BLF:s sektion för barn- och ungdomsallergologi, höstmötet i Lund 28 september 2007 Aktuell astmabehandling Göran Wennergren Avd för Pediatrik, Göteborgs.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barnallergiåret 2013–2014 Invigning 28 september 2013 Riskfaktorer och friskfaktorer för astma och allergi hos barn Göran Wennergren Drottning Silvias.
Advertisements

Elektroniskt expert-stöd, EES Kundfall
Läkemedelssymboler i Cosmic
Elektroniskt expert-stöd, EES Handledarmaterial
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Astma behandlingsrekommendationer större barn
1 Plan för ny panelmatris och större panel och hösten 2005 Presentation för Referensgruppen 22 juni 2005.
Respirationsfarmakologi
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
Medicinsk del i utredningen &
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Läkemedelsbehandling
Innehåll 1.Bakgrund till enteral läkemedelsadministrering (5-8). 2.Var hittar man information om enteral läkemedelsadministrering (9-10). 3.Översikt.
Hos kvinnor med nedre, okomplicerad UVI i behov av antibiotikabehandling är nitrofurantoin och pivmecillinam likvärdiga förstahandspreparat enligt Stramas.
Nedre UVI inom slutenvården
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
Säkrare vård och omsorg
Vårmöte 2014 NU-sjukvården NÄL.
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Känn ditt läkemedel Fungerar din läkemedelbehandling?
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Astma Norrman / Pikwer © Diagnos kräver reversibel luftvägsobstruktion
Rekommendationer efter expertmöte november 2006
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2008 Öppenvård: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, inkl. glidande medelvärde.
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
Läkemedelsbehandling Botande – sällan Prognosförbättring Ökad livskvalitet och minskade symtom Minskat sjukvårdsbehov.
Allmän farmakologi 3 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Bättre tillgänglighet till Barnlogopedi Ett Genombrottsprojekt 2006 och dess implementering i verksamheten Enheten för Barnlogopedi Drottning Silvias barn-
Farmakologisk behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
Behandling av feber. När Vid smärta Påverkat intag av vätska/ mat Påverkad sömn.
Underhållsbehandling av astma hos barn
Fallseminarium: Astma och allergi
Värksamma medel Må bra utan piller Jönköping Värnamo Eksjö
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Användningen av luftvägsantibiotika minskade under början av 2000-talet. Sedan 2004 har förbrukningen dock ökat.
Tre förskrivningsstudier i primärvård Diagnos-förskrivningsstudierna 2000, 2002 och 2005.
Omhändertagande av barn med komplexa hjärtfel
Terapiriktlinjer.
Ökad användning av antibiotika i Sverige. Sedan 1998 har antibiotikaförsäljningen i Sverige minskat. År 2004 vände dock trenden och under de senaste två.
Fallförebyggande arbete
Läkemedelsbehandling vid astma - behandlingsrekommendation
AVGRÄNSNIGNAR Läkemedelsbehandling-ej grundbehandling KOL Astma: läkemedelsbehandling endast ej välkontrollerad. Vissa undergrupper barn och gravida.
Astma och allergier – effekter av miljön?
Vaccination mot influensa
Behandling av astma Docent Anne Lindberg, överläkare Lung- och Allergisektionen Sunderby sjukhus OLIN-studierna Institutionen för Folkhälsa och Klinisk.
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
” Allt som väser är inte astma” ”Astma väser inte alltid” ”Långdragen hosta kan vara astma” ”Alla med astma hostar inte ” Astmautredningens hörnstenar.
Astma eller KOL? ACOS?? Asthma & COPD overlap syndrom Docent Anne Lindberg, överläkare Institutionen för Klinisk Medicin och Folkhälsa, Umeå Universitet.
Elektroniskt expertstöd – EES Grundutbildning.
DIVISION Närsjukvård Behandling vid KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Sami Sawalha, ST-läkare Lung- och Allergisektionen Sunderby sjukhus Doktorand OLIN-studierna.
Uppdaterad Elektroniskt expertstöd – EES Kundfall.
DIVISION Närsjukvård HOSTA L-G Larsson, med dr, överläkare Lung- och Allergisektionen Sunderby Sjukhus.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
Spirometri – varför då? Maria Ingemansson
Bakgrund, klinisk bild och behandling
Från allergiutredning till behandling Sjuksköterskans roll
KLINISK FARMAKOLOGI Dos/effekt och farmakodynamik
Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.
Läkemedelsbehandling vid demenssjukdom
Cytostatika-ordinationer i 1177 Vårdguidens e-tjänster på Barncancercentrum Margaretha Jenholt Nolbris1,2, Maria Bandelin1, Birgitta Ericksson1, Eva.
Vaccination mot influensa
PM: Akut Farmakologi, BUP Akut och Vård avdelning Malmö
Läkarintyg för sjukpenning
Astma och KOL Inhalationsbehandling, AKT, CAT och screening av KOL
Presentationens avskrift:

