Ledarens roll Tammerfors

Mål Förutsättningen för att barn skall utveckla läs- och skrivfärdighet är att barnen har hört talat språk och lyssnat, att någon har lyssnat på dem, att de har talat och att man har talat till dem, att man har diskuterat med dem, att de har ställt frågor och fått dem besvarade.

Allt är inte som det låter… Barnet förstår och har hört massor… Praktiskt ordförråd

Påverkan via miljö (hemmet)

Aktivt ordförråd vid 3 års ålder

Vuxnas uppgift är att lyssna aktivt och uppmuntra barnet att berätta Att lyssna aktivt fodrar koncentration av den vuxne. Pedagogerna bör uppmuntra barn att berätta om sina tankar och ide´er. På detta sätt kommer barnet till insikt om hur de själva tänker (Pramling Samuelsson&Mårdsjö,1997) Pedagoger borde lära sig att ta barnperspektiv dvs. att leva sig in i barns värld, att tolka och förstå barns agerande för att bättre kunna samspela med dem och ge dem flera utmaningar samt bättre möjligheter att utvecklas. (Pramling Samuelsson och Lindahl). .

Förmedlat lärande (Klein 1989) Sådana erfarenheter som haft mest inflytande på barns intellektuella utveckling hos barn är sådana erfarenheter, där en vuxen har varit involverad genom att reagera på vad barn gör eller genom att den vuxne skapat sådana situationer att barnet kunnat få olika erfarenheter.

God samtalskvalitet Klein, Pramling Samuelsson, Lindahl Avsiktlighet och Båda samtalsparter måste vara intresserade av ömsesidighet samma sak. Ha samma fokus Innebörd Den vuxna benämner och identifierar kring här och nu med barnen. Den vuxna ställer frågor för att få barnet att reflektera över här och nu situationen. Utvidga upplevelsenDen vuxne berättar om något som utöver här och nu, Den vuxne ställer frågor för att få barn att reflektera utöver här och nu. Duglighetskänsla Vuxna bekräftar barnet med beröm eller med förklaring. Styra eller reglera beteenden Den vuxna styr barnet genom uppmaning eller förklaring.

Fokusering Kommunikation – communicare = att något blir gemensamt Innebörden i kommunikationen Lärandet i kommunikationen - hur vi ger barn möjlighet att utveckla språk och tänkande

Negativa samtalsprototyper vilka inte resulterar i lärande Bae (1992) Korrigering Abstraherande, didaktiska frågor Avledande och konverserande frågor Full uppmärksamhet ges inte till barnet Kontroll och neutralitet ….negativ medlärning…..

Samling på daghem ”Anton. Anton vilken är din bästa leksak?” frågar Hanna. ”Beibleid” svarar Anton. ”Beibleid. Jaa… De är dom där snurrorna va?” säger Hanna ”Och sen…” fortsätter hon. ”Hanna sen sku lycka Anni” säger någon. ”Men Anni hon är inte nån räv. Hon är inte i rävgruppen!” förklarar Hanna. ”Sen har vi en räv som börjar på ttt….” fortsätter Hanna. ”Tilda” svarar barnen. ”Å de är Tilda! Ska vi fråga Tilda att vilken är din bästa leksak?” frågar Hanna. ”Beibis” svarar Tilda. ”Bebisen ja. De är roligt att leka med bebisar.” bekräftar Hanna. ”Och sen har vi sista här …” fortsätter hon. ”Wenni” säger barnen. ”Wenni, ja. De är Wenni och vi frågar Wenni att vilken är din bästa leksak?” säger Hanna. ”Hästar” svarar Wenni. ”Hästarna jaa! Dom är dom roligaste.” säger Hanna. (Andersson och Naucler, som har visat att vuxna tar 80-90% av talutrymmet i förskolan och att samlingarna är värst, där talar vuxna allra mest)

Tillrättavisningar (16+14) ”Va e de som händer här?” ”Sch!!!” säger btgl ”Nu sa flickorna redan att Hasse bara gör fel och stör” ”Han gör redan så fel” replikerar flickorna. ”Så börjar alla göra så. Det finns sådana som tror att man ska gör som Hasse och nu e de inte så att vi ska göra som Hasse” predikar btgl och vänder sig främst till honom. Kan du gå där ner tibaka å sitta så ska vi läsa den där”. ”Men om alla sku sköta sig själv, vi sku se till att vi själv gör rätt.” ”Nä, Kajsa, det räcker nu, två gurkor räcker bra!”

”Sam-tal” ? - Ej delat fokus ”Va ska du göra?” frågar assistenten i det samma av en flicka som kommit in i salen. ”Leka här” svarar hon. ”Va vill du leka med?” fortsätter assistenten sin fråga. ”Ja vet int…” ”Jag går och söka, vänta här!” Assistenten går och hämtar nåt och flickan står kvar och väntar. ”Var så god!” Hon får en ask med ett spel eller något. ”Får du opp?” frågar den assistenten. ”Du kan vara hit oppe. De e bra plats.”

SAMTAL MELLAN BARN SOM GÅR UT ÖVER HÄR OCH NU, DET PRIMÄRA ”Löl dom där mina ögon?” undrar Linda ”Lörde dom här? Lörde dom, min ögon?” Kalle nickar. ”Titta rör de nu?” fortsätter Linda Kalle tittar uppåt med ögonen. De skrattar tillsammans. ”Mina då?” säger Kalle och tittar uppåt. ”Hur rör ögona sig?” undrar Linda. ”Gör man så där så här?” säger Kalle rör vid ögonen med fingrarna och ler. ”Di sitter fast med såndäna band..” fortsätter Linda. ”Känner du si sitter fast?” ”Om tungan far bort kan man inte prata” berättar Linda. ” Kan man prata så här?” undrar Linda (och gör nåt som inte syns eftersom hon sitter med ryggen mot kameran) ”Linda, om de här far bort kan man bara prata så här” (visar på munnen) säger Kalle och nickar med huvudet. ”Om ögona...då sku man kunna... uäk..” säger Linda. ”Om ögona far bort, Linda, så dör man” säger Kalle. ”Vet du de e int nå…me ena öga så ser man bala” fortsätter Linda och hostar. Kalle sätter handen för ena ögat. ”Kan du gö så här?” undrar Linda. Kalle sätter fingrarna i ögonen och skrattar ”Ja gjorde de!” Sen sätter han händerna som kikare framför ögonen. Kalle börjar äta igen.

Att mäta barn språkliga utveckling Utvärdera med olika hjälpmedel sagotering TRAS språkraketen observera

Utveckla barns språk! Läs för barnet! Använd rim och ramsor! Lek med ord, lek med språket! Tala med barn om språk! Visa barnen att du är en skrivare och läsare! Var sekreterare då barnet behöver dig! Ha framme material som utvecklas språket! Gläd dig åt och engagera dig i barnets första skrivande! Ge alla barn personliga erfarenheter av skrivet språk! Läs med barn! Diskutera med barnen om innehållet i det lästa!

”Gränserna för mitt språk är de samma som gränserna för min värld” Om språk… ”Gränserna för mitt språk är de samma som gränserna för min värld” Ludwig Wittgenstein