Globaliseringen av värdekedjan - importens betydelse för exporten Per Altenberg SCBs konjunkturseminarium 14 mars 2012

Den nya handelsverkligheten Den gamla bilden: En fabrik i ett land exporterar för världsmarknaden. Den nya verkligheten: Företag ingår i globala produktionsnätverk (eller “globala värdekedjor”).

Globala värdekedjor Suddar ut gränserna mellan inhemskt-utländskt, import-export, varor-tjänster, ”vi och dom”. Ett ekonomiskt paradigmskifte, enligt vissa bedömare. Definierades för drygt tio år sedan och benämndes “vertikal specialisering”, alternativt “fragmentisering”. Vertikal specialisering definieras som importens andel av exporten. Omvänt är ett lands nettoexport värdet på (brutto)exporten minus värdet på importerade insatsvaror och insatstjänster. Nettoexporten är alltså det inhemska förädlingsvärdet hos varor som exporteras. Tas fram med hjälp av input-output-tabeller. Tack SCB!

Skillnaden bruttoexport – nettoexport Handelsflöden som uttrycks i bruttotermer avser det fulla värdet på en vara som förs från ett land till ett annat, inklusive värdet på importerade insatsvaror och tjänster. Nettoexporten är det inhemska förädlingsvärdet hos varor som exporteras. Bruttoexport har endast ett ursprungsland oavsett hur mycket varan förädlades där. Förädlingsvärdet i bruttoexporten kan vara lågt. Omvänt kan det finnas högt inhemskt förädlingsvärde i import. T.ex. import av skor till EU från Kina och Vietnam.

Problem med traditionell statistik Exportvärden räknas flera gånger. Bruttohandelsstatistik döljer verkliga handelsmönster. Bilden av vilka handelsflöden som skapar värden i den inhemska ekonomin i form av löner och kapitalersättning riskerar att bli skev.

Importens andel av exporten Källa: OECD 2010

Handelsstatistik i förädlingsvärdestermer Världshandeln som andel av global BNI är 19% om den mäts i förädlingsvärdestermer. Enligt traditionell statistik är andelen 26%. (Daudain et al. 2011) Sveriges vertikala specialisering är 33,5% (2005) och stigande. Dvs. minst en tredjedel av vår export är numera import. (Kommerskollegium, 2010). USAs handelsunderskott med Kina faller till obetydliga nivåer om handeln mäts i termer av förädlingsvärde. Orsaken är hög och växande vertikal specialisering i Kinas handel.

Policykonsekvenser i litteraturen Förvånansvärt lite om konsekvenser för handelspolitik i litteraturen. Det som finns är av generell karaktär. Protektionistiska argument undermineras ytterligare. Uppenbart att vi skjuter oss själva i foten. Icke-diskriminerande ekonomisk reglering viktigare. Merkantilismen går från konkurrens om exportmarknader till konkurrens om förädlingsvärde? Valutakurser mindre viktiga? (IMF)

Kommerskollegiums policyslutsatser “While the nature of global trade has changed, trade policy in the EU and other OECD economies has remained the same.” Gapet mellan handelsverklighet och handelsregelverk är särskilt stort på områden som ursprungsregler och anti-dumping. “Tariffs on intermediate goods do not serve any justifiable purpose anymore.” ”Back to business”: Handelspolitiken måste ha starkare förankring i företagens verklighet.

Policyoptioner för EU post-Doha Doharundan fortfarande ”first best policy”. Ensidig tulliberalisering för insatsvaror stimulerar produktivitet. När Europa behöver tillväxt vore det dumt att ignorera tillväxtstimulerande reformer som få grupper i samhället har invändningar mot. Kanadas reform 2010 kan tjäna som modell. Globalt frihandelsavtal som omfattar minst 90% av EUs handel. Sektorsförhandlingar om tullar, övriga handelshinder för varor samt tjänster under samma paraply.

Slutsatser avseende handelsstatistik Bruttohandelsstatistik är otillräcklig för att beskriva modern handel. Ett årligt operationellt mått som avser nettohandelsflöden vore värdefullt. (OECD) Samtidigt bör vi undvika att alla ansträngningar fokuseras på att kartlägga världsekonomin i input/output-tabeller. ”Ser inte skogen för bara träd” Fokus måste även ligga på policykonsekvenser.

Closing the Gap