BLF:s sektion för barn- och ungdomsallergologi, höstmötet i Lund 28 september 2007 Aktuell astmabehandling Göran Wennergren Avd för Pediatrik, Göteborgs universitet och Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Ny stencil om underhållsbehandling av astma, september 2007 Uppdaterade behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket efter workshop 15–16 nov 2006: Information från Läkemedelsverket 2007; 18, Supplement 1 – Rekommendationer och bakgrundsdokumentation /www.lakemedelsverket.se/ Ny stencil om underhållsbehandling av astma, september 2007 /www.barnallergisektionen.se/ Vår nya stencil för underhållsbehandling står i samklang med Läkemedelsverkets rekommendationer

Aktuella internationella guidelines att snegla på: British guideline on the management of asthma, British Thoracic Society and Scottish Intercollegiate Guidelines. November 2005. www.sign.ac.uk/guidelines/published/support/guideline63/download.html Global Strategy for Asthma Management and Prevention, Global Initiative for Asthma (GINA). November 2006. /www.ginasthma.org/ Guidelines for the Diagnosis and Management of Asthma (Expert Panel Report 3), National Heart, Lung, and Blood Institute. August 2007. /www.nhlbi.nih.gov/guidelines/asthma/

Huvudbudskap Astma är ingen enhetlig sjukdom och kan variera över såväl kort som lång tid. Modern astmabehandling har lett till att mycket få patienter behöver sjukhusvård. Huvudbudskap Astma är ingen enhetlig sjukdom och kan variera över såväl kort som lång tid. Modern astmabehandling har lett till att mycket få patienter behöver sjukhusvård. Det stora flertalet patienter kan behandlas i primärvården. Inhalationsläkemedel utgör basbehandling. Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma. 2007.

Huvudbudskap, forts För kombinationsläkemedel med inhalationssteroid och långverkande beta-2-stimulerare finns möjlighet till olika behandlingsstrategier (fast respektive variabel dosering). Antileukotrienernas roll i terapin har förtydligats. God monitorering av astma är nödvändig. För kombinationsläkemedel med inhalationssteroid och långverkande beta-2-stimulererare finns möjlighet till olika behandlingsstrategier (fast respektive variabel dosering). För patienter med svår behandlingsrefraktär allergisk astma har omalizumab tillkommit. Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma. 2007.

Nyheter på barnsidan Separata behandlingsschema för åldersgrupperna 0–2, 3–6 och 7 år och äldre Antileukotrienernas ställning starkare i rekommendationerna för åldrarna 0–2 och 3–6 år Långverkande beta-2-agonisternas ställning starkare i åldersgruppen 7 år och äldre I åldern 0–2 år kan leukotrienantagonist läggas till vid bristande effekt av behandling med inhalationssteroid För kombinationsläkemedel med inhalationssteroid och långverkande beta-2-stimulererare finns möjlighet till olika behandlingsstrategier (fast respektive variabel dosering). För patienter med svår behandlingsrefraktär allergisk astma har omalizumab tillkommit. Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma. 2007.

Underhållsbehandling av barn med astma 0–2 år Besvär mellan infektionsutlösta episoder, infektionsutlösta besvär > 1 gång/månad, eller svåra anfall Återkommande Periodisk behandling med inhalationssteroid 200 g x 4–2 i max 10 dagar + leukotrienantagonist vid bristande effekt + inh ß2-agonist vid symtom Kontinuerlig behandling med inhalationssteroid < 400 g/dag + inh ß2-agonist vid symtom Individuell behandling vid svårare astma, eventuellt steroider via nebuliseringsapparat Kortvariga, lindriga besvär enbart vid luftvägsinfektioner ß2-agonist i inhalation eller mixtur vid behov Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma. 2007. + leukotrienantagonist

Underhållsbehandling av astma Generella mål för behandlingen: symtomfrihet ingen begränsning av dagliga aktiviteter normal lungfunktion inga störande biverkningar av behandlingen inget behov av symtomatisk behandling Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma. 2007.

Underhållsbehandling av astma hos barn Mål för behandlingen av barn: Barnet ska klara sina vardagsaktiviteter utan besvär och sova lugnt utan astma eller hosta Vid kraftig ansträngning, luftvägsinfektion eller ofrivillig kontakt med ämnen som barnet inte tål, kan lindriga besvär accepteras Lungfunktionen ska vara normal och behandlingen ska inte ge besvärande biverkningar Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma. 2007.

