Anders Jönsson, Malmö Högskola Om feedback Anders Jönsson, Malmö Högskola

Vad är feedback? Feedback: Information provided by an agent (e.g., teacher, peer, book, parent, self, experience) regarding aspects of one’s performance or understanding.

Vad är feedback?

Är feedback bra för studenternas lärande? Forskning om feedback Är feedback bra för studenternas lärande?

C:a 250 studier om formativ bedömning Genomsnittlig effekt 0,4-0,7 Forskning om feedback Black & Wiliam (1998): C:a 250 studier om formativ bedömning Genomsnittlig effekt 0,4-0,7 ”Detta är några av de största effekterna som överhuvudtaget uppmätts för undervisnings-interventioner. En effektstorlek på 0,7 skulle höja England i en internationell jämförelse, med 40 medverkande länder, från mitten till de fem bästa.” (Black m.fl., 2003)

Forskning om feedback Black & Wiliam (1998): 0,40 0,15 0,70 Typical Teacher Effects Developmental Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Formativ bedömning = 0,4 – 0,7 Från Hattie (2009): Visible learning

Forskning om feedback Hattie (2009): 0,40 0,29 0,15 Typical Teacher Effects Developmental Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Läxor = 0,29

Forskning om feedback Hattie (2009): 0,40 0,21 0,15 Typical Teacher Effects Developmental Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Klasstorlek = 0,21

Forskning om feedback Hattie (2009): 0,40 0,15 0,12 Typical Teacher Effects Developmental Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Nivågruppering = 0,12

Forskning om feedback Hattie (2009) 0,40 0,15 0,73 Typical Teacher Baserat på 23 metastudier (totalt 1287 studier) 0,40 0,15 0,73 Typical Teacher Effects Developmental Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Feedback = 0,73 Andra metastudier: t.ex. Kluger & DeNisi (1996); Mason & Bruning (2001); Narciss & Huth(2004).

Är all feedback lika bra? Forskning om feedback Är all feedback lika bra?

Tunstall & Gipps (1996); Kluger & DeNisi (1996) Forskning om feedback Tunstall & Gipps (1996); Kluger & DeNisi (1996) Värderande feedback Positivt/negativt Personligt Beskrivande feedback Specificerande/Konstruerande Uppgiftsrelaterat

Forskning om feedback Nyquist (2003) 185 studier Form av bedömning N Effekt Svag feedback 31 0,16 Endast feedback 48 0,23 Svag formativ bedömning 49 0,30 Medel formativ bedömning 41 0,33 Stark formativ bedömning 16 0,51

Feedback behöver (hjälpa till med att) svara på: Forskning om feedback Feedback behöver (hjälpa till med att) svara på: Vart är jag på väg? Hur ska jag ta mig vidare?  Var befinner jag mig i förhållande till målet? 

Uppgiftsnivå Processnivå Metakognitiv nivå Personlig nivå Forskning om feedback Hattie & Timperley (2007) Uppgiftsnivå t.ex. faktafel Processnivå t.ex. hur nästa uppgift ska bli bättre Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får Personlig nivå t.ex. beröm

Forskning om feedback Effektiv feedback bör alltså: Vara deskriptiv och utgå från det som studenten gjort – och inte värderande och utgå från studenten som person. Innehålla information både om var studenten är (feedback), men också om hur studenten ska ta sig vidare (feedforward). Rikta sig även mot process- och metakognitiv nivå – och inte enbart mot uppgiftsnivå.

Innebär detta att det finns ett recept på ”perfekt feedback”? Forskning om feedback Innebär detta att det finns ett recept på ”perfekt feedback”?

Forskning om feedback Bör feedback ges direkt eller är det OK att ge återkoppling efter 3 veckor? Omedelbar feedback är ofta mer effektiv än feedback med fördröjning, men det beror även på uppgiftens omfattning och svårighetsgrad (Nyquist, 2003; Shute, 2008).

Bör feedback vara positiv eller negativ? Forskning om feedback Bör feedback vara positiv eller negativ? Både positiv och negativ feedback tycks kunna ha goda effekter på studenters lärande, men det finns en skillnad mellan hög- respektive lågpresterande studenter (Hattie & Timperley, 2007; Kluger & DeNisi, 1996). Högpresterande och motiverade studenter är hjälpta av, och sporras av, små hintar. Lågpresterande och osäkra studenter behöver ofta stöd för att klara av uppgiften och bygga upp självförtroendet (Shute, 2008).

Bör feedback ges muntligt eller skriftligt? Forskning om feedback Bör feedback ges muntligt eller skriftligt? Muntlig feedback kan upplevas som mer personlig, vilket i sin tur kan avleda uppmärksamheten från uppgiften till att mer fokusera den personliga nivån. Däremot upplevs skriftlig feedback som mer neutral och ger bättre effekt (Shute, 2008). Många studenter vill dock gärna ha muntlig feedback (t.ex. Duers & Brown, 2009).

