hela grundskolan Studie- och yrkesvägledning = ett delat ansvar på skolan Eleverna har inflytande över sin studie- och yrkesvägledning Målen för skolans studie- och yrkesvägledning och syftet med olika aktiviteter är tydliga för personal och för elever Skolan arbetar aktivt för att vidga elevernas perspektiv och motverka begränsningar Omvärldskunskap och arbetslivsanknytning i alla ämnen Studie- och yrkesvägledaren stödjer den övriga personalen i deras studie- och yrkesorienterande insatser