Klassificering av astmans svårighetsgrad hos barn Ett barns behov av underhållsbehandling återspeglar astmans underliggande svårighetsgrad (lindrig, måttlig, medelsvår eller svår). Graden av symtom visar hur välkontrollerad astman är och ger vägledning om hur behandlingen behöver justeras. Klassificering av astmans svårighetsgrad hos barn Ett barns behov av underhållsbehandling återspeglar som regel relativt väl astmans underliggande svårighetsgrad. Denna kan beskrivas som lindrig, måttlig, medelsvår eller svår. Graden av symtom visar hur välkontrollerad astman är och ger vägledning om hur behandlingen behöver justeras. Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma. 2007.

Klassificering av astmans svårighetsgrad hos barn Svårighetsgrad Behov av medicinering 1 (lindrig) Ingen underhållsbehandling. Endast kortverkande ß2-agonist vid behov 2 (måttlig) Inhalationssteroid i låg till måttlig dos (≤ 400 mikrogram/dygn)+ ß2-stimulerare vid behov 3 (medelsvår) Inhalationssteroid < 400 mikrogram/dygn + långverkande ß2-agonist och/eller leukotrienantagonist 4 (svår) Inhalationssteroid > 400 mikrogram/dygn och långverkande ß2-agonist och/eller leukotrienantagonist Astmasymtom A. Inga symtom B. Symtom 1–2 dagar/vecka, exempelvis ansträngningsutlöst astma eller förkylningsframkallade besvär C. Symtom 3–6 dagar/vecka D. Dagliga symtom Klassificering av astmans svårighetsgrad hos barn över två år baserat på medicinering och symtom. Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma. 2007.

Underhållsbehandling av barn med astma 0–2 år Besvär mellan infektionsutlösta episoder, infektionsutlösta besvär > 1 gång/månad, eller svåra anfall Återkommande Periodisk behandling med inhalationssteroid 200 g x 4–2 i max 10 dagar + leukotrienantagonist vid bristande effekt + inh ß2-agonist vid symtom Kontinuerlig behandling med inhalationssteroid < 400 g/dag + inh ß2-agonist vid symtom Individuell behandling vid svårare astma, eventuellt steroider via nebuliseringsapparat Kortvariga, lindriga besvär enbart vid luftvägsinfektioner ß2-agonist i inhalation eller mixtur vid behov Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma. 2007. + leukotrienantagonist

Underhållsbehandling av barn med astma 3–6 år Återkommande ansträngningsutlöst astma behov av ß2 > 2 ggr/vecka Symtom trots inhalationssteroid Inhalationssteroid > 400 g/dag + leukotrienantagonist Vid otillräcklig kontroll adderas dessutom långverkande ß2-agonist till barn > 4 år + inh ß2-agonist vid symtom Inhalationssteroid < 400 g/dag + leukotrienantagonist Vid otillräcklig kontroll adderas dessutom långverkande ß2-agonist till barn > 4 år + inh ß2-agonist vid symtom Inhalationssteroid < 400 g/dag fördelat på 1–2 doser + inh ß2-agonist vid symtom Enbart sporadiska, lindriga besvär ß2-agonist i inhalation vid behov Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma. 2007.

Underhållsbehandling av barn med astma Från 7 år Återkommande ansträngningsutlöst astma behov av ß2 > 2 ggr/vecka Symtom trots inhalationssteroid Inhalationssteroid < 400 g/dag + långverkande ß2-agonist Vid otillräcklig kontroll kan leukotrienantagonist adderas + inh ß2-agonist vid symtom Inhalationssteroid > 400 g/dag + långverkande ß2-agonist + leukotrienantagonist. + inh ß2-agonist vid symtom Inhalationssteroid < 400 g/dag fördelat på 1–2 doser + inh ß2-agonist vid symtom Enbart sporadiska, lindriga besvär ß2-agonist i inhalation vid behov Läkemedelsverket. Farmakologisk behandling vid astma. 2007.

Svårkontrollerad astma hos barn Astma som inte blir bättre trots att man nått steg 3 eller dåligt kontrollerad astma på steg 4. Orsaker: dålig compliance, felaktig användning av läkemedel, exponering för allergen, fel diagnos. Omalizumab kan ges till barn från 12 år. Perorala glukokortikoider, extremt ovanligt.

Försäljning av astmaläkemedel 1985–2005 Definierade dygnsdoser per 1000 invånare

Försäljning av astmaläkemedel 1985–2005 Definierade dygnsdoser per 1000 invånare

Vilka kommentarer kan då göras för behandlingen av: småbarnen Vilka kommentarer kan då göras för behandlingen av: småbarnen? Bill Hesselmar de äldre barnen? Lennart Nordvall

Tack för er uppmärksamhet!