Forskning om feedback Men tänk om man ger studenterna nära nog ”perfekt feedback” – och så läser de inte den…

Vad är feedback? Royce Sadler (1989): Feedback måste användas, annars är det bara information – inte feedback

Forskning om feedback Vad krävs för att studenterna ska använda den feedback de får på ett produktivt sätt?

Informationen behöver vara användbar!1 Forskning om feedback Informationen behöver vara användbar!1 Studenter använder feedback när de ges möjlighet att: Revidera en uppgift och lämna in igen 2. Använda sin feedback i kommande uppgifter Vanliga hinder: Studenterna får feedback först när kursen/momentet är avslutad 2. Återkopplingen ligger på fel nivå 1T.ex. Ball et al. (2009); Drew (2001); Hartley & Chesworth (2000); Price et al. (2010); Zhao (2010)

Feedback bör vara specifik, detaljerad och personlig – eller inte…1 Forskning om feedback Feedback bör vara specifik, detaljerad och personlig – eller inte…1 Studenter föredrar: Mycket feedback. Specifik, detaljerad och personlig feedback. Positiv feedback. Vissa uppskattar även beröm. Betyg på sina uppgifter. 1T.ex. Auten (1992); Baker & Brick Hansen (2010); Ferris (1997); Poulos & Mahony (2008); Vardi (2009)

Feedback bör vara specifik, detaljerad och personlig – eller inte…1 Forskning om feedback Feedback bör vara specifik, detaljerad och personlig – eller inte…1 MEN: Omfattningen påverkar inte hur studenterna använder sin feedback. De riskerar dock missa viktiga saker till förmån för mer frekventa fel. Studenterna gör fler ändringar om återkopplingen talar om exakt hur de ska göra, men resultatet blir inte nödvändigtvis bättre. Positiv feedback leder ofta till färre ändringar. Betyg gör studenterna mindre benägna att ifrågasätta läraren, samt leder till ökat fokus på små, strategiska förändringar (dvs. högsta möjliga betyg med minsta möjliga insats). 1T.ex. Auten (1992); Baker & Brick Hansen (2010); Ferris (1997); Poulos & Mahony (2008); Vardi (2009)

Feedback som dialog, snarare än monolog1 Forskning om feedback Feedback som dialog, snarare än monolog1 Om läraren uttrycker auktoritet via återkopplingen, tenderar studenterna att inta en passiv roll och endast följa lärarens rekommendationer – även om det innebär att de ”gör våld på” sina egna idéer. Vanliga hinder: Läraren använder imperativ och värderande, tvingande uttryck i sin återkoppling. 2. Betyg används som maktmedel, genom att studenterna inte vet vad som betygsätts. 1T.ex. Connors & Lunsford (2009); Dohrer (1991); Dysthe et al. (2011)

Alla vet inte hur man gör1 Forskning om feedback Alla vet inte hur man gör1 Många studenter (kanske de flesta) har inga strategier för att hantera den feedback de får, utan uppger att de ”får arbeta hårdare” eller ”försöker hålla informationen i åtanke”. Vanliga hinder: Studenter ges ingen träning i hur de kan använda den feedback de får. 1T.ex. Burke (2007; 2009); Furnborough & Truman (1991)

Studenterna förstår inte språket1 Forskning om feedback Studenterna förstår inte språket1 Många studenter förstår inte vad läraren menar med sina kommentarer. Oroväckande ofta beror det på slarvig handstil, men studenterna vet många gånger inte vad vanliga akademiska uttryck (t.ex. ”analys” eller ”logisk slutsats”) innebär. Vanliga hinder: Studenterna får oftast bara tillgång till ord – inte exempel. Studenterna ges sällan möjlighet att diskutera sin feedback (eller bedömningskriterier, kvaliteter hos uppgifter etc.). 1T.ex. Ferris (1995); Hounsell (1987); Price et al. (2010); Rust et al. (2003)

Forskning om feedback Vad krävs för att studenterna ska använda den feedback de får på ett produktivt sätt?

Forskning om feedback

Forskning om feedback Saknar utbildning Ingen koppling till mål och kriterier Endast feedback, ingen feed-forward Uttrycker makt och auktoritet Saknar strategier för att använda feedback Ges tillsammans med betyg Ges för sent

Forskning om feedback Från Pryor & Crossouard (2010)

 Självbedömning Kriterium 1 Kriterium 2 Kriterium 3 Nybörjare Frågor: Var är jag nu? Starka sidor, svaga sidor? Hur ska jag göra för att bli bättre…? Matris ————— ——— Kriterium 1 Mål ————— ——— Kriterium 2 Kriterium 3 Nybörjare ”Expert” Ex. 3  Ex. 1 Ex. 2 Bedömda exempel